Justitiedepartementet


Regeringsbeslut
I:65

2010-12-16
Ju2010/9485/KRIM
Ju2009/7157/KRIM
Ju2009/8030/KRIM m.fl.
Se bilaga 1
Kriminalvården
Slottsgatan 78
601 80 NORRKÖPING
Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Kriminalvården
1 bilaga
Riksdagen har beslutat om Kriminalvårdens verksamhet för budgetåret 2011 (prop. 2010/11:01, utg.omr. 04, bet. 2010/11:JuU1, rskr. 2010/11:101).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2011 för Kriminalvården och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

Kriminalvårdens uppgifter framgår av förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. Myndigheten ska med utgångspunkt i denna förordning och med hjälp av övrig begärd återrapportering redovisa vilka åtgärder som vidtagits och i vilken utsträckning Kriminalvården fullgjort sina uppgifter och uppnått målen för hur verksamheten ska bedrivas.

Följande områden ska prioriteras.

Intern styrning och kontroll

Kriminalvården ska säkerställa att den interna styrningen och kontrollen fungerar i enlighet med myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, internrevisionsförordningen (2006:1228) samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

 Kriminalvården ska redovisa: 

- En fördjupad analys av behovet av åtgärder för att förstärka den interna styrningen och kontrollen. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som redan vidtagits med anledning av analysen och vilka som återstår att vidta samt en tidplan för dessa,

- Åtgärder för att integrera den interna styrningen och kontrollen i verksamhetsstyrningen, 

- Åtgärder som vidtagits för att säkerställa förmågan att planera verksamheten inom tilldelad ekonomisk ram,

- Åtgärder som vidtagits med anledning av de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat i sin granskning av Kriminalvårdens lokalförsörjning (RiR dnr 32-2009-0615),

- Åtgärder med anledning av utredningen om Kriminalvårdens effektivitet (SOU 2008:71, SOU 2009:13 och SOU 2009:80).

Säkerhet

Säkerheten vid häkten och anstalter ska vara differentierad så att de faktiska behoven möts på ett effektivt sätt. 

Kriminalvården ska redovisa: 

- En bedömning av aktuell säkerhetsindelning dels i förhållande till att intagna inte ska underkastas mer övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt för att upprätthålla ordningen och säkerheten, dels i förhållande till beläggningsnivåer.

- En bedömning av om myndigheten tillgodoser säkerhetskraven på ett kostnadseffektivt sätt.

- Myndighetens bidrag till att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Flexibilitet och beredskap för variationer i klienttillströmningen

Antalet platser inom häktes- och anstaltsorganisationen ska i enlighet med Kriminalvårdens instruktion fortlöpande anpassas till behovet. Kriminalvården har regeringens uppdrag att välja lösningar som är flexibla både till säkerhet och beläggning. Klienttillströmningen varierar erfarenhetsmässigt över tid. Kriminalvården måste därför, inom befintlig ram, kunna hantera förändringar i klienttillströmningen både på kort och lång sikt.  

Kriminalvården ska redovisa: 

- Åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att tillgodose kravet på flexibla lösningar vid tillfälliga upp- respektive nedgångar i klienttillströmningen.

- Åtgärder som vidtagits för att säkerställa en beredskap att inom tilldelad ekonomisk ram klara även en mer varaktig ökning av antalet intagna. 

Återfallsförebyggande arbete

Kriminalvården ska fortlöpande vidta åtgärder för att öka andelen intagna som blir föremål för frigivningsförberedelser. Arbetslinjen är ett centralt inslag i detta. Att komma till rätta med brister i verkställighetsplaneringen är en förutsättning för förbättringsarbetet. Arbetet ska bl.a. ha sin utgångspunkt i Riksrevisionens granskning Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott; verkställighetsplanering och samverkan inför de intagnas frigivning (RiR 2009:27)   

Kriminalvården ska redovisa:

- Åtgärder som vidtagits med anledning av de brister i kvalitet, dokumentation och uppföljning av verkställighetsplaneringen som påtalats av Riksrevisionen, 

- Åtgärder som vidtagits för att säkerställa en fullgod kontroll av verkställigheten vid placeringar i behandlingshem och familjehem samt avseende klienter som i övrigt verkställer fängesestraff utanför anstalt, 

-Åtgärder som i övrigt vidtagits för att säkerställa ett enhetligt och strukturerat arbetssätt i frivården,

- Åtgärder som vidtagits för att öka kunskapen om och förbättra genomslaget för reformen med ökade möjligheter för fängelsedömda att ta del av arbetsmarknadsåtgärder när de är under utslussning eller står under övervakning. Redovisningen ska omfatta såväl åtgärder som Kriminalvården vidtagit, som åtgärder som vidtagits i samverkan med andra.

Ungdomar

Inom ramen för Kriminalvårdens återfallsförebyggande uppdrag ska unga dömda särskilt uppmärksammas 

Kriminalvården ska redovisa:

- Åtgärder som vidtagits inom ramen för myndighetens särskilda satsning på unga klienter. Redovisningen ska även omfatta åtgärder som vidtagits för att förbättra unga dömdas förutsättningar på arbetsmarknaden, såväl åtgärder som Kriminalvården vidtagit, som åtgärder som vidtagits i samverkan med andra,

- Åtgärder som vidtagits för att motivera till och underlätta unga dömdas utträde ur kriminella grupperingar samt en beskrivning av hur dessa insatser följs upp. 

Resultatindikatorer

Kriminalvården ska med hjälp av nedanstående indikatorer redovisa hur verksamheten har utvecklats. I de fall det är motiverat med hänsyn till indikatorernas utveckling ska detta uppmärksammas och analyseras närmare.

Häkte

  1. Strukturerad sysselsättning och tid i gemensamhet
  2. Omfattning av uppsökande verksamhet
  3. Genomsnittligt antal verkställighetsfall

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

Anstalt 

  1. Antal verkställighetsplaner i förhållande till antal klienter
  2. Antal påbörjade respektive fullföljda brotts- och missbruksrelaterade program i förhållande till antal klienter
  3. Antal påbörjade, avbrutna respektive fullföljda utslussningsåtgärder fördelat på frigång, vårdvistelse, halvvägshus samt utökad frigång
  4. Andel klienter som frigivits direkt från anstalt utan föregående utslussningsåtgärder
  5. Strukturerad sysselsättning i förhållande till tillgänglig tid
  6. Antal påbörjade respektive fullföljda teoretiska kurser eller yrkesinriktade utbildningar i förhållande till antal klienter
  7. Antal avskildhetsåtgärder

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

En särskild redovisning utifrån indikatorerna ska lämnas avseende säkerhetsenheterna vid anstalterna Hall, Kumla och Saltvik.

Frivård

  1. Antal verkställighetsplaner i förhållande till antal klienter
  2. Antal påbörjade respektive fullföljda brotts- och missbruksrelaterade program i förhållande till antal klienter
  3. Antal kontraktsvårdsutredningar samt antal påbörjade respektive avbrutna kontraktsvårdspåföljder
  4. Antal klienter som erbjuds, söker, beviljas respektive avbryter verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll
  5. Antal påbörjade respektive fullgjorda verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst 

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

Transporttjänst 

  1. Graden av personalutnyttjande i förhållande till tillgänglig tid. 

 Gemensamma indikatorer

  1. Antal direktrymningar, övriga rymningar samt avvikelser från häkte, anstalt eller i samband med transport, 
  2. Antal allvarliga incidenter i häkte, anstalt och frivård eller under transport,
  3. Medelbeläggning i häkte och anstalt samt medelantalet frivårdsklienter
  4. Genomsnittlig dygnskostnad i häkte, anstalt och frivård. 

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön i tillämpbara delar. 

Övriga återrapporteringskrav

Personal- och utbildningsfrågor

Kriminalvården ska redovisa

  • personalomsättning, fördelad på personalkategorier,
  • antal personer som genomgått grundutbildning,
  • antal personer som genomgått fortbildning,
  • andel sjukfrånvaro,
  • andel kvinnor och män i ledningsfunktion fördelad på olika verksamheter,  

Redovisningen ska vara uppdelad efter kön.

Kriminalvården ska därutöver redovisa kostnaderna samt antalet anställda respektive årsarbetskrafter vid huvudkontoret, regionstaberna, de lokala verksamhetsställena och transporttjänsten. Kostnadsutvecklingen ska analyseras och kommenteras samt ställas i relation till kraven på en effektiv organisation.  

Prognoser

Kriminalvården ska redovisa prognoser för 2011-2015. Prognoserna, som ska omfatta samtliga anslag och anslagsposter som myndigheten disponerar, ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes, enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket, senast klockan 12.00 vid följande datum: 

19 januari

23 februari

5 maj

1 augusti

28 oktober

Kriminalvården ska vid varje prognostillfälle redovisa aktuell kapacitet i anstalts- och häktesbeståndet samt en bedömning av hur denna förhåller sig till den faktiska klienttillströmningen och det tilldelade anslaget.

Kriminalvården ska lämna relevant information till Migrationsverket i samband med varje prognostillfälle.

Transportverksamhet, utrikes resor

Kriminalvården ska avseende utrikes resor för verkställande av beslut om avvisning eller utvisning, förutom utvisning på grund av brott redovisa

  • antal transporterade personer, genomförda resor och resor där överlämnande inte skett,
  • genomsnittligt antal medföljande per resa,
  • genomsnittlig styckkostnad per resa och per verkställd person,
  • vilka faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen samt i vilken utsträckning dessa kan relateras till Kriminalvårdens handläggning, 
  • hur handläggningstiderna från beställning till genomförd resa utvecklats, samt en redogörelse för vilka faktorer som påverkar handläggningstiden. 

Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.

Överförande av frihetsberövande påföljder till annat land

Kriminalvården ska redovisa:

  • antal klienter som verkställer en frihetsberövande påföljd i Sverige och som skulle kunna bli föremål för överförande av påföljden,
  • antal klienter för vilka Kriminalvården vidtagit åtgärder i syfte att överförande ska kunna ske,
  • antal klienter som överförts till annat land för verkställighet av en frihetsberövande påföljd samt till vilka länder överförande av verkställighet skett, 
  • antal klienter som överförts till Sverige från annat land för verkställighet av en frihetsberövande påföljd samt från vilka länder överförande skett. 

Av redovisningen ska framgå:

  • en analys av utvecklingen under de senaste tre åren,
  • genomsnittliga handläggningstider,
  • hur metoder för en effektiv och skyndsam handläggning säkerställs, 
  • eventuella hinder för en skyndsam handläggning samt förslag på åtgärder för att påskynda handläggningen.

Internationellt samarbete

Kriminalvården ska redovisa

  • deltagandet i freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande insatser och resultatet av detta,  
  • hur det internationella arbetet bedrivs i samarbete med andra svenska myndigheter, 
  • hur erfarenheterna tas om hand i organisationen.

3

Uppdrag

1. Utvecklat prognosarbete

Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska Kriminalvården i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta till att analysmetoden genomgående håller hög kvalitet. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlagen. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet.

2. Planering för införandeåtgärder och effekthemtagning av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning.

Myndigheten ges i uppdrag att ta fram en plan för att anpassa verksamheten till införandet av ett strukturerat elektroniskt informationsflöde så att de effektivitets- och kvalitetsnyttor som skapas tillvaratas fullt ut. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2011.

3. Återvändande

Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket och Kriminalvården ska samverka för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. I detta ingår att vidta åtgärder för att uppnå skyndsamhetskravet i utlänningslagen (2005:716).

Myndigheterna ska senast den 30 september 2011 gemensamt redovisa sitt fortsatta effektiviseringsarbete innefattande de utvecklingsområden som identifierats i det s.k. REVA-projektet. Av redovisningen ska även framgå om utvecklingsområden inte blivit föremål för effektiviseringsåtgärder samt konsekvenserna av detta för en effektiv verksamhet.

Myndigheterna ska gemensamt redovisa resultatet av det pågående pilotprojektet inom ramen för REVA senast den 1 juni 2011.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:6

Kriminalvården (Ramanslag)

Disponeras av Kriminalvården7 449 802
ap.1Kriminalvården (ram)7 449 802
Disponeras av Regeringskansliet/Justitiedepartementet0
ap.3Regeringens disposition (ram)0

Villkor för anslag 1:6

ap.1 Kriminalvården

1. Anslaget får användas för verksamheten inom Kriminalvården. Transporttjänstens verksamhet finansieras under detta anslag till den del denna inte avser utlandstransporter inom migrationspolitikens ansvarsområde. Myndighetens deltagande i internationella fredsfrämjande insatser finansieras från Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 20 inom utgiftsområdet Internationellt bistånd. Anslaget får även belastas med kostnader för Kriminalvårdsnämndens verksamhet och ersättning åt ledamöter m.fl. i övervakningsnämnderna.

2. Från anslaget får 20 000 000 kronor användas för att förstärka behandlingen av sexualbrottsdömda samt män som dömts för våld i nära relationer.

3. Från anslaget får högst 8 000 000 kronor användas för bidrag till organisationer som avses i 1 § förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område. Vid behandling av ansökningar ska bidrag till frigivningsförberedande verksamhet samt till stödjande insatser efter frigivningen prioriteras.

4. Kriminalvården bestämmer vilken ersättning som ska utgå till enskild övervakare, biträdande övervakare och förtroendeman.

5. Kriminalvården ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Kriminalvården ska betala totalt 11 139 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2011Indrag av anslagsbelopp
1:6 Kriminalvården
ap.1223 4943 %0
ap.30Allt0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl 20 § budgetlagen)1 500 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)744 980
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Kriminalvårdens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2011-01-25620 817
2011-02-25620 817
2011-03-25620 817
2011-04-25620 817
2011-05-25620 817
2011-06-25620 817
2011-07-25620 817
2011-08-25620 817
2011-09-25620 817
2011-10-25620 817
2011-11-25620 817
2011-12-25620 815
Summa7 449 802
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Kriminalvårdens disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:6 ap.1Kriminalvården

6

Avgifter och bidrag

6.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

Arbetsdrift och terapiverksamhet

Intäkterna från arbetsdriften beräknas uppgå till 145 000 000 kronor och intäkterna från terapiverksamheten till 450 000 kronor. Intäkterna ska tillgodoräknas och särredovisas under anslaget 1:6 Kriminalvården.

Kravet på full kostnadstäckning enligt 5 § första stycket avgiftsförordningen (1992:191) gäller varken för arbetsdriften eller terapiverksamheten. För arbetsdriften gäller att direkta kostnader ska till 50 procent täckas av avgiftsintäkterna. För terapiverksamheten gäller att avgifterna ska delfinansiera verksamheten.

6.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

Arbetsdrift och terapiverksamhet

Kriminalvården får ta ut avgifter för varor och tjänster från arbetsdriften och terapiverksamheten. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten. Inkomsterna från arbetsdriften och terapiverksamheten får disponeras av Kriminalvården.

7

Övriga inkomster

Beräknade övriga inkomster som inte disponeras3 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

Avgifter för dömda som verkställer fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll ska inbetalas till Kriminalvården på ett icke räntebärande konto för att därefter kvartalsvis föras över till Brottsofferfonden.

På regeringens vägnar
Beatrice Ask
Anna C. Lindberg








Kopia till

Riksdagen, justitieutskottet
Riksrevisionen
Finansdepartementets budgetavdelning
Finansdepartementet ESA
Regeringskansliets Förvaltningsavdelning RK Ekonomi
Internrevisionen SB
Ekonomistyrningsverket
Riksgäldskontoret
Kriminalvårdsnämnden
Övervakningsnämnderna

Bilaga 1 till Regeringsbeslut I:65, 2010-12-16

Diarienummerförteckning

Ju2010/9485/KRIM
Ju2009/7157/KRIM
Ju2009/8030/KRIM
Ju2009/9968/KRIM
Ju2010/2973/KRIM
Ju2010/4752/KRIM (delvis)
Ju2010/7575/KRIM
Ju2010/8144/KRIM
Ju2010/8226/KRIM
Ju/2010/9784/DOM (delvis)

Senast uppdaterad: