Justitiedepartementet


Regeringsbeslut
I:3

2011-01-20
Ju2011/202/DOM
Domstolsverket
Kyrkogatan 34
551 81 JÖNKÖPING
Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Sveriges Domstolar
Riksdagen har beslutat om Sveriges Domstolars verksamhet för budgetåret 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 04, bet. 2009/10:JuU1, rskr. 2009/10:153, prop. 2009/10:99, utg.omr. 04, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2010 för Sveriges Domstolar och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

Mål för verksamheten vid Sveriges Domstolar

Verksamheten vid Sveriges Domstolar ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv.

Mål - Dömande verksamhet

Under de närmaste åren bör inriktningen vara att huvuddelen (75%) av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och huvuddelen (75%) av tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt samt att huvuddelen av målen i läns- och kammarrätterna (exklusive förturs- och migrationsmål) inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans.

 

För migrationsmålen bör inriktningen vara att medianåldern för avgjorda mål i migrationsdomstolarna inte överstiger fyra månader, varav avlägsnandemål inte bör överstiga fyra månader och verkställighetsmål inte bör överstiga en månad. Inriktningen för migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen bör vara att medianåldern inte överstiger två månader.

 

Tings- och hovrätter, läns- och kammarrätter samt Högsta domstolen och Regeringsrätten ska för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer. De verksamhetsmål som fastställts ska redovisas i årsredovisningen liksom måluppfyllelsen per domstol.

Återrapportering - Dömande verksamhet

Domstolsverket ska särskilt redovisa: 

  • Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål.
  • Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader per domstolskategori.
  • Antalet avlägsnandemål (ensamkommande barn) som haft en handläggningstid som överstiger två månader i migrationsdomstolarna respektive Migrationsöverdomstolen.
  • Den genomsnittliga handläggningstiden för avlägsnandemål i migrationsdomstolarna respektive Migrationsöverdomstolen samt andelen avlägsnandemål som avgjorts inom fyra månader.
  • Överklagandefrekvenser och – såvitt avser hovrätterna och kammarrätterna – ändringsfrekvenser.
  • Den genomsnittliga kostnaden av ett mål per domstolskategori.
  • Styckkostnader för tvistemål (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) och brottmål i tingsrätt, tvistemål och brottmål i hovrätt samt skattemål, socialförsäkringsmål och övriga mål i länsrätt respektive kammarrätt (för migrationsmålen uppdelat på avlägsnandemål, verkställighetsmål och övriga mål i migrationsdomstolarna respektive Migrationsöverdomstolen).
  • Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft för avlägsnandemål, verkställighetsmål och övriga mål i migrationsdomstolarna respektive Migrationsöverdomstolen.
  • Åtgärder som vidtagits eller som planeras för att minska långa handläggningstider och stora målbalanser samt kommentera vidtagna åtgärder och effekterna av dessa.
  • Åtgärder som vidtagits för att säkerställa att den dömande verksamheten håller en hög kvalitet.
Redovisningen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur den dömande verksamheten har utvecklats och dess resultat. Analysen ska omfatta en bedömning av Sveriges Domstolar i sin helhet och av varje domstolskategori för sig. I analysen ska även beaktas förändringar i organisation och regelverk utanför Sveriges Domstolar som kan ha påverkat resultatet. Förändringar i förhållande till föregående år ska kommenteras. Föreligger större skillnader mellan olika domstolar inom samma domstolskategori ska dessa skillnader särskilt kommenteras.

Mål - Beslutande och rättsvårdande verksamhet

Under de närmaste åren bör inriktningen vara att huvuddelen (75%) av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna (exklusive ärenden om avstående för besittningsskydd för bostad och lokal) inte bör ta längre än sju månader att avgöra.  

Hyres- och arrendenämnderna ska för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer. De verksamhetsmål som fastställts ska redovisas i årsredovisningen liksom måluppfyllelsen per hyres- och arrendenämnd.

Återrapportering - Beslutande och rättsvårdande verksamhet

Domstolsverket ska särskilt redovisa:

  • Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden hos domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden.
  • För Rättshjälpsmyndigheten ska redovisas under budgetåret behandlade återkravsärenden (antal och belopp) samt andelen ärenden som överklagats till Rättshjälpsnämnden.
  • För Rättshjälpsnämnden ska redovisas andelen ärenden där nämnden gjort någon ändring.

Redovisningen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Förändringar i förhållande till föregående år ska kommenteras.

Mål

Domstolsverket ska - med respekt för den grundläggande rollfördelningen mellan domstolarna, Domstolsverket och andra myndigheter - skapa förutsättningar för Sveriges Domstolar att uppfylla de mål som gäller för verksamheten, genom

  • att åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning,
  • att ge administrativt stöd och service,
  • att vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbetet,
  • att arbeta för en ökad tillgänglighet och information avseende Sveriges Domstolars verksamhet, 
  • att arbeta för en ökad samverkan inom Sveriges Domstolar,
  • att arbeta för att öka samverkan mellan domstolar och andra berörda myndigheter.

Återrapportering

Domstolsverket ska redovisa:

  • Hur arbetet med att genomföra en ny resursfördelningsmodell har bedrivits och en bedömning av konsekvenserna av övergången till en ny modell.
  • Hur arbetet med att ge administrativt stöd och service till Sveriges Domstolar har utvecklats.
  • Initiativ och åtgärder som vidtagits för att bidra till en ökad kvalitet och utveckling av domstolarnas verksamhet samt åtgärder som bidragit till att effektivisera verksamheten.
  • Åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna utöver de åtgärder som ryms inom uppdraget angående strategier för Sveriges Domstolars arbete med vissa förtroendefrågor (dnr Ju2008/10177/DOM). 
  • Åtgärder som vidtagits i syfte att effektivisera verksamheten vid Domstolsverket.
  • Åtgärder som vidtagits för att öka samverkan inom Sveriges Domstolar.
  • Åtgärder som vidtagits för att öka samverkan mellan domstolar och andra berörda myndigheter.

2                 Övriga mål och återrapporteringskrav

Mål

Sveriges Domstolar ska verka för en strategisk kompetensförsörjning.

Sveriges Domstolar ska ha en hög säkerhet för såväl allmänhet som personal.

Domstolsverket bör delta i utvecklingssamarbete med andra länder och i fredsfrämjande verksamhet, under förutsättning att extern finansiering finns. Domstolsverket får dessutom delta i utvecklingssamarbete som inte klassificeras som bistånd. Domstolsverket ska initiera och samordna Sveriges Domstolars internationella verksamhet.

Återrapportering

Personalförsörjning
Domstolsverket ska redovisa vilka strategiska överväganden som gjorts och åtgärder som vidtagits för att säkra domstolarnas personalbehov på såväl kort som lång sikt, bl.a. med beaktande av åldersstruktur, pensionsavgångar och rekryteringsläget generellt.

Kompetensutveckling
Domstolsverket ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en ändamålsenlig kompetens hos personalen. Av redovisningen ska särskilt framgå hur Domstolsverkets kompetensstrategi har tillämpats och utvecklats.

Domstolsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla utbildningen för domare i EU-rätt och om Europakonventionen för mänskliga rättigheter, särskilt med beaktande av den vikt som fästs vid EU-rättslig kompetens inom ramen för det europeiska samarbetet. Av redovisningen ska även framgå de åtgärder som i övrigt vidtagits för att främja domstolarnas verksamhet avseende internationellt rättsligt samarbete.

Domstolsverket ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom Sveriges Domstolar för att åstadkomma en ökad specialisering.

Säkerhet
Domstolsverket ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka skyddet och säkerheten för de anställda, parter och andra personer som deltar i en rättegång samt övriga som besöker domstolarna. Av redovisningen ska särskilt framgå åtgärder som syftar till att vittnen och målsäganden inte konfronteras med den tilltalade i domstolens lokaler i avvaktan på och under en förhandling.

Domstolsverket ska redovisa i vilken omfattning domstolarna under året beslutat om säkerhetskontroll i domstol och de kostnader domstolarna haft med anledning av detta.

Internationell verksamhet
Domstolsverket ska redovisa omfattningen och erfarenheterna av Sveriges Domstolars internationella verksamhet. Av redovisningen ska framgå antalet årsarbetskrafter som tagits i anspråk för internationellt samarbete och fredsfrämjande verksamhet. Av redovisningen ska också framgå hur Domstolsverket har förberett för medverkan av personal i Sveriges Domstolar i internationell fredsfrämjande verksamhet.

Prognoser 
Domstolsverket ska redovisa prognoser för 2010–2014 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. 

18 januari
25 februari
6 maj
29 juli
28 oktober

I samband med prognoserna i februari och juli ska Domstolsverket redovisa personalsituationen och rekryteringsbehovet vid domstolarna.

Domstolsverket ska lämna relevant information till Migrationsverket i samband med såväl prognoser som verksamhetsuppföljning. 

3

Uppdrag

1. Regeringen har i propositionen Rekrytering av domare (prop. 2007/08:113 s. 19) gjort bedömningen att möjligheterna att fullgöra en del av notarieutbildningen hos andra statliga myndigheter bör utvidgas. Regeringen uppdrar åt Domstolsverket att utreda hur en utveckling av de s.k. kombinerade anställningarna lämpligen kan utformas. I uppdraget ingår att överväga vilka ytterligare myndigheter som kan ingå i utbildningen, vilket närmare innehåll utbildningen bör ha, vilken anställningstid som bör gälla vid den andra myndigheten samt på vilket sätt utbildningen kan organiseras. Domstolsverket ska vidare, i enlighet med vad regeringen uttalat i samma lagstiftningsärende (prop. 2007/08:113 s. 26), utreda om det finns behov och förutsättningar att i viss utsträckning frikoppla fiskalernas utbildningsplatser i underrätt från den fasta bemanningen i syfte att möjliggöra för flera domstolar att periodvis kunna anordna fiskalsplatser. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2010.

2. Regeringen uppdrar åt Domstolsverket att inhämta uppgifter om i vilken utsträckning auktoriserade tolkar och rättstolkar används vid tolkning i domstolarna samt i vilken utsträckning de tolkar som används upplevs som kvalificerade för uppdraget. Undersökningen bör göras i enkätform. I uppdraget ingår även att, om behov finns, lämna förslag på åtgärder som kan förbättra kvaliteten på tolkningen i domstolarna. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2010.

3. Regeringen uppdrar åt Domstolsverket att från tingsrätterna inhämta uppgifter om domstolarnas handläggningsrutiner avseende häktningsframställningar som inkommer vid sådan tidpunkt att häktningsförhandling kan bli aktuell under helgdag, s.k. jourhäktning. I uppdraget ingår även att identifiera sådana åtgärder som, inom ramen för gällande lagstiftning, kan minska behovet av att hålla häktningsförhandlingar under helgdagar. Domstolsverket ska vid genomförandet av uppdraget samråda med Åklagarmyndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2010.

4. Sveriges Domstolar ska, som ett led i arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF), i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården senast den 31 december 2011 ha infört ett strukturerat elektroniskt informationsflöde framåt i rättskedjan. Samverkan ska ske med Brottsförebyggande rådet. För att säkerställa att myndigheternas RIF-arbete samordnas ska Sveriges Domstolar anpassa sin planering och prioritering av IT-baserad verksamhetsutveckling till RIF-gemensamma ställningstaganden.

Pågående uppdrag 

5. Domstolsverket ska i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att bedöma rättsväsendets kapacitetsbehov. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlaget. Brottsförebyggande rådet ska stödja myndigheterna i detta arbete.

6. Regeringen har uppdragit åt Domstolsverket att genom insatser i form av utbildning ytterligare stärka kompetensen bland domare och andra anställda vid domstolarna när det gäller frågor om mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer. Åtgärderna ska leda till ett bättre bemötande av brottsoffer och därigenom bidra till att stärka allmänhetens förtroende för domstolarna. Uppdraget ska genomföras under tiden den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2009. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2010.

7. Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har fått i uppdrag att gemensamt vidta åtgärder för att öka effektiviteten och förbättra samverkan vid handläggningen av mängdbrott (dnr Ju2009/3950/Å). Uppdraget ska slutredovisas gemensamt av myndigheterna till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 28 maj 2010.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:5

Sveriges Domstolar (Ramanslag)

Disponeras av Domstolsverket4 612 556
ap.1Sveriges Domstolar (ram)4 612 556
Disponeras av regeringen0
ap.2Sveriges Domstolar - Regeringens disposition (ram)0

Villkor för anslag 1:5

ap.1 Sveriges Domstolar

Från anslaget får avräknas: 

  • Utgifter för bidrag till nämndemannasammanslutningar, information till nämndemän, bidrag till nämndemäns resekostnader vid studiebesök på kriminalvårdsanstalter eller andra inrättningar av intresse för nämndemännens verksamhet.
  •  Uppstartskostnader för internationellt utvecklingsarbete på rättsområdet.
  • Kostnader för förberedelser för personals deltagande i fredsfrämjande verksamhet.
  • Eventuella kvardröjande kostnader till följd av avvecklingen av de allmänna advokatbyråerna.
  • Utgifter för Rättshjälpsnämndens verksamhet samt arvoden för ordföranden och ledamöterna i Rättshjälpsnämnden enligt särskilda regeringsbeslut.
  • Utgifter för verksamheten i Domarnämnden och Notarienämnden och för arvoden åt ledamöter och ersättare i dessa nämnder.
  • Utgifter för representanter i Rådgivande organet av europeiska domare inom Europarådet. 

1:12

Rättsliga biträden m.m. (Ramanslag)

Disponeras av Domstolsverket1 725 507
ap.1Rättsliga biträden m.m. (ram)1 725 507

Villkor för anslag 1:12

ap.1 Rättsliga biträden m.m.

Anslaget finansierar även utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagsposterna 1-5 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Rättshjälp enligt rättshjälpslagen

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rättshjälp enligt rättshjälpslagen disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden.

Från anslaget får avräknas:

  • Ersättning till biträden till den del ersättningen inte täcks av den rättshjälpsavgift som den rättssökande ska betala enligt 23 § rättshjälpslagen (1996:1619).
  • Ersättning som avses i 16-18 §§ rättshjälpslagen.
  • Statens utgifter som avses i 20 § rättshjälpslagen.
  • Ersättning för kostnader som inte kunnat täckas till följd av befrielse från utsökningsavgifter enligt 16 § förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnad redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för offentligt försvar

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt försvar disponeras av de allmänna domstolarna.

Från anslaget får avräknas:

  • Ersättning till offentliga försvarare.
  • Ersättning till offentliga ombud.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet avseende utgift för offentligt försvar redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för offentligt biträde

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt biträde disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt Rättshjälpsmyndigheten.

Från anslaget får avräknas:

  • Ersättning till offentligt biträde.
  • Ersättning till tredje man för utredning enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde.

Rådgivning

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rådgivning disponeras av Rättshjälpsmyndigheten.

Från anslaget får avräknas:

  • Ersättning enligt 5 § rättshjälpslagen (1996:1619) till den som lämnat rådgivning mot nedsatt avgift.
  • Ersättning för utgifter för tolk (översättare) i rådgivningsärenden enligt 5 § rättshjälpslagen.

Utgifter för målsägandebiträde

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för målsägandebiträde disponeras av de allmänna domstolarna.

Från anslaget får avräknas:

  • Ersättning till målsägandebiträde.
  • Ersättning enligt 6 § lagen (1988: 609) om målsägandebiträde.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet avseende utgift för målsägandebiträde redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för särskild företrädare för barn

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för särskild företrädare för barn disponeras av de allmänna domstolarna.

Från anslaget får avräknas:

  • Ersättning till särskild företrädare för barn.
  • Ersättning enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.

Ersättningsgaranti för bodelningsförrättare

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende ersättningsgaranti för bodelningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna.

Från anslaget får avräknas:

  • Ersättning till bodelningsförrättare enligt 17. kap 7 a § äktenskapsbalken.

Diverse kostnader för rättsväsendet

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Från anslaget får avräknas ersättning för kostnader avseende översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom Centralmyndighetens ansvarsområde och som inte ska bäras av annan myndighet.

Vissa domstolsutgifter m.m.

Efter beslut från Domstolsverket får medel från anslaget disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna.

Från anslaget får avräknas:

Utgifter för bevisning

Vittne

  • 36 kap. 24 § rättegångsbalken
  • 6 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.
  • 26 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Målsägande

  • 37 kap. 3 § rättegångsbalken
  • 6 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.

Sakkunnig

  • 40 kap. 17 eller 19 § rättegångsbalken
  • 24 eller 26 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Blodundersökning

  • 3 § lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap

Övrigt

  • 19 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
  • 19 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Utgifter för parter

Misstänkt i brottmål

  • 21 kap. 12 § rättegångsbalken
  • 31 kap. 2 eller 8 § rättegångsbalken
  • 18 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Vårdnadshavare

  • 21 kap. 11 § rättegångsbalken
  • 26 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Part och parts ställföreträdare

  • 11 kap. 6 § rättegångsbalken
  • 15 eller 23 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Utgifter för tolk m.m.

Tolk

  • 5 kap. 8 § rättegångsbalken
  • 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
  • 27 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

I utgifterna för tolk m.m. får även tolkförmedlings administrativa avgift ingå.

Översättning

  • 33 kap. 9 § rättegångsbalken
  • utgift som ska betalas av staten för översättning från finska till svenska språket av handling som inges i mål eller ärende i Haparanda och Gällivare tingsrätter samt vid Luleå tingsrätt i dess egenskap av fastighetsdomstol avseende mål från kommuner i Haparanda och Gällivare domsagor.

Utgifter för god man

God man

  • 18 kap. 1 § äktenskapsbalken
  • 20 kap. 2 b § föräldrabalken

Förvaltararvoden m.m. i konkurser

Konkursutgifter

  • 6 kap. 10 § tredje stycket, 14 kap. 2 eller 3 § konkurslagen (1987:672)

Ersättning till likvidatorer och till bouppteckningsförrättare

Ersättning till likvidatorer där likvidatorn har förordnats av rätten enligt 1 § förordningen (2000:306) om ersättning av allmänna medel till likvidator.

Ersättning till den som enligt 20 kap. 9 § ärvdabalken har förordnats att föranstalta om bouppteckning enligt 6 § förordningen (2001:423) om vissa frågor rörande Skatteverkets handläggning enligt 20 kap. ärvdabalken.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för utgift som belastat anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ska redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2010Indrag av anslagsbelopp
1:5 Sveriges Domstolar
ap.1138 3773 %352
ap.20Inget0
1:12 Rättsliga biträden m.m.
ap.186 2833 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl 20 § budgetlagen)1 070 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)461 255
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Domstolsverkets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2010-01-25384 380
2010-02-25384 380
2010-03-25384 380
2010-04-25384 380
2010-05-25384 380
2010-06-25384 380
2010-07-25384 380
2010-08-25384 380
2010-09-25384 380
2010-10-25384 380
2010-11-25384 380
2010-12-25384 376
2011-02-08-352
Summa4 612 204
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Domstolsverkets disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:5 ap.1Sveriges Domstolar

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2008+/- 2009Int. 2010Kost. 2010+/- 2010Ack. +/- utgå. 2010
Bidragsfinansierad verksamhet
Bidrag0012 000012 00012 000
Belopp angivna i tkr

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2008+/- 2009Int. 2010Kost. 2010+/- 2010Ack. +/- utgå. 2010
Offentligrättslig verksamhet
Ansökningsavgifter övriga domstolar25110030 000030 00030 000
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter25610023 000023 00023 000
Ansökningsavgifter miljödomstolarna25370010 000010 00010 000
Kungörandeavgifter25110012 000012 00012 000
Summa0075 000075 00075 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

Ansökningsavgifter övriga domstolar

Ansökningsavgifter för övriga domstolar ska redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.

Efterbevaknings- och tillsynsavgifter

Efterbevakningsavgifter enligt 9 kap. 20 § och tillsynsavgifter m.m. enligt 14 kap. 17 § konkurslagen (1987:672) ska redovisas mot inkomsttitel 2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter.

Ansökningsavgifter miljödomstolarna

Avgiftsintäkter från ansökningsavgifter avseende miljödomstolarna ska redovisas mot inkomsttitel 2537 Miljöskyddsavgifter.

Kungörandeavgifter

Avgiftsintäkter från kungörandeavgifter ska redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.

6.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

Avgifternas storlek för den offentligrättsliga verksamheten framgår av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.

6.5

Villkor för bidragsfinansierad verksamhet

Domstolsverket får ta emot bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder och från Sida, EU och FN för finansiering av den internationella verksamhet som Sveriges Domstolar deltar i.

7

Övriga inkomster

Beräknade övriga inkomster som inte disponeras35 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

Medel som erhålls på grund av ålagd återbetalningsskyldighet av rättshjälp ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Föreligger oenighet mellan en domstol och Domstolsverket om en efterträdare till en ordinarie domare ska anställas eller om en ny ordinarie domare ska anställas ska frågan överlämnas till regeringen för beslut.

På regeringens vägnar
Tobias Billström
Daniel Palm








Kopia till

Riksdagen, Justitieutskottet
Riksrevisionen
Finansdepartementets budgetavdelning
Finansdepartementets enhet för statlig arbetsgivarpolitik
Regeringskansliets Förvaltningsavdelning, RK Ekonomi
Regeringskansliets internrevision
Högsta domstolen
hovrätterna
tingsrätterna
Högsta förvaltningsdomstolen
kammarrätterna
förvaltningsrätterna
hyres- och arrendenämnderna
Rättshjälpsmyndigheten
Rättshjälpsnämnden
Kriminalvården
Kriminalvårdsnämnden
Brottsförebyggande rådet
övervakningsnämnderna
Statskontoret
Socialstyrelsen
Ekonomistyrningsverket
Riksgäldskontoret
länsstyrelserna
Arbetsdomstolen
Transportstyrelsen
Patentbesvärsrätten
Åklagarmyndigheten

Senast uppdaterad: