Försvarsdepartementet


Regeringsbeslut
4

2009-05-20
Fö2008/2806/MIL
Försvarsmakten
\
107 85 STOCKHOLM
Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarsmakten
4 bilagor
Riksdagen har beslutat om Försvarsmaktens verksamhet för budgetåret 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 06, bet. 2008/09:FöU1, rskr. 2008/09:119, prop. 2008/09:72, utg.omr. 06, bet. 2008/09:UFöU2, rskr. 2008/09:153).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2009 för Försvarsmakten och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

1. Operativ förmåga

Operativ förmåga I 

Försvarsmakten ska hävda Sveriges territoriella integritet och bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att medverka i fredsfrämjande insatser.

Denna operativa förmåga ställer krav på följande delförmågor.

  • Försvarsmakten ska kunna upptäcka hot mot Sverige. Försvarsmakten ska därför enskilt eller i samverkan med andra myndigheter inhämta kunskap om omvärldsutvecklingen, analysera aktörers verksamhet, förmåga och avsikter gentemot Sverige samt genomföra militärteknisk omvärldsbevakning med särskild inriktning på vårt närområde.
  • Försvarsmakten ska kunna upptäcka kränkningar i luftrum och av sjöterritorium. Flyg- och fartygsrörelser ska kunna följas i syfte att upptäcka säkerhetshot eller brott mot nationell eller internationell rätt. Försvarsmakten ska kunna anpassa beredskapen i tid och rum samt kunna avvisa kränkningar och hantera incidenter.
  • Försvarsmakten ska i samverkan med andra myndigheter tidigt kunna upptäcka CBRN-händelser inom Sverige och i närområdet.
  • Försvarsmakten ska kunna genomföra underrättelse- och säkerhetsoperationer enskilt eller i samverkan med andra myndigheter.
  • Försvarsmakten ska kunna bistå andra myndigheter vid skydd av prioriterade samhällsfunktioner och infrastrukturer vid hot eller insatser mot civila mål, terrorism och sabotageverksamhet. Försvarsmakten ska även med tillgängliga resurser kunna bidra till samhällets samlade krisberedskapsförmåga.
  • Försvarsmakten ska kunna inhämta och analysera utvecklingen avseende aktörers avsikter av betydelse för Sveriges och EU:s medverkan i fredsfrämjande insatser. Försvarsmakten ska i samverkan med andra länder och FN, EU samt Nato kunna planera, leda och följa upp deltagande i insatser samt avdela styrkebidrag till insatser.
  • Försvarsmakten ska kunna bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att medverka i fredsfrämjande insatser över hela skalan av uppgifter i Europa och globalt. Försvarsmakten ska samtidigt kunna leda och delta i två större insatser. Samtidigt ska mindre förbandsenheter kunna sättas in i ytterligare tre insatser. Större insats motsvaras med markförband av bataljons storlek samt inom sjö- och luftstridskrafterna av motsvarande enheter. Förmågan ska omfatta både nya insatser med relativt kort förvarning, kortvariga insatser samt uthålligt deltagande i långvariga insatser. Försvarsmakten ska ha förmåga att med kort varsel kunna förstärka pågående insatser samt evakuera egen personal om situationen så kräver.

Operativ förmåga II

Försvarsmakten ska ha förmåga att vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt kunna öka förmågan till insatser internationellt.

  • Försvarsmakten ska tillsammans med andra myndigheter kontinuerligt följa omvärldsutvecklingen, analysera aktörers verksamhet, förmåga och avsikter för att skapa underlag för beslut om beredskapshöjningar och höjning av operativ förmåga.
  • Försvarsmakten ska efter beslut kunna höja beredskapen i insatsorganisationen för att kunna hantera allvarliga hot mot den nationella och internationella säkerheten eller för att kunna förstärka förmågan till insatser internationellt.
  • Försvarsmakten ska, för att möta hot eller insatser mot civila mål och vid insatser mot terrorism eller sabotageverksamhet efter beredskapshöjningar med ökad uthållighet och ambition kunna bistå andra myndigheter vid skydd av prioriterade samhällsfunktioner och infrastrukturer. Försvarsmakten ska även kunna bidra till samhällets samlade krisberedskapsförmåga.

Operativ förmåga III

Försvarsmakten ska efter allvarlig och varaktigt försämrad omvärldsutveckling och successiva beslut av regering och riksdag kunna utveckla förmåga att möta olika former av mer omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet.

  • Försvarsmakten ska kunna upprätthålla grundläggande kompetenser för att på lång sikt kunna utveckla förmåga att möta mer omfattande militära operationer.
  • Försvarsmakten ska tillsammans med andra myndigheter följa omvärldsutvecklingen med syfte att identifiera nya eller förändrade behov av förmågor och kompetenser.
  • Försvarsmakten ska genom att bedriva studier och försök samt genom forskningsuppdrag till andra myndigheter, organisationer och institut kunna utveckla operativ förmåga och funktioner samt utveckla nya och befintliga förband.
  • Försvarsmakten ska kunna uppnå ökad kompetens för att på lång sikt kunna genomföra nationella operationer inom mark-, sjö-, luft- och informationsarenorna. Kompetensutvecklingen ska delvis kunna ske i samarbete med andra länder.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa i vilken grad myndigheten uppfyller kraven på operativ förmåga. Redovisningen ska bland annat innehålla;

  • Sammanvägd måluppfyllnad för respektive operativ förmåga.
  • Måluppfyllnad och brister för respektive delförmåga. Det ska framgå hur eventuella brister hos olika förbandsindivider på ett avgörande sätt bidrar till att skapa en brist i operativ delförmåga.
  • Hur den operativa förmågan har förändrats. Av redovisningen ska framgå hur viktigare materiel som tillförts under året har påverkat de operativa förmågorna och delförmågorna.

Av redovisningen ska det även framgå hur värderingarna har gjorts, vilka bedömningskriterier som legat till grund samt hur slutsatserna dragits.

I budgetunderlaget för 2010 ska Försvarsmakten så långt det är möjligt beskriva hur eventuella brister i operativ förmåga avses åtgärdas.

2. Insatsorganisationens utformning och beredskap

Insatsorganisationens utveckling ska svara mot kraven på operativ förmåga och delförmåga. Under 2009 ska insatsorganisationen ha en utformning och beredskap som framgår av tabellen nedan. Uppgiften att genomföra internationella insatser ska vara grundläggande, men inte ensamt dimensionerande, vid utformningen av Försvarsmaktens förband. Förbanden i styrkeregistren ska uppfylla de krav som ställs i överenskommelser mellan Sverige och FN, EU samt Nato.

Insatsorganisationen

För varje förbandstyp anges i tabellen dels antalet förband, dels andelen för respektive förbandstyp som ska inneha en beredskap på högst ett år. Det senare framgår av siffrorna inom parantes. Försvarsmakten ska anpassa den nationella beredskapen till kraven på operativ förmåga och delförmåga.

Utvecklingsläget framgår av förkortningarna i årskolumnen:

  • Fu= Fortsatt utveckling av förband (arvförband nyttjas)
  • U= Utveckling mot förband (nytt förband skapas)
  • V = Vidmakthålls (omsätts fortlöpande)
  • Av= Avveckling påbörjas.

Förband

2009

Register -anmälningar

 Not

HKV med stabsförband

V/1(1)



(F)HQ med stabs- och sambands- förband

V/1(1)

 1 (F) HQ R360


Stridsgruppstaber med stabsförband

V/2(1), Av/1



Taktisk sambandsbataljon

V/1(1/3)



CERT (Computer Emergency Response Team)

V/1(1)



FMTM (Försvarsmaktens telenät- och markteleförband)

V/1(1)



Telekrigsbataljon

V/1(1)



IT-försvarsförband

V/1(1)



PSYOPS-tropp

U/1(-)



Operativ ledningsteknisk bataljon

V/1(7/10)



Teknisk bataljon

V/1(1/3)



Operativ transportbataljon

Av



Tungt transportkompani

V/2(1/3)



MOVCON ledning

V/1(1)



MOVCON pluton

V/3(1), Av 2



Sjukhuskompani

Fu/3(-)



Sjukvårdsförstärkningskompani

Fu/3 (-)



Underhållsbataljon

Av



Logistikbataljon

V/2 (1/6)



Underrättelsebataljon

V/1(-)



Specialförband

V/2(2)

1 förband R30


Jägarbataljon

V/1(1)

1 plut R90


Säkerhetsbataljon

V1(1)



Ingenjörbataljon

V/2(1/5), Av 1

1 kompani R90


MP-kompani

V/2(2)

1 förband R90


CBRN-kompani

V/1(1)

1 insatsstyrka R90


Hemvärnsbataljon

V/60(60)



Mekaniserad bataljon

V/6(1 1/3)

1 kompani R30, 1 bataljon R90, 1 strvkompani med transportpluton R90


Lätt mekaniserad bataljon

V/2(1)

1 bataljon R90


Artilleribataljon

V/2(1/5)

1 grupp R90


Luftvärnsbataljon

V/2(2/5), Av 1

1 pluton R90


Luftburen bataljon

V/1(1/5)



Sjöinformationsbataljon

V/1(1)



Signalspaningsfartyg

V/1(1)



Sjöstridsflottiljledning (inkl stödfartyg)

V/2(2)



Korvettdivision

V/2(2)

2 ytstridsfartyg R90

1

Minröjningsdivision

V/2(2)

2 minröjfartyg R90

2

Ubåtsflottilj med ledning

V/1(1)

1 ubåt R90

3

Amfibiebataljon

V/1(1)

1 förstärkt komp R90


Amfibiebevakningsbåtkompani

V/1(1)



Marin basbataljon

V/1(2/3)



Helikopterbataljon

Fu/1(1)



Strilbataljon

V/1(1)



Ledningsflyggrupp

Fu/1(-)



Stridsflygdivision

V/4(2)

1 division R90


Tpflygdivision TP 84

V/1(1)

del av div R90


Central tpflygdivision

V/1(1)



Signalspaningsflygdivision S102B

V/1(1)

1 flygplan R90


Flygbasbataljon

V/2(2)

1 flygbasenhet R90


Regional transportflygdivision

Av



  Noter

1. De två korvettdivisionerna ska innehålla 6 korvetter varav 6 ska inneha en beredskap på upp till ett år.

2. De två minröjningsdivisionerna ska innehålla 9 minröjningsfartyg varav 9 ska inneha en beredskap på upp till ett år.

3. Ubåtsflottiljen ska innehålla 4 ubåtar varav 4 ska inneha en beredskap på upp till ett år.

Återrapportering

För varje förbandstyp ska en kortfattad sammanfattning ske avseende uppgifter, förmåga, organisation, beredskap, bemanning med olika personalkategorier och utbildningskrav, samt viktigare materiel och dyrare utrustning. Det ska också framgå vilka operativa delförmågor som förbandet väsentligen bidrar till. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av när nuvarande TOEM (taktisk, organisatorisk och ekonomisk målsättning) är beslutat och beslutsläge avseende eventuellt framtagande av nytt TOEM.

Ansatt beredskap ska redovisas för alla förbandsindivider i insatsorganisationen.

Utöver detta ska tillståndet redovisas för alla förbandsindivider med en beredskap på upp till ett år som återfinns i tabellen ovan. Tillståndet i hemvärnsbataljonerna bör dock redovisas i form av en sammanfattning. Redovisningen för respektive förband ska innehålla följande:

  • ansatt beredskap,
  • uppfyllnad av de krav som ställs utifrån ansatt beredskap,
  • uppfyllnad av personal, såväl avseende kvantitet som kompetens,
  • uppfyllnad av materiel,
  • hur förmågan förändrats under 2009.

I de fall kravställningarna inte uppfylls ska bristsituationen beskrivas.

Försvarsmakten ska redovisa gångtid och flygtidsuttag.

Försvarsmakten ska redovisa om specifika insatsförmågor har utgått ur insatsorganisationen under året.

Förvarsmakten ska utöver detta redovisa i delårsrapporten och årsredovisningen antalet individer som står i beredskap i förband med olika beredskapstider.

I budgetunderlaget för 2010 ska Försvarsmakten beskriva eventuella omfattande personalomstruktureringsbehov samt personalbrister som befaras inom insatsorganisationen. Eventuellt behov av förändrad kompetens ska beskrivas. Dessutom ska redovisning ske avseende vilka kommande utvecklings-, moderniserings- eller avvecklingsbehov som finns avseende materiel i insatsorganisationen och därtill kopplat investeringsbehov. Om det ur materielhänseende finns viktigare vägval i utvecklingen av ett förband ska det framgå av redovisningen. Redovisningen ska där det bedöms relevant innehålla en beskrivning av planerade åtgärder (övningar, materielanskaffning m.m. inkl. kostnader) för att avhjälpa eventuella i årsredovisningen för 2008 redovisade brister i insatsorganisationen.

3. Insatsorganisationens utveckling

Regeringen avser att under våren 2009 besluta om en proposition med förslag till riksdagen om Försvarsmaktens inriktning fram till 2014. Tills vidare ska under budgetåret 2009 nedanstående inriktning för stridskrafterna gälla. 

Mål

Försvarsmakten ska utveckla markstridskrafterna så att de kan verka internationellt såväl som nationellt. I syfte att fortsätta rationalisera och göra verksamheten mer resurseffektiv ska typförbanden utvecklas mot att olika förbandskomponenter, där så är möjligt, likriktas avseende materiel och utbildning.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att likrikta materiel och utbildning samt vilka resultat som uppnåtts. Särskilt ska utvecklingen avseende de lätta förbanden redovisas.

Mål

Försvarsmakten ska fortsätta utveckla de marina stridskrafternas möjligheter att verka i en internationell miljö tillsammans med andra stridskrafter. De ska vidmakthålla kapacitet att genomföra ytstrid, ubåtsjakt, minröjning, luftförsvar och underrättelseinhämtning. Förbanden ska fortsatt anpassas mot att även kunna understödja markoperationer.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits under året i syfte att öka möjligheten att verka i en internationell miljö tillsammans med andra stridskrafter.

Mål

Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla flygstridskrafternas möjligheter att verka i en internationell miljö tillsammans med andra stridskrafter. Förmågan att med flyg genomföra transporter till och från samt inom ett operationsområde bör vidmakthållas och utvecklas. Helikopter 10 ska vidmakthållas och utvecklas för förmågan att evakuera skadad personal (MEDEVAC). Vidare har regeringen den 18 december 2008 beslutat om förlängd utredningstid för utredningen om Försvarsmaktens helikopterresurser (Fö 2008:07). Med anledning av detta ska Försvarsmakten anstå med samtliga åtgärder gällande avvecklingen av helikopter 4 till dess att regeringen tagit ställning till utredningens delbetänkande som ska avlämnas den 30 juni 2009.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits under året i syfte att öka möjligheten att verka i en internationell miljö tillsammans med andra stridskrafter.

Mål

Försvarsmakten ska utveckla sin förmåga att leda på operativ nivå med utgångspunkt från befintliga ledningssystem. Utveckling av området ska vara inriktad på metodutveckling. Förmågan till samverkan med andra nationer såväl bilateralt som inom ramen för internationella organisationer (primärt de nordiska länderna, inom EU, Nato och FN) är avgörande för ledningssystemen. Metoder för samverkan med civila aktörer på den nationella såväl som internationella arenan ska prioriteras.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa den operativa ledningens uppbyggnad och kapacitet. Förutom de krav på återrapportering av det faktiska tillståndet i samtliga förband enligt punkt 2 i regleringsbrevet ska Försvarsmakten ange när i tiden respektive förband är operativt - till vilken del och i helhet.

Mål

Försvarsmakten ska fortsätta utvecklingen av logistikfunktionen med målet att åstadkomma en försvarsmaktsgemensam funktion med modulära förband, som levererar flexibla och rörliga logistikenheter som kan stödja insatser av skilda typer på olika geografiska platser och av olika konfliktnivåer. Förmågan att tillhandahålla avancerad sjukvård till egna insatta förband är ett prioriterat område.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa de åtgärder som vidtagits och resultatet av dessa för att åstadkomma en försvarsmaktsgemensam logistikfunktion enligt ovan. Särskilt ska förmågan att tillhandahålla avancerad sjukvård till egna insatta förband redovisas. Förutom de krav på återrapportering av det faktiska tillståndet i samtliga förband enligt punkt 2 i regleringsbrevet ska Försvarsmakten ange när i tiden respektive förband är operativt - till vilken del och i helhet.

Mål

Försvarsmakten ska förbereda det svenska åtagandet som ramnation för en EU-stridsgrupp med beredskap första halvåret 2011, där det svenska bidraget omfattar 1600 personer. Förberedelserna ska genomföras i samarbete med Estland, Finland, Irland och Norge. Det svenska åtagandet ska ekonomiskt motsvara det alternativ om 1600 personer som redovisades i Försvarsmaktens kompletterande budgetunderlag den 15 maj 2008 inklusive ett svenskt bidrag till den föridentifierade militärstrategiska ledningsfunktionen om cirka 10 personer. Försvarsmakten ska i sin planering utgå ifrån att Storbritannien kommer vara samarbetspartner avseende den militärstrategiska ledningsfunktionen.

Återrapportering

Försvarsmakten ska senast i budgetunderlaget för 2010 återkomma till Regeringen med förslag på detaljerad struktur på det svenska bidraget till stridsgruppen och på kadern till stridsgruppens militärstrategiska ledningsfunktion.

4. Insatser internationellt

Vid utformningen av styrkebidrag, ska hänsyn tas till Försvarsmaktens förmågeutveckling.

Regeringen har i sin skrivelse till riksdagen (skr. 2007/08:51) redogjort för en nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Strategin ger en vägledning för svenskt agerande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, med utgångspunkt från regeringens mål på området. Försvarsmakten ska i planering och genomförande av internationella insatser beakta strategin, särskilt avseende regeringens ambition gällande ökad samordning mellan civila och militära aktörer, ökat nordiskt samarbete samt större och mer samlade insatser.

Försvarsmakten ska genomföra följande insatser:

  • En väpnad styrka om cirka 500 personer till den Nato-ledda insatsen ISAF i Afghanistan. Bidraget ska bl.a. omfatta ledningsansvar för en regional enhet för säkerhet och återuppbyggnad med chef och ledningsfunktion samt personal till militära observationsgrupper, vakt-, eskort-, logistik- och transportflygenheter. Myndigheten ska fortsätta förberedelserna för att en helikopterenhet och ett utökat bidrag till utbildnings- och samverkansgrupperna ska kunna ingå i bidraget. Vidare ska bidraget bl.a. omfatta stabs- och understödspersonal i olika staber. 
  • En väpnad styrka om cirka 250 personer till den Nato-ledda insatsen KFOR i Kosovo. Bidraget ska bl.a. omfatta ett mekaniserat skyttekompani, underrättelsefunktioner och stabsofficerare samt sekonderade rådgivare och samverkansofficerare som stöd för arbetet med säkerhetssektorreformer i Kosovo.
  • En väpnad styrka om cirka 160 personer till EU:s insats Atalanta utanför Somalias kust under fyra månader. Bidraget ska bl.a. omfatta den internationella korvettstyrkan. 

Försvarsmakten får vid behov och efter samråd med den organisation som leder insatsen, med anledning av temporära operativa behov, förbands- och metodutveckling samt rotationer, tillfälligt utöka antalet personer under förutsättning att en sådan tillfällig ökning kan inrymmas inom den av regeringen angivna ekonomiska ramen samt den av riksdagen beslutade personella ramen för respektive insats.

Regeringen bemyndigar Försvarsmakten att förhandla och ingå avtal samt att överenskomma om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga avtal med anledning av de svenska bidragen i Afghanistan, Somalia och Kosovo samt det avslutade bidraget i Tchad.

Försvarmakten får efter närmare anvisning från Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för insatser internationellt.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa:

  • en sammanfattning av genomförd verksamhet, betydelsefulla erfarenheter och status på de svenska förbanden, 
  • en bedömning av operativ effekt i insatsområdet av myndighetens verksamhet från genomförda och pågående insatser där så är tillämpligt,
  • kostnaderna för respektive insats,
  • en sammanställning av under året tjänstgörande personal vid de internationella insatserna; av sammanställningen ska det framgå hur många kvinnor resp. män som tjänstgjort,
  • hur FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325[2000] och 1820[2008] implementerats i de internationella insatser Försvarsmakten deltagit i samt myndighetens bedömning av uppnådda effekter; redovisningen ska beakta den nationella handlingsplanen för genomförande av resolution 1325[2000],
  • på vilket sätt den nationella strategin för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (skr. 2007/08:51) har fått genomslag i planering och genomförande av internationella insatser,
  • myndighetens bedömning av uppnådda effekter särskilt avseende regeringens ambition gällande ökad samordning mellan civila och militära aktörer, ökat nordiskt samarbet och mer samlade insatser,
  • en bedömning av på vilket sätt respektive insats bidrar till Försvarsmaktens förmågeutveckling samt
  • hur Försvarsmakten hanterar soldater och sjömän före, under och efter en insats.

5. Freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet

Avseende den verksamhet som finansieras via utgiftsområde 5 Internationell samverkan anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet så ska följande gälla;

Försvarsmakten ska rekrytera, utbilda och utrusta den personal som regeringen beslutar ställa till förfogande för internationell freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Försvarsmakten ska med kort varsel kunna ställa lämplig personal till förfogande. Vidare ska Försvarsmakten leda det svenska deltagande enligt överenskommelse för aktuella insatser.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa

  • betydelsefulla erfarenheter från sina internationella insatser, vad gäller exempelvis samarbete med andra länder, insatser under olika huvudmän och i olika typer av missioner,
  • en sammanfattning av genomförd verksamhet, vad gäller såväl större som mindre åtaganden, inkl. inom säkerhetssektorreformer,
  • vilka insatser som föregåtts av en analys ur ett jämställdhetsperspektiv (bl.a. FN:s resolution 1325[2000] och 1820[2008] inkl. vad detta inneburit för genomförandet av dessa insatser),
  • en sammanställning av under året tjänstgörande personal vid de internationella insatserna
  • utgifterna för respektive insats samt
  • eventuella förslag, utifrån dragna erfarenheter av genomförda insatser.

6. Insatser nationellt

Försvarsmakten ska kontinuerligt ha beredskap för att lösa övervakningsuppgifter samt ingripa mot kränkningar. Försvarsmakten ska vidare ha beredskap att stödja andra myndigheter.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vilka insatser som har genomförts samt resultatet av dessa. Vidare ska Försvarsmakten redovisa vilken samverkan med andra myndigheter och organisationer som har genomförts.

7. Forskning och utveckling

Försvarsmaktens forskning och utveckling (FoU) ska stödja utvecklingen av ett flexibelt och användbart insatsförsvar. Verksamheten ska vidare, i materielförsörjningsprocessens samtliga skeden skapa förutsättningar för en kostnadseffektiv materielförsörjning. Utgångspunkten för verksamheten ska vara att andelen utveckling i förhållande till direktanskaffning ska minska.

För att uppnå önskad verkningsgrad av satsade medel ska Försvarsmaktens förmåga att, i samverkan med Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarshögskolan, värdera civil forskning och utveckling samt att samverka med civila aktörer, som industri, universitet och högskolor öka. 

Försvarsmakten ska även främja att kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att använda resultaten av forskning och utveckling, inklusive teknikutveckling.

Återrapportering

Försvarsmakten redovisa resultatet av värderingen av civil FoU samt av genomförd samverkan med civila aktörer. Vidare ska Försvarsmakten redovisa hur avtappningen av resultatet från forsknings- och teknikutvecklingsinsatser har utvecklats. Dessutom ska Försvarsmakten redovisa hur kvinnor och mäns förutsättningar att använda forskningsresultat m.m. har främjats. Avslutningsvis ska Försvarsmakten rapportera hur andelen internationellt samarbete inom FoU-området har utvecklats.

8. Partnerskap för fred (PFF)

Försvarsmakten ska stödja utländskt deltagande vid PFF-aktiviteter samt aktiviteter i andan av PFF och motsvarande i Sverige och utlandet. Stödet ska i första hand riktas mot Ukraina, länderna på västra Balkan, Kaukasus och Centralasien. Försvarsmakten ska härvid genomföra kursverksamhet vid Peace Keeping Operations Centre i Belgrad. Försvarsmakten ska delta i samarbetet inom ramen för Nato/PFF Planning and Review Process (PARP).

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vilket stöd som genomförts och utgifterna för detta.

9. Internationell utbildning vid Swedint/PfP Training Centre

Försvarsmakten ska genomföra internationell utbildningsverksamhet i Sverige och utomlands inom ramen för FN, EU, OSSE, Nato/PFF, AU samt det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vilken utbildning som genomförts och utgifterna för denna.

10. Nordiskt samarbete

Försvarsmakten ska arbeta för att fördjupa det nordiska samarbetet i sin helhet. Strävan att öka rationalitet och effektivitet ska genomsyra alla delar av samarbetet. Försvarsmakten ska tillsammans med de andra nordiska länderna konkretisera samarbetet inom Nordsup.

Försvarsmakten ska koordinera verksamheten inom Nordsup med övrigt nordiskt samarbete, inklusive samarbete inom Nordcaps och Nordac.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa genomförd verksamhet samt resultatet av denna.

2

Organisationsstyrning

11. Effektivitet och god hushållning

Försvarsmakten ska genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska om möjligt framgå en jämförelse med de två senast föregående åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.

12. Återrapportering per organisationsenhet

Återrapportering 

Försvarsmakten ska i årsredovisningen samt i delårsrapporten per organisationsenhet kortfattat redovisa vilken verksamhet som har bedrivits och utfallet för denna under anslagsposten 1.1.1 Förbandsverksamhet och beredskap. Redovisningen ska göras i förhållande till av myndigheten fastställd plan och budget. Eventuella avvikelser ska förklaras.

Försvarsmakten ska dessutom, utöver de prognoser som lämnas i Hermes, under 2009 månatligen till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) lämna en redovisning av plan, budget, utfall och prognos för den verksamhet som bedrivs under anslagsposten 1.1.1 Förbandsverksamhet och beredskap. Avvikelser i förhållande till plan ska särskilt kommenteras, liksom vilka åtgärder Försvarsmakten avser att vidta till följd av dessa. Redovisning ska ske på lämpliga ekonomiska delkomponenter.

13. Ekonomisk styrning

Med anledning av Ekonomistyrningsverkets rapport Försvarsmaktens interna styrning och kontroll (2008:19) beslutade regeringen (Fö nr 10) den 26 juni 2008 om ett uppdrag till Ekonomistyrningsverket och Försvarsmakten. Utöver de rapporteringstillfällen som följer av detta regeringsbeslut ska nedanstående inriktning gälla. 

Mål

Försvarsmakten ska stärka sin ekonomiska styrning. Detta ska bland annat göras genom att resultatanvaret förtydligas, till exempel genom resultatkontrakt.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vidtagna åtgärder.

Mål

Försvarsmakten ska vidta åtgärder för att stärka den ekonomiska kompetensen inom myndigheten.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vidtagna åtgärder samt effekter av dessa.

14. Kvartalsmöten

Försvarsmakten ska skriftligen och muntligen varje kvartal för Regeringkansliet (Försvarsdepartementet) redovisa läget inom Försvarsmakten. Den skriftliga redovisningen ska innehålla följande:

Försvarsmakten ska för 2009 redovisa plan, budget, utfall och prognos för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Fredfrämjande förbandsinsatser, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar samt 1:5 Forskning och teknikutveckling. För anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser ska även högstabeloppen ingå i redovisningen enligt ovan. För de olika anslagens prognoser ska särskilt bedömda osäkerheter och risker redovisas.

I de fall där Försvarsmakten bedömer att det finns en risk för att myndigheten inte uppnår mål eller uppgifter i enlighet med regleringsbrev och instruktion ska detta redovisas. I redovisningen ska ingå en beskrivning av vilka faktorer som orsakar avvikelser i förhållande till mål och uppgifter och om en bristande måluppfyllnad får konsekvenser för operativ förmåga eller annan verksamhet. Försvarsmakten ska också redovisa planerade åtgärder för att hantera bristande måluppfyllnad inklusive ekonomiska konsekvenser. 

Skriftlig redovisning ska ske senast vid följande tillfällen;

  • 29 april,
  • i samband med delårsrapporten,
  • 30 oktober samt
  • i samband med årsredovisningen.

15. Det militära försvarets lednings- och förvaltningskostnader

Försvarsmakten ska i sin planering ha beredskap för implementeringen av resultatet från den översyn som genomförs i Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) avseende stödet till Försvarsmaktens kärnverksamhet. Vidare gäller att de kostnadsreduktioner som framgår av regeringsbeslut den 20 juni 2007 (Fö nr 27) avser hela kedjan i materielprocessen och det är därmed ett delat ansvar för Försvarsmakten och Försvarets materielverk att uppnå dem.

Återrapportering i samband med kvartalsrapporter 

Försvarsmakten ska redovisa hur arbetet tillsammans med Försvarets materielverk fortskrider vad gäller kostnadsreduktioner i enlighet med regeringsbeslut den 20 juni 2007 (Fö nr 27). Redovisningen ska omfatta uppnådda och planerade kostnadsreduktioner samt de aktiviteter som gjorts för att uppnå dessa. Den sista kvartalsrapporteringen görs i samband med årsredovisningen och ska innehålla en sammanställning av uppnådda besparingar utifrån regeringsbeslut den 20 juni 2007 (Fö nr 26 och Fö nr 27).

16. Redovisning av kostnader och utgifter

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa årets kostnader enligt tabell 1, bilaga 2. Den materielavskrivning som görs mot verksamhet 1 - Insatser ska motsvara både planenliga och eventuella extra avskrivningar. Försvarsmakten ska vid förfrågan även kunna redovisa kostnader under verksamhet 2 - Uppbyggnad av insatsorganisationen och beredskap på produktnivå (t.ex. förbandsindivider). Årets utgifter ska redovisas enligt tabell Utgiftsbudget, bilaga 3. Samtliga utgifter som hör samman med att skapa och vidmakthålla förband ska föras under verksamhet 2. Under verksamhet 1 ska utgifter för anslaget 1:2 redovisas enligt särutgiftsmodellen för genomförda insatser. Vid förfrågan ska Försvarsmakten även kunna redovisa utgifter under verksamhet 2 med en detaljeringsgrad som motsvarar den insatsorganisationstabell som redovisas under punkt 2. 

Försvarsmakten ska vidare i budgetunderlaget för 2010 redovisa planerade kostnader i enlighet med tabell Kostnadsbudget, bilaga 3 och de principer som redovisas ovan. Kostnaderna under verksamhet 2 för år 2010 ska kunna redovisas på produktnivå (t.ex. förbandsindivider). Försvarsmakten ska även redovisa planerade utgifter för perioden 2010-2013 i enlighet med tabell Utgiftsbudget, bilaga 3 och de principer som redovisas ovan. I budgetunderlaget ska dock utgifter under verksamhet 2 redovisas med en detaljeringsgrad som motsvarar den insatsorganisation som redovisas under punkt 2.

17. Prognoser

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2009-2012 i Hermes vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen ska redovisas. Prognoserna lämnas i löpande priser. Prognoser lämnas senast:

  • 19 januari 
  • 26 februari
  • 7 maj
  • 30 juli
  • 29 oktober.

18. Delfaktorer i försvarsprisindex

Försvarsmakten ska redovisa anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel och anläggningar fördelade för 2008 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 4. Redovisningen ska ske senast den 2 februari 2009 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

19. Grundorganisationen

Mål

Försvarsmakten får inom sitt verksamhetsområdet bedriva internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige (ITÖ). I avvaktan på att regeringen tar ställning till myndighetens redovisning i juni 2008 av ITÖ ska verksamheten bedrivas med en inriktning som gällt hittills.

Mål

Försvarsmakten ska utveckla organisationsenheten Rekryteringscentrum så att enheten från och med den 1 januari 2009 utgör Försvarsmaktens HR-centrum. Myndigheten ska under 2009 fortsätta att utveckla Försvarsmaktens HR-centrum.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa utvecklingen av Försvarsmaktens HR-Centrum, vad avser bl.a. verksamhet, organisation, personal och ekonomi.

20. Miljöfrågor

Mål

Försvarsmakten ska delta i samrådsprocessen för vind- och vågkraftärenden så att lämpliga lokaliseringar tidigt kan identifieras.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa dels hur myndigheten har deltagit i beredningsprocessen för vind- och vågkraftärenden, dels de åtgärder myndigheten har vidtagit inom ramen för beredningsprocessen för att bidra till att nå det nationella planeringsmålet för vindkraft (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317).

Mål

1. Försvarsmakten ska sanera förorenade områden inom fastigheter som avvecklats till följd av statsmakternas beslut om reduceringar av Försvarsmaktens organisation. Sanering av sådana fastigheter som kan antas ha ett inte obetydligt marknadsvärde ska prioriteras. Saneringen ska planeras i samråd med Fortifikationsverket.

2. Försvarsmakten ska, i enlighet med den av myndigheten gjorda inventeringen av områden som skadats av militär verksamhet, sanera sådana områden.

Åtgärder enligt 1. och 2. får genomföras i den takt resurserna medger.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa de resultat som uppnåtts samt utgifterna för åtgärderna.

Övrig återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa hur arbetet med strategiska miljöbedömningar i planerings- och beslutsprocessen har utvecklats.

21. Materielförsörjning

Mål

Materielförsörjningen ska syfta till att tillgodose insatsförsvarets behov av materiel för den operativa verksamheten liksom för övrig verksamhet. För att öka handlingsfriheten i materielförsörjningen ska ledtider för att få system i operativ drift liksom långsiktiga ekonomiska bindningar i materielförsörjningen minska. Materiell förnyelse ska vägas mot möjligheterna att till en lägre kostnad kunna vidmakthålla befintliga system. Utökade åtaganden för industrin ska i relevanta faser eftersträvas om det är kostnadseffektivt.

Materiel som anskaffas ska i första hand avse färdigutvecklad och beprövad materiel på marknaden. Anskaffningarna ska i så stor utsträckning som möjligt genomföras i samverkan med andra länder. När anskaffning av färdigutvecklad materiel inte är möjlig eller lämplig kan nyutveckling övervägas. Denna ska i första hand ske i samverkan med internationella samarbetspartners. Vidare ska miljöbelastning vägas in vid anskaffningsprocessen av ny materiel.

Investeringsplan samt vidmakthållande 

Följande inriktning ska gälla för Försvarsmaktens investeringsplan för 2009-2011 (miljoner kronor) avseende anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar:    


Budget 2009

Beräknat 2010

Beräknat 2011

 Materiel och anläggningar

8 802

8 504

8 223

 Summa investeringar

 8 802

8 504

8 223

Reduceringar inom materielförsörjningen

Försvarsmakten ska efter dialog med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) avbryta respektive reducera följande verksamheter i Försvarsmaktens materielplanering; 

Verksamheter som avbryts

Renovering och modifiering av stridsfordon 90 och stridsvagn 122

Taktisk obemannad flygfarkost (TUAV)

Utveckling av Aktivt pansar (AAC)

Utveckling av granatkastarpansarbandvagn (AMOS)

Brobandvagn

Materiel för flygunderstöd av markförband Close Air Support (CAS)

Luftvärnsrobot till korvett Visby

Produktdefinitionsfas för amfibiebataljon

Halvtidsmodifiering av spaningsfartyg

Utveckling av ny gruppbåt

Produktdefinitionsfas för halvtidsmodifiering Stridsbåt 90

Ny sonarboj

Vidareutveckling av robotsystem 17

Ledningssystemsutveckling LedsystT, inklusive materielkomponenter inom ramen för MNE

Materiel till IT-försvarsförband

FOI och FHS stöd till NBF

Verksamheter som reduceras

Utveckling och anskaffning av Stridsledningssystem Bataljon (SLB)

Utveckling och anskaffning av kommunikationsnod

Stridsträningsanläggning för luftvärn

Motorredskap

Kompletteringsanskaffning av splitterskyddad terrängbil RG 32

Utveckling ersättning av undervattensvapen

Halvtidsmodifiering av Stridsbåt 90

Halvtidsmodifiering av minröjningsfartyg typ Styrsö

Vidmakthålla flygspaningsradar FSR 890 (ASC)

JAS 39, Flermålsförmåga samt förmåga till utökad stand-off

JAS 39, Återanskaffning av ammunition

JAS 39, Planerad vidareutveckling efter 2010

Basmateriel

Ambitionsnivå ledningssystem

Geografisk informationsförsörjning

Psykologiska operationer (PSYOPS)

Regeringsärenden

A) Investeringsärenden 

Nedanstående ärenden utgörs av Försvarsmaktens planerade beställningar definierade som investeringar och som finansieras via anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Dessa ärenden förutsätter regeringens medgivande. Skriftlig framställning ska lämnas in minst tio veckor före den dag då behov av regeringens beslut föreligger.

Löp nr

Benämning

RÄ 09/4

Ansk mtrl CBRN förb org 09

RÄ 09/7

Ansk generell kommunikationsnod steg 1

RÄ 09/8

BF Nästa generations Ubåt (NGU)

RÄ 09/9

Utv Ers UV-vapen minus BP

RÄ 09/10

Bas/Integration/VoV (inom system JAS 39)

RÄ 09/11

Taktisk fotospaning 24H (inom system JAS 39)

RÄ 09/12

Datakom med markförband (inom system JAS 39)

RÄ 09/13

Utökat operationsområde (inom system JAS 39)

RÄ 09/14

Utökat egenskydd (inom system JAS 39)

RÄ 09/15

Flermålsbek Utök stand off BP (inom system JAS 39)

RÄ 09/16

MFS fas 3 (inom system JAS 39)

RÄ 09/17

Oms Striradiosyst Kommunikationssyst FV

RÄ 09/18

Utb center Hkp14

RÄ 09/19

Ansk IK ny etapp 3 - LUF (FM radiosyst)

RÄ 09/20

Ansk GTRS 1-3 kanal (FM radiosyst)

RÄ 09/22

Ansk Taktiska datalänkar (TDL) (FM radiosyst)

RÄ 09/24

Ansk SWECCIS (gem applikationer)

RÄ 09/25

Komp. anskaffning av splitterskyddad bv (Bv309)

RÄ 09/26

Förbättrad omvärldsuppfattning (inom system JAS 39)

RÄ 09/28

Funktionsutveckling HKP15

RÄ 09/29

Halvtidsmodifiering Ubåt typ Gotland

 

Vidare ska Försvarsmakten inhämta regeringens medgivande för beställning av verksamheter som myndigheten bedömer kan få större betydelse för insatsorganisationens utveckling, viktig inhemsk försvarsindustriell förmåga och kompetens eller Sveriges relationer till andra nationer (internationella samarbetsprojekt e.d). Försvarsmakten ska även inhämta regeringens medgivande då beställning av verksamheter som medför stora ekonomiska bindningar eller som påverkar regeringens handlingsfrihet.

B) Anmälningsärenden

Följande ärenden finansieras av anslaget 1:4 Vidmakthållande och avveckling m.m. av materiel och anläggningar. Dessa ärenden ska anmälas av Försvarsmakten till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast tio veckor före Försvarsmaktens planerade beställningsdatum.

Löp nr

Benämning

AÄ 09/1

Systemstöd fartygsburna ledningssytem

AÄ 09/2

Systemstöd JAS 39 Gripen BP

AÄ 09/3

Basplattan infrastruktur inom FMV T&E

AÄ 09/4

Omsätta landningssytem

AÄ 09/5

Geodataförsörjning

AÄ 09/6

Vidmakthålla stödsystem drift/underhåll (DU)

AÄ 09/7

Anskaffning krypto

Återrapportering

Försvarsmakten ska i årsredovisningen beskriva hur materielförsörjningen har förändrats och utvecklats.

Försvarsmakten ska redovisa pågående och genomfört arbete med utökade åtaganden för industrin inom bl.a. systemintegration och löpande drift och underhåll. Av redovisningen ska framgå vilka nya projekt som har prövats för utökade åtaganden under året samt en bedömning av kostnadsbesparingar på kort och lång sikt.

Försvarsmakten ska senast den 1 november 2009 inkomma med en uppdaterad tabell över planerade beställningar som överstiger 150 miljoner kronor samt är av särskild betydelse under 2010. Redovisningsstrukturen ska uppdelas i investeringsärenden respektive anmälningsärenden (anslag 1:3 respektive 1:4). Vidare ska denna redovisning innehålla läget avseende planerade men ej beställda verksamheter under 2009 som erfordrar regeringens medgivande.

Försvarsmakten ska redovisa hur avvecklingsarbetet fortgår. Större avvikelser från planeringen ska framgå. De utgifter som är särskilt förknippade med avvecklingsarbetet ska redovisas. Även de totala inkomsterna ska redovisas. Försvarsmakten ska i redovisningen på materielobjektnivå ange de system som till följd av den försvarspolitiska inriktningen 2005 - 2007 blivit övertaliga. Vidare ska Försvarsmakten redovisa en prognos för när dessa objekt bedöms vara avvecklade.

Försvarsmakten ska vidare redovisa intäkter och kostnader från försäljningen av övertalig materiel. Med intäkt menas även betalning i form av varor eller tjänster.

Budgetunderlaget för 2010

Försvarsmakten ska redovisa myndighetens planering för 2010 för materielförsörjning, inklusive investeringsplan för anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar samt anslaget 1:5 Forskning och teknikutveckling i prisläge 2009. Planeringen för 2011-2019 ska redovisas den 1 maj 2009. Den ska redovisas årsvis för åren 2011-2014 och översiktligt för perioden 2015-2019 och ska utöver planerad verksamhet även omfatta ekonomiska konsekvenser för perioden av beställd verksamhet. Indelningen i materielobjekt för anslaget 1:3 och 1:4 ska vara direkt jämförbar samt strukturerad så att de objekt som ska särredovisas enligt nedan återfinns som likformiga planeringselement i planeringen för anslaget 1:3 och anslaget 1:4.   

Redovisningen av materielobjekt ska sammanställas stridskraftsvis och ske sammanhållet per större materielområde så att en samlad bild över planerad verksamhet och den samlade utgiften per materielområde och materielobjekt erhålls. Utöver planerade verksamhet ska, per materielobjekt, även beställd verksamhet redovisas. Redovisningen per materielobjekt ska inledas med en sammanfattande beskrivning av vad materielobjektet omfattar och innehåller tekniskt och antalsmässigt, av spårbarhet till insatsorganisationen, materielobjektets ekonomiska och verksamhetsmässiga omfattning och innehåll samt planerade utveckling. Beskrivningen ska vidare ange samband och beroenden till andra verksamheter (materielobjekt samt forskning och teknikutveckling). Där internationellt samarbete och/eller delfinansiering är förutsättningar, ska detta särskilt beskrivas och kvantifieras. Av redovisningen ska även framgå vilka samarbetsländer som har identifierats för pågående eller planerade internationella materielsamarbeten. 

Respektive materielområdes planering ska nedbrytas så att materielobjekt och planeringselement (”rader”) överskridande 150 miljoner kronor särredovisas. Även verksamhet som medför stora ekonomiska bindningar eller påverkar regeringens handlingsfrihet ska redovisas. Det avser också verksamheter som myndigheten bedömer kan få större betydelse för insatsorganiationens utveckling, viktig inhemskt försvarsindustriell förmåga och kompetens eller Sveriges relationer till andra nationer. Av redovisningen ska även framgå planerade enskilda investeringar i anläggningsobjekt där den totala utgiften uppgår till 30 miljoner kronor eller mer. Vidare ska materielområdet "övrigt inom stridskraften" högst utgöra 5 % av stridskraftens totala planering.

Utvecklingen av handlingsfrihet, framför allt uttryckt i bemyndigandebehov, för de senaste fem åren i materielförsörjning ska redovisas och kvantifieras. Vidare ska Försvarsmakten ange en bedömning av hur handlingsfriheten kommer utvecklas kommande fem år, samt vilka aktiva åtgärder som avses vidtas för att öka den.

Enskilda verksamheter i forskning och teknikutveckling (FoT) där den totala utgiften uppgår till 20 miljoner kronor eller mer ska redovisas liksom projekt av väsentlig art för insatsorganisationens utveckling. Försvarsmakten ska vidare redovisa hur planen samordnas med Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. För de redovisade verksamheterna ska en sammanfattande beskrivning av omfattning och innehåll redovisas. Där internationellt samarbete och/eller delfinansiering är förutsättningar, ska det särskilt beskrivas. Redovisningen ska omfatta en övergripande bedömning av hur stor andel av FoT som avses genomföras i internationell samverkan åren 2009-2010.

22. Personalförsörjning

Årsredovisningen ska innehålla en personalberättelse. Denna ska:

  • ges en utformning som motsvarar de personalberättelser som lämnats de senaste åren med de förändringar och kompletteringar som Försvarsmakten anser vara lämpliga,
  • innehålla en redovisning av de resultat som uppnåtts och de erfarenheter som vunnits i arbetet med att reformera befälsordningen,
  • innehålla en redovisning av de erfarenheter som vunnits av att anställa och nyttja soldater och sjömän,
  • i fråga om individbaserad statistik innehålla såväl samlade som könsuppdelade resultat.
  • innehålla information som är nödvändig för att kunna jämföra de personalutgiftsutfall som redovisas i årsredovisningen med den utgiftsutveckling som prognostiserades i budgetunderlaget för 2009,
  • innehålla en redovisning av myndighetens löne- och avvecklingsutgifter under åren 2004 - 2009. Om underlaget skiljer sig från dem som myndigheten tidigare lämnat till grund för regeringens återkommande redovisning i budgetpropositionen ska avvikelserna förklaras,
  • redovisa antalet officerare inom olika grader och hur många som har tjänstgjort internationellt samt
  • redovisa hur erfarenhet från internationell tjänstgöring omhändertas.

Försvarsmakten ska redovisa de slutsatser som myndigheten drar av personalberättelsen.

I budgetunderlaget för 2010 ska Försvarsmakten redovisa de bedömda personalavvecklingsutgifterna för den tidsperiod som kan överblickas. Redovisningen ska ges en motsvarande utformning som det kompletterande underlag som låg till grund för regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2009 (prop 2008/09:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.4.3.2, bet. 2008/09:FöU1, rskr. 2008/09:119). 

Mål 

Försvarsmakten ska utveckla reservofficerssystemet utgående från insatsorganisationens kompetensbehov. Grundläggande reservofficersutbildning ska genomföras under 2009.

Återrapportering

Försvarsmakten ska återrapportera resultatet av det utvecklingsarbete som utförts och reservofficersutbildningens mål, huvudsakliga innehåll, omfattning, långsiktiga elevvolymer etc.

Mål

Försvarsmakten ska vidta åtgärder för att öka den militära personalens tjänstgöringstid i sina befattningar inom central ledning och administration. Åtgärder ska även vidtas för att öka tjänstgöringstiden i internationella lednings- och stabsbefattningar.

Återrapportering

Försvarsmakten ska återrapportera vilka åtgärder som vidtagits. Försvarsmakten ska vidare redogöra för möjligheten att förlänga tiden för tjänstgöring i centrala stabs- och ledningsbefattningar internationellt.

Mål

Försvarsmakten ska i verksamhetsplaneringen visa återhållsamhet för att inte försvåra ett genomförande av de förslag som framgår av betänkandet Totalförsvarsplikten i framtiden (SOU 2008:98)under 2010.

23. Främjande av jämlikhet, jämställdhet och motverkande av diskriminering

Mål 

Försvarsmakten ska vidta åtgärder för att främja jämlikhet och jämställdhet samt motverka diskriminering med målsättningen att antalet händelser ska minska. Exempelvis kan enkäter som kartlägger utvecklingen inom området genomföras.

Vidare ska Försvarsmakten verka för att öka andelen kvinnor som fullgör militär grundutbildning, antas till officerare samt deltar i insatser internationellt. 

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa uppnådda resultat. Redovisningen ska bland annat innehålla relevant statistik uppdelad på kön.

Övrig återrapportering

Myndigheten ska i samverkan med Totalförsvarets pliktverk och Försvarshögskolan, med anledning av tidigare redovisat uppdrag avseende strategi mot ogynnsamma attityder (Fö2006/1152/MIL) redovisa uppnådda resultat och effekter av myndighetens arbete vad avser:

  • styrdokument och beslutsdokument,
  • utbildning av nyckelpersoner och verksamhetsansvariga inom myndigheten samt eventuell annan utbildning samt
  • information.

Om avvikelser förekommer i förhållande till den målsättning som tidigare redovisats ska myndigheten redovisa skälen till avvikelserna och vilka åtgärder som planeras med anledning av detta.

24. Veteransoldatfrågor

Mål

Försvarsmakten ska tillhandhålla de statistiska uppgifter som föreslås i Veteransoldatutredningens betänkande (SOU 2007:77, s.58). Ett system för detta ska vara infört senast vid utgången av 2009.

Återrapportering

Försvarsmakten ska i delårsrapporten lämna en lägesredovisning över vidtagna åtgärder. 

25. Värnpliktsutbildning

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa antalet totalförsvarspliktiga som påbörjat och fullgjort värnpliktsutbildning, antalet avgångar och andelen krigsplaceringsbara av de totalförsvarspliktiga som fullgjort utbildningen. Vidare ska Försvarsmakten redovisa antalet totalförsvarspliktiga som efter värnpliktsutbildningen har rekryterats till tredje terminen respektive därefter följande tjänstgöring eller beredskap.

Redovisningen av avgångar ska innehålla en analys av vilka faktorer som påverkar andelen avgångar och omfatta vidtagna åtgärder.

Antal ska redovisas per organisationsenhet och uppdelat på män och kvinnor.

26. Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009

Med anledning av att Sveriges hösten 2009 är ordförande i EU erinrar regeringen om 7 § myndighetsförordningen (2007:515) och att ordförandeskapet därmed ställer stora krav på tillgänglighet under hela 2009, dock särskilt under juli månad.

27. Forskning om CBRN

Försvarsmakten ska, som en av tre beställare av CBRN-forskning, i sina beställningar beakta behovet av att säkerställa Totalförsvarets forskningsinstituts långsiktiga kompetensbas avseende skydd mot kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) stridsmedel samt vidmakthålla förmågan att göra relevanta hotbedömningar och säkerhetspolitiska bedömningar avseende massförstörelsevapen och dess bärare. Beställningarna avseende långsiktig forskning utformas i dialog med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa vilka beställningar avseende CBRN-verksamhet som lagts på Totalförsvarets forskningsinstitut samt redogöra för hur ovanstående mål uppfyllts.

3

Uppdrag

28. Internationellt materiel- och FoT-samarbete samt exportstödjande verksamhet

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2010 redovisa resursbehovet för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt exportstöd under 2010. Försvarsmakten ska motivera behovet samt redovisa detta uppdelat på internationellt materiel- och FoT- samarbete samt exportstöd.

29. Handlingsplan JAS 39 Gripen

Försvarsmakten ska redovisa de åtgärder som myndigheten vidtagit vad gäller genomförandet av den av regeringen beslutade Handlingsplan JAS 39 Gripen. Redovisningen ska inkludera totalt ekonomiskt utfall samt verksamhetsläge per 2009-12-31 avseende Handlingsplan JAS 39 Gripen inkluderande:

  • konvertering av JAS 39 A/B till JAS 39 C/D,
  • JAS 39 Demonstratorprogram samt
  • avveckling av JAS 39 A/B.

Redovisningen av avvecklingen av JAS 39 A/B ska vidare beskriva vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som planeras genomföras samt en bedömning om avvecklingstiden.

30. Objektsram JAS 39 Gripen

Försvarsmakten ska slutredovisa objektsramen JAS 39 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 maj 2009.

Redovisningen av genomförd verksamhet ska omfatta bl a en beskrivning av väsentliga levererade milstolpar och det ekonomiska utfallet under respektive underrubrik i enlighet med nedan fastställd objektsram. Avvikelser i förhållande till plan ska särskilt kommenteras.  

Objektsramen för JAS 39 ska omfatta tiden fr.o.m. 1997 t.o.m. 2008. Den ekonomiska planeringsramen ska uppgå till högst 74 611 miljoner kronor i 2008 års prisläge. Objektsramen ska ha följande materiella innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter (delobjektsramar):  

  • Utvecklingsarbete delserie 3, 
  • anpassningsprogram avionik och sensorer,
  • anskaffning av 110 flygplan JAS 39A och B i delserie 2,
  • anskaffning av 64 flygplan JAS 39C och D i delserie 3,
  • anskaffning av underhållssystem,
  • anskaffning av sensor- och motmedelssystem,
  • anskaffning av kommunikationsutrustning för delserierna 1, 2 och 3,
  • anskaffning av planerings- och utvärderingssystem,
  • anskaffning av flygutbildningssystem,
  • anskaffning av spaningskapsel,
  • anskaffning av radarjaktrobot 99,
  • anskaffning av IR-jaktrobot 98,
  • anskaffning av attackvapen,
  • vidareutveckling och retromodifiering av flygplan ur delserie 1, 2 och 3,
  • ränta på Försvarets materielverks rörelsekapital,
  • gemensamma kostnader,
  • Försvarets materielverks omkostnader samt
  • räntekostnader för förskott till industrin.

I slutredovisningen av objektsram JAS 39 ska därutöver anges orderläge, kvarvarande leveranser samt återstående kostnader inom objektsramen. Kvarvarande verksamhet inom objektsram JAS 39 kommer att följas upp som ordinarie regeringsärende då ramen avslutats i och med utgången av 2008. Försvarsmakten ska därför inkomma med ett förslag i slutredovisningen på hur denna uppföljning bör struktureras.

31. Internationell utbildnings- och övningsverksamhet

Försvarsmakten ska den 31 mars, i delårrapporten, den 30 september samt i årsredovisningen redovisa genomförd internationell övningsverksamhet. I redovisningen ska ingå en förteckning över genomförda övningar samt till dem kopplade erfarenheter. Försvarsmakten ska redovisa effekterna av sitt deltagande i internationella utbildningar ur ett förmågeperspektiv.

32. Samråd om signalspaningssystem

Försvarsmakten ska samråda med Försvarets radioanstalt vid utveckling, anskaffning och operativ drift av signalspaningssystem i syfte att säkerställa en effektiv användning av landets samlade signalspaningsresurser.

33. Flygteknisk forskning

Försvarsmakten ska samverka med Vinnova i deras uppdrag från regeringen att upprätta, organisera och genomföra ett strategiskt samverkansprogram för flygteknisk forskning.

34. Perspektivstudier

Försvarsmaktens perspektivstudiearbete ska under 2009 inriktas mot framtida konflikter, trender i teknik- och doktrinutveckling, idéer för Försvarsmaktens långsiktiga utveckling m.m. Försvarsmakten ska den 19 december 2009 redovisa sin första rapport. Redovisningen ska omfatta vägvalsfrågor avseende långsiktig funktions- och förbandsutveckling. Försvarsmakten ska i sitt arbete beakta den försvarspolitiska inriktning som beslutas av riksdagen under 2009.

35. Försvarsmaktens lokalbestånd

Försvarsmakten ska, med stöd av Fortifikationsverket, analysera det inhyrda lokalbeståndet, s.k. lokalresursplanering. Syftet med analysen ska vara att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av inhyrda lokaler för att minska Försvarsmaktens hyreskostnader. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen.

36. Hantering av camper

Försvarsmakten ska senast den 1 december 2009 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa resultatet av det pågående samarbetet mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket som syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen för byggande, förvaltning och avveckling av camper för Försvarsmaktens internationella fredsfrämjande insatser.

37. Fortsatt förmåga till fartygsburen signalspaning

Försvarsmakten ska i samråd med Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt redovisa hur en fortsatt förmåga till fartygsburen signalspaning ska vidmakthållas.

I redovisningen ska minst följande alternativ med för- och nackdelar belysas;

  • livtidsförlängning av HMS Orion
  • anskaffning av nytt fartyg samt
  • anskaffning av ett begagnat fartyg.

Samtliga kostnader under anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar samt 1:8 Försvarets radioanstalt ska redovisas. Kostnaderna ska vara fördelade på relevanta kostnadsslag. Särskilt ska det framgå personal-, drifts- och underhållskostnader. Vidare ska det av redovisningen framgå kalkylförutsättningar inklusive tidsaspekter. Redovisningen ska vara Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) tillhanda senast den 2 februari 2009.

38. Arrangemangsplan

Försvarsmakten ska i delårsrapporten redovisa förslag till årsplan för 2010 (arrangemangsplan) för samarbetet med Ukraina.

39. Beredskapshöjning för vissa förband

Försvarsmakten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits under året med anledning av regeringens beslut den 26 mars 2009 (Fö nr 8) om att höja beredskapen för vissa förband samt kostnaderna för genomförda åtgärder.

40. Förstärkning av statsflyget

Statsflyget regleras genom statsflygsförordningen (1999:1354). Försvarsmakten ska inför och under den svenska ordförandeskapsperioden i EU förstärka statsflygets kapacitet.

1) Under perioden den 1 juni till och med den 31 december 2009 ska statsflyget bestå av följande flygplan.

  • Statsflygets ordinarie två flygplan Gulfstream IV,
  • Ett flygplan Gulfstream IV, som annars används för Försvarets radioanstalt, och
  • Ett flygplan SAAB 340, som annars används inom Försvarsmaktens ordinarie verksamhet.

2) Försvarsmakten ansvarar för alternativ start-/landningsplats om Bromma flygplats inte är tillgänglig.

3) Under perioden den 1 juni till och med den 31 december 2009 ska flygtimpriset vara:

  • 15 000 kronor för flygplan Gulfstream IV. Vid periodens slut ska flygtimpriset återgå till 14 000 kronor.
  • 13 200 kronor för flygplan SAAB 340. Vid periodens slut ska flygtimpriset återgå till 12 260 kronor (exklusive bränslekostnader.)

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten19 866 051
ap.1Förbandsverksamhet och beredskap (ram)19 083 223
ap.2Fredsfrämjande truppinsatser (ram)0
ap.3Förbandsverksamhet - STÅP (ram)213 043
ap.4Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (ram)569 785

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap

1. Anslagsposten får användas för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utveckling av insatsorganisationen samt efter närmare anvisning från regeringskansliet (Försvarsdepartementet) för planering och förberedelser för insatser internationellt. Anslagsposten får användas till stöd till i Sverige verksam försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet, Försvarsmaktens säkerhetsfrämjande samarbete med andra länder samt avveckling av materiel. Även utgifter för multinationella samarbeten som Strategic Airlift Interim Solution (SALIS) och Strategic Airlift Capability (SAC) finansieras via anslagsposten. 

2. Anslagsposten får användas för utgifter för personal samt för drift av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

3. Försvarsmakten ska när den lämnar statsbidrag enligt de villkor som gäller för anslagsposten 1, till idrottsförbund och andra organisationer eller ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna utfärda föreskrifter om redovisning m.m. av beloppen. Försvarsmakten ska som villkor bl.a. föreskriva att mottagaren på begäran ska ge Riksrevisionen tillfälle att granska hur beloppen har använts.

4. Anslagsposten får användas för familjebidrag och dagpenning enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt samt administrationskostnader för dessa bidrag. Utbetalning sker efter rekvisition från Försäkringskassan.

5. Anslagsposten får användas för ekonomiskt stöd enligt förordningen(1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Utbetalning sker efter rekvisition från Totalförsvarets pliktverk.

6. 600 000 000 kronor av tillgängliga medel på anslagsposten får först efter beslut av regeringen disponeras av Försvarsmakten.  

7. Högst 2 450 000 kronor får användas till stöd för utländskt deltagande vid PFF-aktiviteter samt aktiviteter i andan av PFF och motsvarande i Sverige och utlandet. Detta inkluderar finansiering av internationell utbildningsverksamhet vid Swedint samt export av kurser till andra regionala träningscenter genom Nordcaps, t ex inom ramen för Afrikanska unionen (AU).

8. Högst 82 600 000 kronor får användas för ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbildningsverksamhet, inklusive ungdomsverksamhet. I detta belopp får beräknas medel för verksamhet som bedrivs i Ryssland och Ukraina av de frivilliga försvarsorganisationerna.

9. Högst 2 000 000 kronor får användas för generalläkarens tillsynsverksamhet exklusive lönekostnader. Erforderlig personal ska ställas till generalläkarens förfogande så att tillsynsuppgiften kan lösas enligt lag och andra föreskrifter.

10. Högst 2 680 000 kronor får användas för betalning av administrativa kostnader till Statens haverikommission.

11. Högst 12 000 000 kronor får användas för SSR-verksamhet enligt regeringens närmare bestämmande.

12. Högst 400 000 kronor ska utbetalas efter faktura för stöd till Geneva Center for Security Policy (GCSP).

13. Försvarsmakten ska betala totalt 4 314 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

14. Försvarsmakten får använda högst 11 000 000 kronor för grundavgiften för Strategic Airlift Interim Solution (SALIS).

15. Högst 500 000 kronor får användas för att anordna EU-staternas miljösamarbetes (DEFNET) plenarmöte 2009.

16. Högst 42 000 000 kronor får användas för förberedelser för NBG 2011.

ap.2 Fredsfrämjande truppinsatser

Anslagsposten får användas enligt de villkor som gäller för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser.

ap.3 Förbandsverksamhet - STÅP

För anslagsposten har 213 043 000 kronor beräknats för statliga ålderspensionsavgifter för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Beloppet ska i enlighet med förordningen (1998:512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m. inbetalas till Försäkringskassan.

ap.4 Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Anslagsposten får användas i enlighet med vad regeringen beslutar i hemligt beslut.

1:2

Fredsfrämjande förbandsinsatser (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten2 480 000
ap.1Fredsfrämjande förbandsinsatser (ram)2 480 000

Villkor för anslag 1:2

ap.1 Fredsfrämjande förbandsinsatser

1. För respektive insats får Försvarsmakten använda högst följande belopp per insats (beloppen avser särutgifter): 

(Kronor)

Insats

år 2009

ISAF

1 015 000 000

Utveckling Camp/P.O.

80 000 000

KFOR

445 000 000

Atalanta

265 000 000

Stabsofficerare ATALANTA

8 000 000

Avveckling EUFOR Tchad/CAR

51 000 000

Övrigt

40 000 000

2. Försvarsmakten ska till Europeiska unionen (EU) inbetala belopp enligt de fakturor som kommer avseende både Sveriges nationella kostnader och Sveriges del av de gemensamma kostnaderna inom Athena. Högst 60 000 000 kronor får betalas för Athena under 2009.

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten8 802 340
ap.1Anskaffning av materiel och anläggningar (ram)8 802 340

Villkor för anslag 1:3

ap.1 Anskaffning av materiel och anläggningar

1. Anslagsposten får användas för utgifter för anskaffning av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

2. Anslagsposten får användas för utgifter för verksamhet inom ramen för det multinationella arbetet Strategic Airlift Capability.

3. 200 000 000 kronor av tillgängliga medel på anslagsposten får först efter beslut av regeringen disponeras av Försvarsmakten.  

1:4

Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten6 969 637
ap.1Vidmakthållande,avvveckling m.m. av materiel och anläggningar (ram)6 969 637

Villkor för anslag 1:4

ap.1 Vidmakthållande,avvveckling m.m. av materiel och anläggningar

1. Försvarsmakten ska efter rekvisition betala högst 405 000 kronor till Försvarets materielverk för tillsyn av efterlevnaden av förordningen (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet samt föreskrifter med stöd av förordningen.

2. Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) inbetala belopp enligt de fakturor som kommer avseende Sveriges del av de gemensamma kostnaderna som kan komma att uppstå i samband med den Europeiska försvarsbyrån.

3. Anslagsposten får användas för utgifter för vidmakthållande av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

4. 334 000 000 kronor av tillgängliga medel på anslagsposten får först efter beslut av regeringen disponeras av Försvarsmakten.  

1:5

Forskning och teknikutveckling (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten979 271
ap.1Forskning och teknikutveckling (ram)979 271

Villkor för anslag 1:5

ap.1 Forskning och teknikutveckling

Anslaget får användas för utgifter för forskning och teknikutveckling avseende materiel och anläggningar. Anslaget finansierar vidare det strategiska samverkansprogrammet för flygteknisk forskning, deltagande i det internationella teknikutvecklingsprogrammet ETAP inom flygområdet, verksamhet vid luftsstridssimuleringscentrum (FLSC), forskning avseende skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära stridsmedel (CBRN) samt övrig flygteknisk forskning.

1) Högst 20 000 000 kronor får användas för det strategiska samverkansprogrammet för flygteknisk forskning, i enlighet med de beslut som fattas inom ramen för programmet.

2) Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) inbetala belopp enligt de fakturor som avser Sveriges del i kostnaderna i samband med forsknings- och utvecklingssamarbetet inom den europeiska försvarsbyrån.

1:10

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten45 272
ap.1Försvarsmakten (ram)45 272

Villkor för anslag 1:10

ap.1 Försvarsmakten

1. Högst 1 560 000 kronor får användas för bidrag till vissa militära tidskrifter och till Försvarets civila idrottsförbund.

4.2

Äldre anslag/anslagsposter som disponeras (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Budgetår 2008

6:2

Materiel och anläggningar (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten0
ap.2Anskaffning av materiel och anläggningar (ram)0
ap.4Materielnära verksamhet samt avveckling (ram)0

Villkor för anslag 6:2

ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar

Anslagsposten får användas enligt de villkor som gäller för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

ap.4 Materielnära verksamhet samt avveckling

Anslagsposten får användas enligt de villkor som gäller för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2009Indrag av anslagsbelopp
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
ap.1572 4973 %0
ap.203 %0
ap.303 %0
ap.417 093Inget0
1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser
ap.1300 000Inget0
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
ap.1264 070Inget0
1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar
ap.1209 089Inget0
1:5 Forskning och teknikutveckling
ap.129 3783 %0
1:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
ap.10Inget0
6:2 (2008) Materiel och anläggningar
ap.2 (2008)03 %0
ap.4 (2008)03 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande

4.3.5

Bemyndiganden

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/ap200920102011 -
BemyndiganderamInfriade förpliktelserInfriade förpliktelserSlutår
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
ap.135 000 0008 229 04626 509 974
1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar
ap.17 250 0007 064 929175 791
Belopp angivna i tkr

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl 20 § budgetlagen)3 087 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)2 500 000
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Försvarsmaktens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2009-01-252 546 095
2009-02-252 585 005
2009-03-252 419 865
2009-04-252 649 005
2009-05-252 890 039
2009-06-252 726 255
2009-07-251 655 505
2009-08-252 145 655
2009-09-252 774 600
2009-10-254 542 055
2009-11-255 754 085
2009-12-253 929 135
Summa36 617 299
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Försvarsmaktens disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:1 ap.1Förbandsverksamhet och beredskap
1:1 ap.3Förbandsverksamhet - STÅP
1:1 ap.4Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
1:3 ap.1Anskaffning av materiel och anläggningar
1:4 ap.1Vidmakthållande,avvveckling m.m. av materiel och anläggningar
1:5 ap.1Forskning och teknikutveckling

6

Avgifter och bidrag

6.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

1. Undantag medges från kravet på full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen (1992:191) vad avser extern transportverksamhet, marketenteriverksamhet och inkomster vid tillhandahållande av internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige (ITÖ). I dessa fall ska utgifter som inte kan finansieras med avgifter finansieras från anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap.

2.

a) Kostnader för mark- och sjötransport ska till minst 80 procent täckas med avgifter. Kostnader för flygtransporter ska till minst 80 procent täckas med avgifter, exklusive kostnader för statsflyget.

b) Avgiften per flygtimme (timpriset) med statsflygets flygplan Gulfstream IV ska vara 14 000 kronor under perioden 1 januari-31 maj 2009. Under perioden 1 juni-31 december 2009 ska flygtimpriset vara 15 000 kronor med flygplan Gulfstream IV och 13 200 kronor med flygplan SAAB 340.

c) Kostnader för marketenteri ska till minst 75 procent täckas med avgifter.

d) Vid ITÖ där Försvarsmakten deltar ska avgiftens storlek beräknas så att minst myndighetens merkostnader för externa deltagare täcks. Om Försvarsmakten inte deltar ska full kostnadstäckning gälla.

6.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

1. Avgiftsintäkter som redovisas mot anslaget ska redovisas brutto mot anslaget 1:1  Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar samt 1:5 Forskning och teknikutveckling och vilka beräknas uppgå till 720 000 000 kronor.

2. Utöver vad som anges i 4 § avgiftsförordningen (1992:191) får följande verksamheter finansieras med avgifter och inkomsterna disponeras av Försvarsmakten.

a) Inkomster från hyror avseende elev- och befälshotell,

b) inkomster från extern verkstadsverksamhet,

c) inkomster från försäljning av reservmateriel,

d) inkomster från försäljning av drivmedel,

e) inkomster från extern transportverksamhet,

f) inkomster från personalbutiksverksamhet,

g) inkomster från marketenteri,

h) inkomster från övrig förplägnadsverksamhet,

i) inkomster av mindre ekonomisk omfattning,

j) inkomster med anledning av verksamhet enligt förordningen(2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet,

k) inkomster avseende tillhandahållande av utbildnings- och övningsresurser i och utom Sverige,

l) inkomster i samband med andra länders nyttjande av utlandsstyrkans drift i campverksamhet samt

m) inkomster vid tillhandahållande av internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige (ITÖ).

3. Försvarsmakten får mot full kostnadstäckning godkänna kryptosystem avsedda för internationella organisationer samt för användning vid internationellt samarbete.

4. Försvarsmakten får i samband med stöd till svensk försvarsindustri vid exportfrämjande åtgärder inom ramen för full kostnadstäckning ta ut avgifter så att minst merkostnaden täcks. Inkomsterna disponeras av myndigheten.

5. Kostnader för deltagande i PFF-aktiviteter för de deltagare som inte omfattas av de nordiska ländernas samarbete eller som inte finansieras från anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, ska finansieras genom avgifter. Avgifterna får disponeras av Försvarsmakten.

6. Avgifternas storlek bestäms av Försvarsmakten, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191).

7

Övriga inkomster

Villkor

1. Samtliga inkomster från FN avseende svenska FN-styrkor ska redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Försvarsmakten kan efter framställning till och särskilt beslut av regeringen få disponera dessa inkomster.

2. När Försvarsmakten tar emot inkomster hänförliga till kommersiella avtal och icke-statliga medel till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel får högst 20 000 000 kronor disponeras för ett enskilt avtal. För överstigande inkomster ska de anmälas till regeringen. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dessa inkomster ska disponeras.

3. Inkomster från annonsering m.m. i tidningen Värnpliktsnytt får disponeras av Försvarsmakten.

4. Vid försäljning av övertalig materiel gäller följande villkor. För försäljning av övertalig materiel får Försvarsmakten disponera totala nettointäkter om 30 000 000 kronor (nettointäkter definieras som inkomst av försäljning med avdrag för kostnader direkt relaterade till försäljningen, till exempel hyra av utställningslokal, annonskostnader eller kostnader för nödvändig modifiering av materiel för att möjliggöra försäljning.) Om den totala nettointäkten överstiger 30 000 000 kronor eller om en enskild affär överstiger 30 000 000 i bruttointäkt ska Försvarsmakten inhämta regeringens medgivande om hur intäkterna ska disponeras. Detta gäller även när betalning sker i form av varor eller tjänster.

5. Försvarsmakten ska ge stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att, vid behov, ställa körcentral och statsflyg till förfogande vid tjänsteresor.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

1. Försvarsmakten undantas från 16 § anslagsförordningen (1996:1189) enligt nedan.

a) Försvarsmakten får, vad avser förstagångsanskaffning (dvs. första lageruppbyggnad) för nya materielsystem, anskaffa ammunition, reservdelar m.m. under anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Efter hand som förbrukning av förnödenheterna sker i förbandsverksamheten ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Denna princip får även tillämpas vad gäller förnödenheter, inklusive drivmedel, anskaffade före 1 januari 2008. 

b) När Försvarsmakten förbrukar ammunition m.m. i den fredsfrämjande verksamheten ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap eller 1:4 Vidmakthållande och avveckling m.m. av materiel och anläggningar

c) Försvarsmakten får vad avser tjänster som genomförs inom verksamhetsgrenarna Insatser, Uppbyggnad av insatsorganisationen och beredskap, Utveckling samt Övrig verksamhet, och där slutprodukten finns planerad och beslutad inom någon annan av dessa verksamhetsgrenar, föra kostnaden för tjänsten till det anslag där slutprodukten finns planerad och beslutad, samt föra intäkten till det anslag som bekostar den verksamhetsgren inom vilken tjänsten utförts. 

2. När Försvarsmakten tillämpar de principer för redovisning av beredskapstillgångar som framgår av regeringsbeslut den 7 december 2000 (Fö nr 11) får myndigheten direktavskriva beredskapsinventarier i de fall anskaffningsutgiften per styck understiger 250 000 kronor. 

3. Försvarsmakten behöver inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används eller kommer att användas i samband med fredsfrämjande förbandsinsatser med lån i Riksgäldskontoret enligt 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

På regeringens vägnar
Sten Tolgfors
Johan Appelberg








Kopia till

Riksdagens försvarsutskott
Riksrevisionen
Statsrådsberedningen
Försvarsdepartementet, MIL, EPS, SUND
Finansdepartementet, BA
Försvarets radioanstalt

Senast uppdaterad: