Miljödepartementet


Regeringsbeslut
53

2008-12-18
M2008/4792/A (delvis)
Strålsäkerhetsmyndigheten
171 16 STOCKHOLM
Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten
Riksdagen har beslutat om Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet för budgetåret 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 06, bet. 2008/09:Fö1, rskr. 2008/09:120).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2009 för Strålsäkerhetsmyndigheten och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

Säker kärnkraft

Kärnkraftsanläggningar ska drivas på ett säkert sätt så att det inte inträffar incidenter som kan leda till överskridande av dosgränser för personal och allmänhet och så att miljön skyddas genom att stråldoser och hot mot barriärer hålls så låga som det rimligen är möjligt.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten genomfört och på vilket sätt de bedöms ha påverkat säkerheten vid kärnkraftverken. Redovisningen ska särskilt omfatta utvecklingen av författningssamlingen, tillsynsinsatser, den pådrivande verksamheten, forskning och myndighetsstöd samt kompetensbevarande åtgärder.

Strålskydd

Icke-joniserande strålning

Antalet skador på grund av UV-strålning och annan skadlig optisk strålning ska minska. Det ska finnas en vetenskapligt befäst kunskap kring effekterna på människor och miljö av elektromagnetiska fält.

Joniserande strålning

Verksamheter med joniserande strålning ska bedrivas så att det inte uppstår incidenter som kan leda till överskridande av dosgränser för personal och allmänhet och så att stråldoser hålls så låga som det rimligen är möjligt samt så att miljön skyddas. Stråldoser från naturlig joniserande strålning till allmänheten och arbetstagare ska begränsas.

Medicinska bestrålningar

Hälso- och sjukvården ska ha de rutiner och den kompetens som krävs för att medicinska undersökningar och behandlingar med strålning ska kunna utföras på ett säkert sätt.

Hälso- och sjukvården ska systematiskt utvärdera de kliniska radiologiska procedurerna och rutinerna, samt deras berättigande, i förhållande till fastställda arbetsmetoder för god vård och, om det behövs, modifiera arbetsmetoderna eller införa nya arbetsmetoder i syfte att upprätthålla en god kvalitet och tillgodose patientens behov av säkerhet i vården.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten genomfört och på vilket sätt de bedöms ha påverkat strålskyddet. Redovisningen ska särskilt omfatta utvecklingen av författningssamlingen, tillsynsinsatser, pådrivande verksamhet, forskning och myndighetsstöd samt kompetensbevarande åtgärder.

Radioaktiva ämnen

Kontroll och skydd av radioaktiva ämnen

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha kontroll över alla radioaktiva ämnen som finns i Sverige så att de inte kommer på avvägar och därmed kan orsaka skador på människa och miljö eller användas i brottsligt syfte.

Säker hantering av radioaktiva ämnen och avfall

Anläggningar som hanterar och lagrar radioaktiva ämnen ska drivas på ett säkert sätt så att det inte inträffar incidenter som kan leda till överskridande av dosgränser för personal och allmänhet och så att stråldoser hålls så låga som det rimligen är möjligt samt så att miljön skyddas.

Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall ska slutförvaras på ett säkert och strålskyddat sätt så att varken nuvarande eller kommande generationer kan komma till skada.

Avfallsfinansiering

Det ska finnas tillräckligt med ekonomiska resurser för att täcka kostnaderna för slutförvaringen av kärnavfall, använt kärnbränsle och annat radioaktivtavfall samt för att avveckla de kärntekniska anläggningarna.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten genomfört och på vilket sätt de bedöms ha påverkat säkerheten vid hantering av radioaktivt material. Redovisningen ska särskilt omfatta utvecklingen av författningssamlingen, tillsynsinsatser, pådrivande verksamhet, forskning och myndighetsstöd samt kompetensbevarande åtgärder.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska också redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa kvaliteten på beräkningsunderlagen samt hur kontrollen av utbetalningar genomförts och myndighetens kostnader för arbete med avfallsfinansiering. Av rapporteringen ska framgå hur åtgärderna har bidragit till att finansieringen av industrins framtida åtaganden säkrats.

Nukleär icke-spridning

Strålsäkerhetsmyndigheten ska säkerställa att svenskt kärnämne eller kärnteknisk utrustning och relaterad teknologi, i enlighet med Sveriges internationella åtaganden, inte kommer till användning för framställning av kärnvapen. Detta sker bl.a. genom exportkontroll. Inom ramen för ovannämnda arbete ska Strålsäkerhetsmyndigheten också bistå Regeringskansliet med expertstöd vid t.ex. internationella möten och förhandlingar.

Tillstånd till export av kärnämne eller kärnteknisk utrustning och relaterad teknologi beslutas självständigt av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som genomförts och på vilket sätt de bedöms ha påverkat arbetet med nukleär icke-spridning. Redovisningen ska särskilt omfatta utvecklingen av författningssamlingen, tillsynsinsatser, pådrivande verksamhet, forskning och myndighetsstöd samt kompetensbevarande åtgärder.

Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland

Strålsäkerhetsmyndighetens ska bidra till att stärka strålskyddet för människa och miljö, stärka reaktorsäkerheten, stärka säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt utveckla den nationella och regionala beredskapen mot radiologiska och kärntekniska olyckor i nordvästra Ryssland.

Myndighetens arbete i Ryssland ska bidra till att förhindra spridning av kärnvapen, kärnämnen och kärnteknisk utrustning.

Inom ramen för ovannämnda arbete ska Strålsäkerhetsmyndigheten också bistå Regeringskansliet med expertstöd vid t.ex. internationella möten och förhandlingar samt i kontakter med Europeiska kommissionen och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD).

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska göra en analys av måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetens mål.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur stödet förhåller sig till Europeiska kommissionens stödprogram för regionen och till stöd som lämnas via Nordliga dimensionens miljöpartnerskaps (NDEP) stödfond.

Kärnteknisk säkerhet och strålskydd i Östeuropa

Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med Ukraina

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att stärka strålskyddet för människa och miljö, höja reaktorsäkerheten samt utveckla den nationella och regionala beredskapen mot radiologiska olyckor i Ukraina.

Inom ramen för ovannämnda arbete ska Strålsäkerhetsmyndigheten också bistå Regeringskansliet med expertstöd vid t.ex. internationella möten och förhandlingar samt i kontakter med Europeiska kommissionen och EBRD.

Icke-spridningssamarbete med Ukraina, Georgien och Armenien

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att förhindra spridning av kärnvapen, kärnämne och kärnteknisk utrustning i Ukraina, Georgien och Armenien, bl.a. genom att förbättra fysiskt skydd.

Insatser på icke-spridningsområdet som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Utrikesdepartementet. 

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ländervis göra en analys av måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetens mål.

Miljöövervakning

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha en god uppfattning om strålnivåer i olika miljöer liksom om förändringar i dessa vare sig de orsakas av naturliga förlopp, nya eller ändrade verksamheter, olyckor eller avsiktlig hantering.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa vilka insatser som har gjorts för att bedriva ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning. Resultaten från programmet ska göras tillgängligt för andra intressenter.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Miljömålsrådet redovisa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Åtgärdsanalysen ska innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna och förslag på lämpliga styrmedel.

Mätteknik

Strålsäkerhetsmyndigheten ska upprätthålla en god mätteknisk kompetens och utföra mätningar av radon samt utföra kalibreringar av olika typer av radonmätare.

Myndigheten ska upprätthålla normaler för joniserande strålning med hög standard och tillräcklig omfattning och relevans samt utföra kalibreringar med hög internationell kvalitet av dosmätare.

Det ska finnas en god kompetens inom dosimetri, i första hand hos högskolor och näringsliv samt inom hälso- och sjukvården.

Återrapportering

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa vilka insatser som har gjorts för att följa utvecklingen av mätteknik för radon. Antalet genomförda radonkalibreringar fördelat på de olika typer som utförts ska redovisas. Myndigheten ska också redovisa fördelningen av arbetstid för kalibrering och kvalitetssäkring respektive FoU i förhållande till årets uppsatta mål. Dessutom ska myndigheten redovisa resultatet av internationella jämförelser.

Utgiftsprognoser

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa utgiftsprognoser för 2009-2012 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Prognoserna för prognostillfällena januari och februari ska liksom tidigare göras i utgiftstermer. Som en följd av övergången till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter ändras principerna för prognoserna maj, juli och oktober. Vid dessa tillfällen ska prognoserna för myndighetens förvaltningsutgifter göras i kostnadstermer.

19 januari

26 februari

7 maj

30 juli

29 oktober

Svenska ordförandeskapet i EU

Strålsäkerhetsmyndigheten ska prioritera att fortlöpande bistå Regeringen i förberedelserna och genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU:s råd andra halvåret 2009 både när det gäller sakfrågor och praktiska frågor inom myndighetens ansvarsområde.

2

Organisationsstyrning

Information och kommunikation

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa väsentliga informations- och kommunikationsinsatser samt kostnader för dessa.

3

Uppdrag

Rakel

Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom myndighetens ansvarområde verka för att aktörer med uppgifter inom samhällets krisberedskap ansluter sig till det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Arbetet ska ske i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Regelförenkling

Strålsäkerhetsmyndigheten ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare, myndigheter och företag. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom sitt ansvarsområde bistå Regeringskansliet (Miljödepartementet) i arbetet med att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling för företagen. I arbetet ingår bl.a. en redovisning av arten och inriktningen av det förenklingsarbete som bedrivs på myndigheten samt av förenklingsåtgärder.

Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader ska Strålsäkerhetsmyndigheten bistå Verket för näringslivsutveckling (fr.o.m. den 1 april 2009 Tillväxtverket) i arbetet med att mäta förändringar av myndighetens föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader.

Avgifter

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast 15 oktober 2009 lämna förslag till nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Säkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 1 maj 2009 till regeringen redovisa säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten (Ramanslag)

Disponeras av Strålsäkerhetsmyndigheten302 873
ap.1Strålsäkerhetsmynd. - del till SSM (ram)212 873
ap.2Forskning (ram)90 000

Villkor för anslag 3:1

ap.1 Strålsäkerhetsmynd. - del till SSM

Strålsäkerhetsmyndigheten ska betala totalt 400 000 kronor till MSB som abonnemangsavgift för Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB.

Av anslagesposten får högst 4 000 000 kronor utbetalas till andra myndigheter, landsting, kommuner och frivilligorganisationer för att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om UV-strålningens risker.

Anslaget får disponeras för ett stödprogram till Internationella atomenergiorganet (IAEA). Strålsäkerhetsmyndigheten får, utöver det belopp som för detta ändamål balanserats från föregående budgetår, använda högst 1 200 000 kronor för budgetåret 2009.

ap.2 Forskning

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning samt studier och utredningar för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens tillsyn.

Anslagsposten får användas till myndighetskostnader för resor, information och administration, inklusiva personalkostnader som är direkt föranledda av forskningsverksamheten.

Från anslagsposten ska medel för de lokala säkerhetsnämnderna vid Barsebäcks, Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk samt vid Studsvik AB:s forskningsanläggning utbetalas. Medlen ska betalas kvartalsvis i förskott efter rekvisition och får högst uppgå till 400 000 kronor per nämnd under budgetåret 2009.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1:14

Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland (Ramanslag)

Disponeras av Naturvårdsverket7 450
ap.1Int. miljösamarbete med Ryssland - Del till NV (ram)7 450
Disponeras av Strålsäkerhetsmyndigheten48 500
ap.8Int milj samarb Rys - del till Strålsäkerhetsmyndigheten (ram)48 500
Disponeras av Regeringskansliet/Miljödepartementet4 050
ap.7Int milj samarb Rys - del till Regeringskansliets disposition (ram)4 050

Villkor för anslag 1:14

ap.1 Int. miljösamarbete med Ryssland - Del till NV

Anslaget disponeras för samarbete med Ryssland inom miljö- och kemikalieområdet som främjar en miljömässigt hållbar utveckling med särskilt fokus på Östersjön, Barentsregionen och Arktis.

Anslaget får användas för insatser i enlighet med den bilaterala överenskommelsen och den rysk-svenska samarbetskommitténs Arbetsprogram 2009-2010 inkl. Naturvårdsverkets eget arbete med programmet. Anslaget får även användas för andra insatser som stärker miljöarbetet i Ryssland, utvecklar nätverk mellan berörda myndigheter och bidrar till ökat ryskt deltagande i regionalt och internationellt samarbete.

Minst 450 000 kronor ska användas för stöd till verksamhet inom Arktiska rådet.

Av anslaget får högst 1 000 000 användas till administration och samordning.

ap.7 Int milj samarb Rys - del till Regeringskansliets disposition

Anslagsposten ska främst disponeras för Nordiska miljöfinansieringsbolagets (NEFCO) miljöutvecklingsfond, samnordiskt stöd till miljö- och energiprojekt i Ryssland samt för stöd till regionala projekt som drivs inom Barentsrådet och andra regionala organisationer och som syftar till miljöförbättringar i Ryssland.

ap.8 Int milj samarb Rys - del till Strålsäkerhetsmyndigheten

Anslagsposten ska användas till samarbete inom områdena reaktorsäkerhet, strålskydd, beredskap, icke-spridning samt kärnavfallssäkerhet i Ryssland.

Den svenska årsavgiften till det internationella samordningsorganet Contact Expert Group (CEG) ska betalas från anslagsposten.

Av anslaget får högst 5 000 000 användas till administration och samordning.

4.2

Äldre anslag/anslagsposter som disponeras (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Budgetår 2008

34:1

Statens strålskyddsinstitut (Ramanslag)

Disponeras av Statens strålskyddsinstitut0
ap.1Statens strålskyddsinstitut (ram)0
ap.2Forskning (ram)0
ap.3Till regeringens disposition (ram)0
ap.4Till regeringskansliets disposition (ram)0
Disponeras av Strålsäkerhetsmyndigheten0
ap.5SSI - del till SSM (ram)0

Villkor för anslag 34:1

ap.1 Statens strålskyddsinstitut

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten.

ap.2 Forskning

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten ap.2.

ap.5 SSI - del till SSM

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten ap.1.

34:2

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (Ramanslag)

Disponeras av Statens kärnkraftinspektion0
ap.1Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (ram)0
ap.2Till regeringens disposition (ram)0
ap.3Till regeringskansliets disposition (ram)0
Disponeras av Strålsäkerhetsmyndigheten0
ap.4SKI: Förvaltkostn - del till SSM (ram)0

Villkor för anslag 34:2

ap.1 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten.

ap.4 SKI: Förvaltkostn - del till SSM

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten ap.1.

34:3

Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (Ramanslag)

Disponeras av Statens kärnkraftinspektion0
ap.1Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (ram)0
ap.2Till regeringens disposition (ram)0
ap.3Till regeringskansliets disposition (ram)0
Disponeras av Strålsäkerhetsmyndigheten0
ap.4SKI: Kärnsäkhforskn - del till SSM (ram)0

Villkor för anslag 34:3

ap.1 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten ap.2.

ap.4 SKI: Kärnsäkhforskn - del till SSM

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten ap.1.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2009Indrag av anslagsbelopp
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
ap.16 2063 %0
ap.22 880Inget0
34:1 (2008) Statens strålskyddsinstitut
ap.1 (2008)03 %0
ap.2 (2008)03 %0
ap.3 (2008)0Inget0
ap.4 (2008)0Inget0
ap.5 (2008)03 %0
34:2 (2008) Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
ap.1 (2008)03 %0
ap.2 (2008)0Inget0
ap.3 (2008)0Inget0
ap.4 (2008)03 %0
34:3 (2008) Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
ap.1 (2008)03 %0
ap.2 (2008)0Inget0
ap.3 (2008)0Inget0
ap.4 (2008)03 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2009Indrag av anslagsbelopp
1:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland
ap.10Allt0
ap.703 %0
ap.80Allt0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande

4.3.2

Omfördelning av anslagssparande

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Omfördelning från anslag/ap1Omfördelning till anslag/ap2Belopp (tkr)Belopp andel (%)
34:1 (2008) Statens strålskyddsinstitut
34:1 ap.1 (2008)34:1 ap.5 (2008)100 %
34:1 ap.2 (2008)34:1 ap.5 (2008)100 %
34:2 (2008) Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
34:2 ap.1 (2008)34:2 ap.4 (2008)100 %
34:3 (2008) Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
34:3 ap.1 (2008)34:3 ap.4 (2008)100 %
1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2008 års nomenklatur
2 Anslag och anslagsposter är angivna med 2009 års nomenklatur

4.3.3

Avslutade anslagsposter

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag/apAnslagstyp
1:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland
ap.2ram
ap.3ram
ap.5ram
ap.6ram

4.3.5

Bemyndiganden

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/ap200920102011 -
BemyndiganderamInfriade förpliktelserInfriade förpliktelserSlutår
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
ap.159 00030 00029 0002012
Belopp angivna i tkr

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag/ap200920102011 -
BemyndiganderamInfriade förpliktelserInfriade förpliktelserSlutår
1:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland
ap.14 8003 2001 6002012
ap.830 00026 0004 0002012
Belopp angivna i tkr

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl 20 § budgetlagen)55 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)15 000
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)
Belopp angivna i tkr

Villkor

Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)

I händelse av allvarlig radiologisk olycka får Strålsäkerhetsmyndigheten disponera räntekontokredit på ytterligare högst 10 000 000 kronor för att utföra akuta mätinsatser som är nödvändiga som beslutsunderlag för räddnings- och skyddsinsatser.

5.2

Utbetalningsplan

Till Strålsäkerhetsmyndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2009-01-2525 239
2009-02-2525 239
2009-03-2525 239
2009-04-2525 239
2009-05-2525 239
2009-06-2525 239
2009-07-2525 239
2009-08-2525 239
2009-09-2525 239
2009-10-2525 239
2009-11-2525 239
2009-12-2525 244
Summa302 873
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Strålsäkerhetsmyndighetens disposition enligt detta regleringsbrev är:
3:1 ap.1Strålsäkerhetsmynd. - del till SSM
3:1 ap.2Forskning

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2007+/- 2008Int. 2009Kost. 2009+/- 2009Ack. +/- utgå. 2009
Avgiftsbelagd verksamhet
Uppdragsverksamhet-700-2004 0003 850150-750
Utbildning-250503 0002 900100-100
Övrig tillståndsprövning800-1007 1007 300-200500
Summa-150-25014 10014 05050-350
Belopp angivna i tkr

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2007+/- 2008Int. 2009Kost. 2009+/- 2009Ack. +/- utgå. 2009
Offentligrättslig verksamhet
Kärnteknisk verksamhet255100269 000269 00000
Icke kärnteknisk verksamhet25110011 30011 30000
Summa00280 300280 30000
Belopp angivna i tkr
På regeringens vägnar
Andreas Carlgren
Stefan Appelgren








Kopia till

Statsrådsberedningen, Internrevisionen
Utrikesdepartementet - Enheten för nedrustning och icke-spridning
Utrikesdepartementet - Enheten för säkerhetspolitik
Utrikesdepartementet - Enheten för Östeuropa och Centralasien
Försvarsdepartementet - Enheten för samordning av samhällets krisberedskap
Socialdepartementet - Enheten för folkhälsa
Finansdepartementets budgetavdelning
Utbildningsdepartementet - Forskningspolitiska enheten
Näringsdepartementet - Energienheten
Näringsdepartementet - Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling
Regeringskansliets förvaltningsavdelning - Ekonomienheten
Riksdagen, Försvarsutskottet
Riksdagen, Miljö- och Jordbruksutskottet
Riksrevisionen
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Krisberedskapsmyndigheten
Statens räddningsverk
Riksgäldskontoret
Ekonomistyrningsverket
Naturvårdsverket

Senast uppdaterad: