Utbildningsdepartementet


Regeringsbeslut
II:10

2010-05-27
U/3334/UH
universitet och högskolor m.m.

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende universitet och högskolor m.m.
43 bilagor
Riksdagen har beslutat om anslagen för universitet och högskolor m.m. för budgetåret 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2010 för universitet och högskolor m.m. och nedan angivna anslag.

Bilaga 1. Uppsala universitet

Bilaga 2. Lunds universitet

Bilaga 3. Göteborgs universitet

Bilaga 4. Stockholms universitet

Bilaga 5. Umeå universitet

Bilaga 6. Linköpings universitet

Bilaga 7. Karolinska institutet

Bilaga 8. Kungl. Tekniska högskolan

Bilaga 9. Luleå tekniska universitet

Bilaga 10. Karlstads universitet

Bilaga 11. Linnéuniversitetet

Bilaga 12. Örebro universitet

Bilaga 13. Mittuniversitetet

Bilaga 14. Blekinge tekniska högskola

Bilaga 15. Malmö högskola

Bilaga 16. Mälardalens högskola

Bilaga 17. Danshögskolan

Bilaga 18. Dramatiska institutet

Bilaga 19. Gymnastik- och idrottshögskolan

Bilaga 20. Högskolan i Borås

Bilaga 21. Högskolan Dalarna

Bilaga 22. Högskolan på Gotland

Bilaga 23. Högskolan i Gävle

Bilaga 24. Högskolan i Halmstad

Bilaga 25. Högskolan Kristianstad

Bilaga 26. Högskolan i Skövde

Bilaga 27. Högskolan Väst

Bilaga 28. Konstfack

Bilaga 29. Kungl. Konsthögskolan

Bilaga 30. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Bilaga 31. Operahögskolan i Stockholm

Bilaga 32. Södertörns högskola

Bilaga 33. Teaterhögskolan i Stockholm

Bilaga 34. Försvarshögskolan

Bilaga 35. Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Bilaga 36. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Bilaga 37. Examensmål för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 

Bilaga 38. Krysslista över tilldelade utbildningsområden

Bilaga 39. Konstnärliga utbildningsområden

Bilaga 40. Anvisningar för redovisning av prognoser för perioden 2010-2013

Bilaga 41. Anvisningar för redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå i årsredovisningen för 2010.

Bilaga 42. Väsentliga uppgifter

Bilaga 43. Avgiftsfinansierad verksamhet

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

Övergripande mål för universitet och högskolors verksamhet finns i högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan.

Universitet och högskolor ska redovisa sin verksamhet enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt enligt vad som anges nedan.

Internationalisering

Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningen och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet. Den internationella rörligheten när det gäller lärare och studenter vid svenska universitet och högskolor, särskilt inom lärarutbildningen, ska öka. 

Återrapportering
Universitet och högskolor ska redovisa sitt internationaliseringsarbete utifrån de uppsatta målen. Redovisningen ska särskilt fokusera på rörlighet vad gäller utresande lärare och studenter. Av redovisningen ska framgå vilka insatser universitet och högskolor har gjort för att uppmuntra lärare verksamma vid svenska universitet och högskolor till utlandsvistelser och utbyte med andra länders lärandemiljöer. Universitet och högskolor ska även redovisa den internationella rörligheten för antalet kvinnor och män bland studenter inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, lärare och annan personal. Vidare ska särskilda insatser för att öka rörligheten inom lärarutbildningen redovisas. Antalet utresande lärare och studenter inom lärarutbildningen ska redovisas särskilt.

Jämställdhet

I universitetens och högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Jämställdhetsarbetet ska få ökat genomslag i verksamheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer vad gäller såväl studenter som personal ska vara jämn. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i utbildning, där så är relevant.

Återrapportering
Av årsredovisningen ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att få en jämnare könsfördelning beträffande

- utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar och tekniska utbildningar,
- områden inom utbildning på forskarnivå med ojämn könsfördelning,
- rekrytering och befordran av lärare, och
- rekrytering av studierektorer eller motsvarande.

Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka resultat som jämställdhetsarbetet inom ovan nämnda områden har lett till.

Av årsredovisningen ska även framgå vilka åtgärder som lärosätet har vidtagit för att jämställdhetsaspekter ska beaktas i lärosätets utbildningar, där så är relevant.

Regeringen avser att återkomma i frågan om rektryteringsmål för kvinnliga professorer.

Breddad rekrytering

Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosätet och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet ska förbättras.

Återrapportering
I årsredovisningen för 2012 ska resultat redovisas utifrån målen i lärosätenas handlingsplaner för att främja och bredda rekryteringen avseende perioden 2009–2012. Denna redovisning ska innehålla kommentarer och analyser av de åtgärder som har vidtagits samt hur målen i handlingsplanerna för breddad rekrytering har uppfyllts under perioden.

Lärosätena ska i årsredovisningen för 2012 särskilt redovisa vilka insatser som har gjorts för att bredda rekryteringen till de utbildningar där snedrekryteringen är störst. Av redovisningen ska särskilt framgå hur lärosätena i syfte att bredda rekryteringen till högskoleutbildning har samverkat med gymnasieskolor. Vidare ska redovisas vilka insatser som har gjorts för att förbättra informationen och vägledningen om utbildningsvägar vid lärosätet och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet.

Övriga återrapporteringskrav

1. Nya högskoleplatser
De universitet och högskolor som under 2009 och 2010 har tilldelats medel för nya högskoleplatser ska i årsredovisningen för 2010 redovisa hur de ökade antalet högskoleplatserna har disponerats samt i vilken utsträckning den ökade tillgången på utbildning har motsvarat studenternas efterfrågan.

2. Samverkan med det omgivande samhället
I årsredovisningen för 2011 ska redovisas de insatser inom utbildning och forskning under åren 2009 och 2010 som har haft inriktningen att motverka konjunkturnedgångens effekter.

De insatser som ska redovisas ska vara utbildnings- och forskningsinsatser med inriktning mot såväl privat som offentlig sektor. Resultaten av insatserna ska analyseras och kommenteras.

3. Innovationskontor

De lärosäten som har inrättat innovationskontor inom ramen för sin organisation ska redovisa de uppgifter och det ansvar som finns hos dessa kontor och holdingbolag samt motiven för denna fördelning.

Av redovisningen ska framgå hur de resurser som tilldelats lärosätet från och med 2009 har använts för att bygga upp verksamheten vid innovationskontoret. Vidare ska av redovisningen framgå hur stor andel av innovationskontorens utbetalda stöd som, i enlighet med förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet, går till företag. När det gäller stöd till företag ska innovationskontoren följa den verksamhet som stöd har lämnats till och utöva tillsyn över att villkoren för stödet följs. Den som har beviljats stöd ska ge lärosätet eller den som lärosätet utser tillfälle att granska verksamheten och på begäran lämna ytterligare uppgifter om verksamheten.

De lärosäten som har innovationskontor ska redovisa vilka samarbeten som bedrivs med andra lärosäten eller andra av regeringen inrättade innovationskontor.

4. Holdingbolag
Universitet och högskolor ska i sin förvaltning av holdingbolagen följa statens ägarpolicy för statligt ägda företag.

Universitet och högskolor som förvaltar ett holdingbolag ska kortfattat i årsredovisningen redovisa holdingbolagets resultat. Redovisningen ska omfatta holdingbolagets verksamhet och dess uppfyllande av sina finansiella mål t.ex. lönsamhet och kapitalstruktur. Vidare ska av redovisningen framgå på vilket sätt holdingbolaget arbetar tillsammans med lärosätet som holdingbolaget är knutet till och hur gränsdragningen ser ut mellan dessa båda.

Redovisningen bör även omfatta en beskrivning av bolagets väsentliga risker av betydelse för företagets resultat, ställning och framtidsutsikter, liksom investeringar, förvärv och väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Slutligen bör styrelsens sammansättning under året redovisas.

5. Årsredovisningen
Universitet och högskolor ska i samband med att årsredovisningen för 2010 lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) skicka en kopia av denna till Högskoleverket.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1. Examinerades etablering på arbetsmarknaden
Högskoleverket har i uppdrag att i samverkan med universitet och högskolor utveckla metoder för uppföljning av examinerades etablering på arbetsmarknaden. Universitet och högskolor ska samverka med Högskoleverket i arbetet.

2. Redovisning av förändringar i utbildningsutbudet
Universitet och högskolor ska vart fjärde år redovisa och kommentera förändringar i utbildningsutbudet i förhållande till tidigare redovisade forsknings- och utbildningsstrategier som har lämnats till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i december 2007, särskilt med avseende på

– såväl studenternas som arbetsmarknadens efterfrågan på lärosätets utbildningar,
– avvägningen mellan kurser och program, och
– avvägningen mellan grundnivå och avancerad nivå.

Den närmast kommande redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2010.

3. Urvalsgrund för antagning
Från och med antagningen till utbildning som börjar hösten 2008 får lärosätena enligt 7 kap. 13 § högskoleförordningen (1993:100) bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en tredjedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare.

I de fall denna bestämmelse tillämpas ska universitet och högskolor i årsredovisningen för 2010 redovisa

- vilka utbildningar och hur stor andel av platserna som har fördelats i enlighet med de av högskolan beslutade urvalsgrunderna. Redovisningen ska avse samtliga antagningstillfällen fr.o.m. höstterminen 2009 t.o.m. höstterminen 2010,
- lärosätets motiv för att använda av högskolan beslutade urvalsgrunder,
- vilka metoder som har använts, och
- en uppföljning av prestationer och studieavbrott bland antagna i respektive urvalsgrupp (dvs. betyg, resultat på högskoleprovet samt av högskolan beslutade urvalsgrunder).

4. Dimensionering av lärarutbildningen
Lärosäten som bedriver lärarutbildning ska efter hörande av Högskoleverket och Statens skolverk samt i samverkan med omgivande kommuner och fristående huvudmän planera för dimensioneringen av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar. Dimensioneringen ska svara mot studenternas efterfrågan och mot arbetsmarknadens behov. Åtgärder för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen.

De lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i regionala utvecklingscentrum. Dessa centrum ska främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare.

5. Uppdragsutbildning
Lärosätena får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor eller enligt vissa andra förordningar med bestämmelser om uppdragsutbildning. Av årsredovisningen ska framgå de totala intäkterna för anordnandet av sådana utbildningar, såväl poänggivande som icke poänggivande utbildningar, och antalet helårsstudenter i poänggivande utbildningar. Av denna redovisning ska utbildning som givits inom ramen för lärarlyftet särredovisas.

Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå

1. Strategiska forskningsområden
Regeringens satsning på strategiska områden har som målsättning att bygga upp forskning inom respektive området på högsta internationella nivå.

De universitet som har fått medel för strategiska forskningsområden ska redovisa hur mycket medel som har förbrukats samt om och hur bidragen per strategiskt område har utbetalats till andra lärosäten och forskningsinstitut.

2. Utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå
Universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning ska i årsredovisningen för 2010 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå med en sådan inriktning samt resultatet av åtgärderna.

3. Samarbeten universitet och högskolor har med de länder som Sverige har forskningsavtal med
Regeringen gör en genomgång av samarbetet med samtliga länder med vilka Sverige har ett mellanstatligt avtal om forskningssamarbete. Universitet och högskolor ska mot denna bakgrund redovisa och kommentera den samverkan som lärosätet har, eller förbereder, och som är av större långsiktig eller strategisk betydelse, med samarbetsparter i Indien, Japan, Sydafrika och Sydkorea. Redovisningen ska, när så är möjligt, innefatta en kortfattad redogörelse för resultaten av samarbetet.

Ekonomisk redovisning m.m.

Gemensam redovisning

1. Ersättning för kopiering inom högskoleområdet under budgetåret 2010 ska enligt avtal mellan staten och vissa organisationer som är medlemmar i Bonus Presskopia ek. för. efter fakturering utbetalas till Bonus Presskopia. Ersättningen beräknas på antalet helårsstudenter budgetåret 2009 enligt uppgifter från Högskoleverket.

2. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med statligt bidrag till utbildning och tillstånd att utfärda examina kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder för de kostnader som överstiger 0,3 procent av anslaget för grundutbildning. Dessa kostnader kan, efter ansökan, delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som ett särskilt åtagande som ska finansieras av medel under anslaget 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning.

3. Universitet och högskolor får, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Personskadeskydd för studenter (prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94), belasta anslagen för Grundutbildning, Forskning och forskarutbildning samt Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent.

4. Universitet och högskolor får ta ut och disponera avgifter för verksamheter enligt bilaga 43, för vilken lärosätet som motprestation tillhandahåller uppdragsgivaren tjänster eller varor.

Avgifternas storlek bestäms i sådana fall av lärosätet, så att full kostnadstäckning uppnås. För avgifter enligt 15 § avgiftsförordningen (1992:191) och avgifter för högskoleprovet gäller särskilda bestämmelser.

Den avgiftsbelagda verksamheten ska särredovisas i årsredovisningen. I detta regleringsbrev framgår i den för varje lärosäte särskilt upprättade bilagan en budget avseende den avgiftsbelagda verksamheten.

För avgiftsbelagd verksamhet gäller 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Enligt denna paragraf ska en myndighet, om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, till regeringen lämna förslag till hur detta överskott ska disponeras. Av paragrafen framgår vidare att om det i stället uppkommit ett underskott i den avgiftsbelagda verksamheten och detta inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten lämna förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

5. Universitet och högskolor får ta emot och disponera bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, inklusive medel från EU, FN eller Nordiska ministerrådet, samt avkastning från donationer. Inkomsterna ska tillföras lärosätets räntekonto.  

Anslagsmedel får tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande verksamhet inom ramen för myndighetens verksamhetsområde, om ändamålet med anslaget inte hindrar detta.  

I enlighet med regeringens bedömning i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50) ska universitet och högskolor utgå från att när andra statliga myndigheter bidrar till forskningsprojekt ska bidraget omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Detta bör även gälla för bidrag från stiftelser och andra juridiska personer som tillkommit med statliga medel som grund och så långt möjligt även icke-statliga finansiärer.

De indirekta kostnaderna bör beräknas med utgångspunkt i den modell som tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsammans med vissa finansiärer.  

När Sverige har godkänt avtal med reglering av indirekta kostnader med EU-finansiärer och andra överstatliga organ gäller dessa avtal.  

I årsredovisningen för 2010 ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Redovisningen ska delas upp i de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Både belopp och andel av den totalafinansieringen ska framgå av redovisningen.

6. Av årsredovisningen ska framgå intäkter och kostnader fördelade på de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Vidare ska denna redovisning kommenteras.

Intäkterna ska redovisas på respektive område fördelade på

- anslag,
- avgifter,
- bidrag, och
- finansiella intäkter.

Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet ska för respektive område, i de fall det ekonomiska resultatet har påverkats av det ekonomiska resultatet i donationsmedelsförvaltningen, redovisa den påverkan detta medför för området.

Kostnaderna fördelade på respektive område ska redovisas fördelade på

- personal,
- lokaler,
- övrigt, och
- finansiella kostnader.

För området utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska en uppdelning göras på utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev och på uppdragsverksamhet. För området forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå ska en uppdelning göras på forskning och uppdragsforskning.

7. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa kapitalförändring (balanserad och enligt resultaträkningen) per område enligt tabellen nedan.

Tabell Kapitalförändring per område

Indelning av verksamhetenBalanserad kapitalförändring (A)Årets kapitalförändring (B)Summa (A+B)
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
 

 

 
Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev
 

 

 
Uppdragsverksamhet
 

 

 
Summa
 

 

 
Forskning/ konstnärligt utvecklingsarbete /utbildning på forskarnivå
 

 

 
Utbildning på forskarnivå och forskning
 

 

 
Uppdragsforskning
 

 

 
Summa
 

 

 

8. Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet, som har getts rätt att enligt 12 § donationsförordningen (1998:140) förvalta medel i aktier och andra värdepappersfonder, ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex.

9. Av regleringsbrevets bilaga 43 framgår att universitet och högskolor får disponera vissa avgiftsintäkter. Av årsredovisningen ska framgå såväl omfattningen av uthyrning enligt punkten H som uthyrning enligt punkten I i bilaga 43.

10. Universitet och högskolor ska redovisa utgiftsprognoser för perioden 2010–2014 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

Utgiftsprognoser lämnas senast

18 januari,
25 februari,
6 maj,
29 juli, och 
28 oktober.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1. Universitet och högskolor har rätt att bedriva verksamhet och avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdena enligt bilaga 38.

För kurser eller del av kurser vars omfattning angetts i högskolepoäng enligt högskoleförordningen (1993:100) ska helårsstudenter beräknas som antalet studenter som påbörjat studier på kursen multiplicerat med kursens poängtal angivet i högskolepoäng dividerat med 60.

Om kursen sträcker sig över mer än ett budgetår, ska antal poäng respektive högskolepoäng på kursen fördelas på budgetåren.

Om kursen sträcker sig över mer än en termin, ska alla studenter som för första gången registrerats ingå i beräkningen men bara med studier under den första terminen. För varje termin krävs det att studenternas fortsatta deltagande i kursen bekräftas genom fortsatt registrering för att deras studier under denna period ska ingå i beräkningen.

De studenter som inom tre veckor efter påbörjad kurs anmält avbrott på kursen och som under den tiden inte har blivit godkända på något prov ska inte ingå i beräkningen av anslagsmedel.

För kurser eller del av kurser vars omfattning angetts i högskolepoäng enligt högskoleförordningen (1993:100) ska helårsprestationer beräknas som antalet godkända högskolepoäng på kursen eller delkursen dividerat med 60.

2. Belastning på anslag för grundutbildning per den 31 december 2010 i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m.m. ska redovisas i årsredovisningen enligt bilaga 41. Vid beräkning av intäkterna ska utgångspunkten vara det faktiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer.

Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisning i studieregistret. Vid beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer ska lärosätet för verksamhet genomförd under 2010 använda de ersättningsbelopp som anges i tabellen nedan under punkten 7 avseende ersättningsbelopp (kronor) som ska tillämpas för budgetåret 2010. För eventuella prestationer som genomförts föregående år i december och som inte tidigare ersatts av regeringen ska i stället ersättningen beräknas utifrån de belopp som tillämpades föregående budgetår.

Eventuell skillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Av de avtal som staten har slutit med Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för Chalmers tekniska högskola AB och med Stiftelsen Högskolan i Jönköping följer att verksamheten vid dessa högskolor ska redovisas på motsvarande sätt som gäller för statliga universitet och högskolor.

Om ett universitet eller en högskola redovisar fler helårsprestationer än vad som kan ge rätt till ersättning inom takbeloppet, kan överskjutande helårsprestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. För ett lärosäte avses med ett anslagssparande de anslagsmedel av ett ramanslag som vid budgetårets slut inte utnyttjats. Ett anslagssparande får föras över till följande budgetår, om inte regeringen beslutar annat (se även punkt 2 under avsnittet undantag från vissa bestämmelser). Ett universitet eller en högskola som har tilldelats anslagsbelopp som inte får föras över till följande budgetår ska, om medlen tillgodoförts myndighetens räntekonto, betala tillbaka det anslagssparande som överstiger 10 procent av tilldelat takbelopp. Beloppet och räntan på det beloppet fram till dagen för återbetalning, ska betalas till statens centralkonto i Riksbanken snarast efter budgetårets utgång, dock senast när universitetet eller högskolan upprättat årsredovisning.

Räntan ska beräknas från senaste årsskiftet till dess betalning sker. Ränteberäkningen ska grundas på den ränta som svarar mot genomsnittsräntan på räntekontot.

3. Universitet och högskolor har rätt att högst avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom olika konstnärliga utbildningsområden enligt bilaga 39. Ett lärosäte kan inte avräkna helårsprestationer utöver det angivna antalet helårsstudenter inom nämnda konstnärliga utbildningsområden.

Om ett lärosäte redovisar fler helårsstudenter eller helårsprestationer än det antal som högst kan ersättas inom ett konstnärligt utbildningsområde, får lärosätet avräkna överskjutande antal helårsstudenter och helårsprestationer mot utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teknik eller naturvetenskap. Av fakturan ska framgå hur många helårsstudenter och helårsprestationer som på detta sätt avräknas mot ett annat utbildningsområde.

4. En prognos över beräknat utfall i fasta priser för perioden 2010–2013 ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) för anslaget till grundutbildning senast

– den 7 maj,
– den 30 juli, och
– den 29 oktober.

Till redovisningen ska även fogas en prognos över antalet helårsstudenter för respektive budgetår.

I prognosen som lämnas i maj 2010 ska samtliga lärosäten kort redogöra för de antaganden som ligger till grund för prognosen. I de prognoser som kommer senare under året ska lärosätet särskilt kommentera eventuella avvikelser jämfört med den föregående redovisade prognosen. Den sista prognosen som redovisas i oktober ska ta hänsyn till eventuella förändringar av tilldelade medel som t.ex. förändringar av tilldelade takbelopp respektive ersättningsnivåer, som beskrivs efter förslag i olika propositioner. Särskilda anvisningar för redovisning av prognoser under 2010 finns i bilaga 40. Dessa redovisningar ska göras enligt de särskilda anvisningarna i nämnda bilaga och inte elektroniskt via Hermes.

5. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd (beställd utbildning) eller av utländska lärosäten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Sådana kurser får endast omfatta studenter som har antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. Det lärosäte som köper sådana kurser ska registrera samtliga genomförda prestationer i studieregistret. Sådana kurser ska av det säljande lärosätet inte klassificeras som uppdragsutbildning.

6. Följande gäller för beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer.

A. Ersättning erhålls för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret vilka ryms inom takbeloppet, inklusive utlandsförlagd utbildning som lärosätena ansvarar för samt för helårsprestationer som hänförs till december månad föregående budgetår och som inte redovisats för detta budgetår.

B. Ersättning för helårsstudenter erhålls för studenter som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier på utbytesprogram vid utländskt universitet motsvarande högst 120 högskolepoäng. Studenterna ska före utlandsvistelsen ha fullgjort studier om minst 60 högskolepoäng vid berört lärosäte.

C. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer erhålls inte för

– kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare,
– uppdragsutbildning, och
– tillgodoräknande av annan utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som godkänt resultat på en eller flera kurser.

7. Följande ersättningsbelopp (kronor) ska tillämpas för budgetåret 2010. 

Utbildningsområde  

Ersättning per helårsstudentErsättning per helårsprestation
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt21 56518 929
Naturvetenskapligt, tekniskt49 53241 771
Farmaceutiskt49 53241 771
Vård52 65945 609
Odontologiskt43 54750 727
Medicinskt58 84571 577
Undervisning 34 37440 483
Övrigt39 77932 314
Design140 36085 517
Konst199 26585 548
Musik121 09276 564
Opera288 575172 629
Teater279 046138 990
Media284 767228 110
Dans196 253108 441
Idrott102 26747 325
 

Utbildningsområdet Undervisning avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning.
Utbildningsområdet Övrigt avser journalist- och bibliotekarieutbildningar, praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Institutionen för reklam och PR vid Stockholms universitet. 

Forskning, konstnärligt utecklingsarbete och utbildning på forskarnivå

Minst 75 procent av de medel som universitet och högskolor avsätter för studiefinansiering på anslaget för forskning och forskarutbildning ska avse anställning som doktorand.

Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Därmed avses såväl anslag för forskning och forskarutbildning som andra statliga medel som fördelas via en statlig myndighet.

Undantag från vissa bestämmelser

1. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5, 16 och 18 §§ anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

2. Universitet och högskolor medges undantag från 11 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att efter utgången av 2010 får lärosätet överföra såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande.

3. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 42.

Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av

– låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och
– beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret.

4. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen avser att besluta om särskilda anvisningar avseende vilka uppgifter som ska redovisas i budgetunderlaget. Universitet och högskolor ska varje budgetår till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 22 februari inkomma med ett budgetunderlag. Budgetunderlaget ska redovisas enligt särskilda anvisningar och inte elektroniskt via Hermes.

5 a. Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola och Mälardalens högskola medges undantag från bestämmelsen enligt 1 kap. 3 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att upprätta och till regeringen lämna en delårsrapport.

5 b. Enligt 2 kap. 4 a § högskoleförordningen får styrelsen för en högskola delegera åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapporten. Regeringen beslutar att denna delegation även ska omfattar rätten att underteckna delårsrapporten för de universitet som ska lämna en delårsrapport under 2010.

6. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och till regeringen lämna en finansieringsanalys.

7. Universitet och högskolor medges undantag från kravet enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap att till Regeringskansliet, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, redovisa en värdering och analys baserad på resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys.
På regeringens vägnar
Jan Björklund
Lars Olof Mikaelsson




Likalydande till

Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linnéuniversitetet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Blekinge tekniska högskola
Malmö Högskola
Mälardalens högskola
Dans- och cirkushögskolan
Dramatiska institutet
Gymnastik- och idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan på Gotland
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Södertörns högskola
Teaterhögskolan i Stockholm
Försvarshögskolan




Kopia till

Organisationskommittén för inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhög
Statsrådsberedningen, internrevisionen
Finansdepartementet budgetavdelningen
Regeringskansliets förvaltningsavdelning, RK ekonomi
Riksdagen, Utbildningsutskottet
Riksrevisionen
Ekonomistyrningsverket
Kammarkollegiet
Riksgäldskontoret
Statens skolverk

Senast uppdaterad: