Utbildningsdepartementet


Regeringsbeslut
II:6

2008-04-10
U2008/2034/UH
U2008/1959/UH(delvis)
universitet och högskolor m.m.

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende universitet och högskolor m.m.
47 bilagor
Riksdagen har beslutat om anslagen till universitet och högskolor m.m. för budgetåret 2008 (prop. 2007/08:1, utg.omr. 16, bet. 2007/08:UbU1, rskr. 2007/08:70).

Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2008 för universitet och högskolor m.m. och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Till beslutet har fogats 46 bilagor.

I regleringsbrevet avser verksamhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning från och med den 1 juli 2007 utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Från och med den 1 juli 2007 avser verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete såväl forskning som utbildning på forskarnivå. 

Bilaga 1. Uppsala universitet

Bilaga 2. Lunds universitet

Bilaga 3. Göteborgs universitet

Bilaga 4. Stockholms universitet

Bilaga 5. Umeå universitet

Bilaga 6. Linköpings universitet

Bilaga 7. Karolinska institutet

Bilaga 8. Kungl. Tekniska högskolan

Bilaga 9. Luleå tekniska universitet

Bilaga 10. Karlstads universitet

Bilaga 11. Växjö universitet

Bilaga 12. Örebro universitet

Bilaga 13. Mittuniversitetet

Bilaga 14. Blekinge tekniska högskola

Bilaga 15. Malmö högskola

Bilaga 16. Högskolan i Kalmar

Bilaga 17. Mälardalens högskola

Bilaga 18. Danshögskolan

Bilaga 19. Dramatiska institutet

Bilaga 20. Gymnastik- och idrottshögskolan

Bilaga 21. Högskolan i Borås

Bilaga 22. Högskolan Dalarna

Bilaga 23. Högskolan på Gotland

Bilaga 24. Högskolan i Gävle

Bilaga 25. Högskolan i Halmstad

Bilaga 26. Högskolan Kristianstad

Bilaga 27. Högskolan i Skövde

Bilaga 28. Högskolan Väst

Bilaga 29. Konstfack

Bilaga 30. Kungl. Konsthögskolan

Bilaga 31. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Bilaga 32. Operahögskolan i Stockholm

Bilaga 33. Södertörns högskola

Bilaga 34. Teaterhögskolan i Stockholm

Bilaga 35. Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Bilaga 36. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Bilaga 37. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Bilaga 38. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Bilaga 39. Lärarhögskolan i Stockholm

Bilaga 40. Periodisering av återrapporteringskrav

Bilaga 41. Krysslista över tilldelade utbildningsområden

Bilaga 42. Krysslista avseende vissa anslagsposter för vetenskapsområden m.m.

Bilaga 43. Anvisningar för redovisning av prognoser för perioden 2008-2011

Bilaga 44. Anvisningar för redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå i årsredovisningen för 2008

Bilaga 45. Väsentliga uppgifter

Bilaga 46. Avgiftsfinansierad verksamhet

PolitikområdeVerksamhetsområdeVerksamhetsgren
UtbildningspolitikHögskoleverksamhetGrundläggande högskoleutbildning
Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete

1

Verksamhetsstyrning

1.1

Politikområde Utbildningspolitik

Mål

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa.

1.1.1

Verksamhetsområde Högskoleverksamhet

Mål

Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften ska öka inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen ska svara mot studenternas efterfrågan och även mot arbetsmarknadens behov.

1.1.1.1     Gemensamt för verksamhetsgrenarna

Mål: Kvalitet i verksamheten

Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet.

Mål: Kvalitetsarbetet

Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete ska förbättras.

Kvalitetsarbetet ska i största möjliga utsträckning bygga på av lärosätet uppsatta och uppföljningsbara mål.

Utvecklingen av den pedagogiska kompetensen vid lärosätet ska stödjas av lärosätets ledning. Särskilt ska en ökning ske av andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning. Likaså ska andelen lärare som har genomgått utbildning för handledare för forskarutbildning öka.

Återrapportering av målen Kvalitet i verksamheten respektive Kvalitetsarbetet

Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka insatser som har prioriterats högst i kvalitetsarbetet och hur dessa insatser har bidragit till att höja kvaliteten. Vidare ska av årsredovisningen särskilt framgå vilka insatser som har prioriterats av lärosätets ledning för att förbättra den pedagogiska kompetensen vid lärosätet.

Mål: Internationalisering

Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet. Den internationella rörligheten avseende lärare och studenter, särskilt inom lärarutbildningen, ska öka.

Återrapportering

Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2009 redovisa vilka mål för internationaliseringsarbetet som tidigare har beslutats av lärosätet samt resultatet i förhållande till dessa mål.

Av denna redovisning ska framgå hur den internationella dimensionen i lärosätets utbildningar och forskning har beaktats samt hur lärosätet i sin verksamhet använder sig av mångfalden i det svenska samhället. Redovisningen ska även beskriva den internationella rörligheten avseende antalet kvinnor och män bland studenter, forskarstuderande, lärare och annan personal, i synnerhet i förhållande till utbildningsprogram inom den Europeiska unionen. I redovisningen av antalet utresande studenter och lärare ska antalet inom lärarutbildningen redovisas särskilt.

I årsredovisningen för 2009 ska de förändringar som skett sedan rapporteringen i årsredovisningen för 2006 kommenteras.

I årsredovisningen för 2008 ska universitet och högskolor redovisa hur de arbetar med internationell rekrytering av s.k. free movers och hur de planerar för detta arbete under 2009. Redovisningen ska bl.a. innehålla en redogörelse för vilka strategiska beslut som fattats och hur arbetet organiseras.

Mål: Jämställdhet

Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verksamheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer beträffande såväl studenter som personal ska vara jämn. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i utbildning, där så är relevant.

Återrapportering

Av årsredovisningen för 2008 ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att få en jämnare könsfördelning och utfallet ska kommenteras beträffande

– utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar och tekniska utbildningar,

– områden i forskarutbildning med ojämn könsfördelning,

– rekrytering och befordran av lärare, och

– rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande.Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2008 redovisa vilka kort- och långsiktiga resultat som jämställdhetsarbetet har lett till.

Vidare ska universitet och högskolor för perioden 2005–2008 ha fastställt mål för andelen personer av underrepresenterat kön bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier. Av årsredovisningen för 2008 ska dessa mål och en redovisning av utfallet i förhållande till målen med kommentarer för varje enskilt år under perioden redovisas. Lärosätena ska även redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits eller har planerats för att målen ska uppnås. Andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner ska särskilt redovisas och kommenteras.

Av årsredovisningen ska även framgå vilka åtgärder som lärosätet har vidtagit för att jämställdhetsaspekter ska beaktas i lärosätets utbildningar, där så är relevant.

1.1.1.1

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning

Mål: Breddad rekrytering

Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskoleutbildning. Information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosätet och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet ska förbättras.

Återrapportering

I samband med årsredovisningen för 2008 ska resultat redovisas utifrån målen i handlingsplanerna för att främja och bredda rekryteringen avseende perioden 2006–2008. Redovisningen ska innehålla kommentarer och analyser av de åtgärder som har vidtagits samt hur målen i handlingsplanerna för breddad rekrytering har uppfyllts under perioden.

Lärosätena ska i samband med årsredovisningen för 2008 särskilt redovisa vilka insatser som har gjorts för att bredda rekryteringen till de utbildningar där snedrekryteringen är störst. Av redovisningen ska särskilt framgå hur lärosätena i syfte att bredda rekryteringen till högskoleutbildning har samverkat med gymnasieskolor. Vidare ska redovisas vilka insatser som har gjorts för att förbättra informationen och vägledningen om utbildningsvägar vid lärosätet och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet.

Övriga mål och återapporteringskrav

1. Högskoleverket har fått i uppdrag att i samverkan med universitet och högskolor förbättra uppföljningen av studenternas etablering på arbetsmarknaden efter examen. Universitet och högskolor ska samverka med Högskoleverket i arbetet.

2. Universitet och högskolor ska vart fjärde år redovisa och kommentera förändringar i utbildningsutbudet i förhållande till tidigare redovisade forsknings- och utbildningsstrategier som har lämnats till Utbildningsdepartementet i december 2007, särskilt med avseende på

– såväl studenternas som arbetsmarknadens efterfrågan på lärosätets utbildningar, och

– avvägningen mellan kurser och program.

Den närmast förestående redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2010. Med anledning av de förändringar som ägt rum i och med den nya utbildnings- och examensstrukturen som tillämpas sedan den 1 juli 2007 ska dock en delredovisning lämnas i årsredovisningen för 2008. Denna ska fokusera på efterfrågan på kurser på grundnivå och avancerad nivå och avvägning mellan kurser på respektive nivå.

3. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2008 redovisa hur bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om s.k. reell kompetens tillämpats. Lärosätena ska även redovisa vilka modeller eller metoder som använts vid bedömningen. I detta sammanhang ska goda exempel och svårigheter lyftas fram. Av redovisningen ska vidare framgå i vilken utsträckning som lärosätena samverkar för att utveckla kvalitativa metoder och rutiner för bedömning av reell kompetens.

4. Från och med antagningen till höstterminen 2007 får lärosätena enligt 7 kap. 13§ högskoleförordningen (1993:100) bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en femtedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. De av högskolan bestämda urvalsgrunderna utökas till högst en tredjedel av platserna till en utbildning som börjar efter den 30 juni 2008 enligt förordningen (2007:644) om ändring i högskoleförordningen. Lärosätena ska i samband med årsredovisningen för 2008 redovisa i vilken utsträckning lärosätena har använt urvalsgrunden och hur urvalsgrunden har tillämpats. Lärosätena ska kommentera redovisningen.

5. Lärosäten som bedriver lärarutbildning ska efter hörande av Högskoleverket och Statens skolverk planera för  dimensioneringen av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar. Dimensioneringen ska svara mot studenternas efterfrågan och mot arbetsmarknadens behov. Åtgärder för att vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen för 2008.

De lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i regionala utvecklingscentrum. Dessa centrum ska främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå antalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktiviteter vid de regionala utvecklingscentrumen.

6. Lärosätena får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor eller enligt andra särskilda förordningar med bestämmelser om uppdragsutbildning. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå de totala intäkterna för anordnandet av sådana utbildningar, såväl poänggivande som icke poänggivande utbildningar, och antalet helårsstudenter i poänggivande utbildningar.

1.1.1.2

Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete

Mål: Rekrytering till forskarutbildning

Universitet och högskolor ska bredda rekryteringen till forskarutbildning. Utbildningen ska förbereda för en karriär såväl inom som utanför högskolan.

Återrapportering

Av årsredovisningen för 2008 ska framgå vilka särskilda åtgärder som lärosätet har vidtagit för att nå målet.

Övriga mål och återapporteringskrav

1. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att med bibehållen kvalitet öka effektiviteten i forskarutbildning. En beskrivning av genomströmningen i forskarutbildning ska göras genom en redovisning av den genomsnittliga studietiden för licentiat- respektive doktorsexamen 2007.

Av årsredovisningen för 2008 ska även framgå antalet personer som under 2008 har påbörjat forskarutbildning och bland dessa antalet personer som har antagits till studier för licentiatexamen. Större förändringar ska särskilt kommenteras.

Samtliga uppgifter ska redovisas fördelade på vetenskapsområden och kön.

De lärosäten som har fått särskilda mål för antalet examina inom forskarutbildning ska redovisa utfallet per år av antalet examina under perioden 2005–2008.

2. Lärosätena ska till Utbildningsdepartementet i samband med årsredovisningen för 2011 redovisa lärosätets publiceringar och citeringar i internationellt erkända tidskrifter eller andra publiceringsformer med s.k. referee-system. Redovisningen ska innehålla jämförelsedata för tidigare år.

Vetenskapsområde Antal doktorsexamina som inte har föregåtts av licentiatexamen 1Antal doktorsexamina som har föregåtts av licentiatexamen 1Antal licentiatexamina 1 Antal examina i utbildning på forskarnivå, omräknade enligt fotnot 2

Humanistisk-samhällsvetenskapligt Summa utfall

2005–2008


 

 

 

 
Utfall 2005
 

 

 

 
Utfall 2006
 

 

 

 
Utfall 2007
 

 

 

 
Utfall 2008
 

 

 

 

Medicinskt Summa utfall

2005–2008


 

 

 

 
Utfall 2005
 

 

 

 
Utfall 2006
 

 

 

 
Utfall 2007
 

 

 

 
Utfall 2008
 

 

 

 

Naturvetenskapligt Summa utfall

2005–2008


 

 

 

 
Utfall 2005
 

 

 

 
Utfall 2006
 

 

 

 
Utfall 2007
 

 

 

 
Utfall 2008
 

 

 

 

Tekniskt Summa utfall

2005–2008


 

 

 

 
Utfall 2005
 

 

 

 
Utfall 2006
 

 

 

 
Utfall 2007
 

 

 

 
Utfall 2008
 

 

 

 

1 Antal examina, utan omräkning.

2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregås av en licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen. 

3. Universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning ska i årsredovisningen för 2008 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning med en sådan inriktning samt omfattningen av åtgärderna.

2

Övriga mål och återrapporteringskrav

Ekonomisk redovisning

Gemensam redovisning för verksamhetsgrenarna

1. Ersättning för kopiering inom högskoleområdet budgetåret 2008 ska enligt avtal mellan staten och vissa organisationer som är medlemmar i Bonus Presskopia ek. för. efter fakturering utbetalas till Bonus Presskopia. Ersättningen beräknas på antalet helårsstudenter budgetåret 2007 enligt uppgifter från Högskoleverket.

2. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med statligt bidrag till utbildning och tillstånd att utfärda examina kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder för de kostnader som överstiger 0,3 procent på anslaget för grundutbildning. Dessa kostnader kan, efter ansökan, delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som ett särskilt åtagande som ska finansieras av medel under anslaget 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning.

3. Universitet och högskolor får, enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Personskadeskydd för studenter (prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94), belasta anslagen för Grundutbildning, Forskning och forskarutbildning samt Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent.

4. Universitet och högskolor får ta ut och disponera avgifter för verksamheter enligt bilaga 46. Vidare får universitet och högskolor disponera de bidrag som erhålls från externa finansiärer i den egna verksamheten. Inkomsterna ska tillföras lärosätets räntekonto. Sådana inkomster kan avse

– bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, inklusive medel från EU, FN eller Nordiska ministerrådet,

– avkastning från donationer, eller

– avgifter för verksamhet, som redovisas i bilaga 46, för vilken lärosätet som motprestation tillhandahåller uppdragsgivaren tjänster eller varor. Avgifternas storlek bestäms i sådana fall av lärosätet, så att full kostnadstäckning uppnås. För avgifter enligt 15 § avgiftsförordningen (1992:191) och avgifter för högskoleprovet gäller särskilda bestämmelser.

Samtliga kostnader för den verksamhet som finansieras på annat sätt än via anslagsmedel skall inklusive verksamhetens andel av gemensamma kostnader täckas av dessa medel (full kostnadstäckning). En lägsta nivå för påslag avseende indirekta kostnader skall för lärosätet vara minst 18 procent av forskningsprojektens direkta kostnader exklusive lokalkostnader. Undantagna från kravet på full kostnadstäckning är endast EU-finansiärer och andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådana undantag.

5. Den avgiftsbelagda verksamheten ska särredovisas i årsredovisningen för 2008. I detta regleringsbrev framgår i den för varje enskilt lärosäte särskilt upprättade bilagan en budget avseende den avgiftsbelagda verksamheten.

För avgiftsbelagd verksamhet gäller 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Enligt denna bestämmelse ska en myndighet, om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, till regeringen lämna förslag till hur detta överskott ska disponeras. Av förordningen framgår vidare att om det i stället uppkommit ett underskott i den avgiftsbelagda verksamheten och detta inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, så ska myndigheten lämna förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

6. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå intäkter och kostnader fördelade på de två verksamhetsgrenarna samt kommentarer till redovisningen.

Intäkterna ska redovisas på verksamhetsgrenarna fördelade på anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet ska för respektive verksamhetsgren, i de fall det ekonomiska resultatet har sin grund i donationsmedelsförvaltningen, redovisa den påverkan detta medför för verksamhetsgrenen.

Kostnaderna fördelade på verksamhetsgrenarna ska redovisas fördelade på personal, lokaler, övrigt och finansiella kostnader.

För verksamhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning ska en uppdelning göras på utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev och uppdragsverksamhet. För verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete ska en uppdelning göras på forskning och uppdragsforskning.

7. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2008 redovisas kapitalförändring (balanserad och enligt resultaträkningen) per verksamhetsgren enligt tabell Kapitalförändring per verksamhetsgren.

Tabell Kapitalförändring per verksamhetsgren

Verksamhetsgren

 
Balanserad kapitalförändring (A)Årets kapitalförändring (B)Summa (A+B) 
Grundläggande högskoleutbildning
 

 

 
Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev
 

 

 
Uppdragsverksamhet
 

 

 
Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete
 

 

 
Forskarutbildning och forskning
 

 

 
Uppdragsforskning
 

 

 
Summa
 

 

 
 

8. Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet, som har givits rätt att enligt 12 § donationsförordningen (1998:140) förvalta medel i aktier och andra värdepappersfonder, ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex.

Verksamhetsgren: Grundläggande högskoleutbildning

1. Universitet och högskolor har rätt att bedriva verksamhet och avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdena enligt bilaga 41.

För kurser eller del av kurser vars omfattning angetts i högskolepoäng enligt högskoleförordningen (1993:100) ska helårsstudenter beräknas som antalet studenter som påbörjat studier på kursen multiplicerat med kursens poängtal angivet i högskolepoäng dividerat med 60.

Om kursen sträcker sig över mer än ett budgetår, ska antal poäng respektive högskolepoäng på kursen fördelas på budgetåren. Om kursen sträcker sig över mer än en termin, ska alla studenter som för första gången registrerats ingå i beräkningen men bara med studier under den första terminen. För varje termin krävs det att studenternas fortsatta deltagande i kursen bekräftas genom fortsatt registrering för att deras studier under denna period ska ingå i beräkningen.

De studenter som inom tre veckor efter påbörjad kurs anmält avbrott på kursen och som under den tiden inte har blivit godkända på något prov skall inte ingå i beräkningen av anslagsmedel.

För kurser eller del av kurser vars omfattning angetts i högskolepoäng enligt högskoleförordningen (1993:100) ska helårsprestationer beräknas som antalet godkända högskolepoäng på kursen eller delkursen dividerat med 60.

2. Belastning på anslag för grundutbildning per den 31 december 2008 i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m.m. ska redovisas i årsredovisningen för 2008 enligt bilaga 44.Vid beräkning av intäkterna ska utgångspunkten vara det faktiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer.

Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisning i studieregistret. Vid beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer ska lärosätet för verksamhet genomförd under 2008 använda de ersättningsbelopp som anges i tabellen nedan avseende ersättningsbelopp (kronor) som ska tillämpas för budgetåret 2008 (p. 7). För eventuella prestationer som genomförts föregående år i december och som inte tidigare ersatts av regeringen ska i stället ersättningen beräknas utifrån de belopp som tillämpades föregående budgetår.

Eventuell skillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Av de avtal som staten har slutit med Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping följer att verksamheten vid dessa högskolor ska redovisas på motsvarande sätt som gäller för statliga universitet och högskolor.

Om ett universitet eller en högskola redovisar fler helårsprestationer än vad som kan ge rätt till ersättning inom takbeloppet, kan överskjutande helårsprestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. För ett lärosäte avses med ett anslagssparande de anslagsmedel av ett ramanslag som vid budgetårets slut inte utnyttjats. Ett anslagssparande får föras över till följande budgetår, om inte regeringen beslutar annat (se även punkt 2 under avsnittet undantag från vissa bestämmelser). Ett universitet eller en högskolor som har tilldelats anslagsbelopp som inte får föras över till följande budgetår ska, om medlen tillgodoförts myndighetens räntekonto, betala tillbaka det anslagssparande som överstiger 10 procent av tilldelat takbelopp. Beloppet och räntan på det beloppet fram till dagen för återbetalning, ska betalas till statens centralkonto i Riksbanken snarast efter budgetårets utgång, dock senast när universitetet eller högskolan upprättat årsredovisning.

Räntan ska beräknas från senaste årsskiftet till dess betalning sker. Ränteberäkningen ska grundas på den ränta som svarar mot genomsnittsräntan på räntekontot.

3. För flera lärosäten anges i detta regleringsbrev ett högsta antal helårsstudenter som får avräknas inom olika konstnärliga utbildningsområden. Det angivna högsta antalet helårsstudenter innebär även en övre gräns för antalet helårsprestationer som medges ersättning inom tilldelat takbelopp. Ett lärosäte kan inte avräkna helårsprestationer utöver det angivna antalet helårsstudenter inom nämnda konstnärliga utbildningsområden.

Om ett lärosäte redovisar fler helårsstudenter eller helårsprestationer än det antal som högst kan ersättas inom ett konstnärligt utbildningsområde, får lärosätet avräkna överskjutande antal helårsstudenter och helårsprestationer mot utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teknik eller naturvetenskap. Av fakturan ska framgå hur många helårsstudenter och helårsprestationer som på detta sätt avräknas mot ett annat utbildningsområde.

4. En prognos över beräknat utfall för perioden 2008–2011 ska lämnas till Utbildningsdepartementet för anslaget till grundutbildning senast den 22 februari, den 1 augusti och den 27 oktober 2008. Till redovisningen ska även fogas en prognos över antalet helårsstudenter för respektive budgetår.

I prognosen som lämnas i februari 2008 ska samtliga lärosäten kort redogöra för de antaganden som ligger till grund för prognosen. I de prognoser som kommer senare under året ska lärosätet särskilt kommentera eventuella avvikelser jämfört med den föregående inlämnade prognosen. Prognoserna ska ta hänsyn till eventuella förändringar av tilldelade medel som beskrivs efter förslag i olika propositioner. Särskilda anvisningar för redovisning av prognoser under 2008 finns i bilaga 43. Dessa redovisningar ska göras enligt de särskilda anvisningarna och inte elektroniskt via Hermes.

5. Universitet och högskolor ska redovisa utgiftsprognos för 2008–2011 vid nedanstående prognostillfällen. Förändringar av redovisade prognoser ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle. Prognoserna ska lämnas i löpande priser.

Utgiftsprognoser lämnas senast:

- den 22 januari,

- den 10 mars,

- den 9 maj,

- den 1 augusti, och

- den 30 oktober.

6. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga lärosäten, enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd (beställd utbildning) eller av utländska lärosäten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Sådana kurser får endast omfatta studenter som antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. Det lärosäte som köper sådana kurser ska registrera samtliga genomförda prestationer i studieregistret. Sådana kurser ska av det säljande lärosätet inte klassificeras som uppdragsutbildning. Om ett statligt lärosäte erhåller medel från en enskild utbildningsanordnare, ska åtta procent av det belopp som tagits emot från utbildningsanordnaren under månaden inte inlevereras till Skatteverket enligt förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.

7. Följande regler gäller för beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer.

A. Ersättning erhålls för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret vilka ryms inom takbeloppet, inklusive utlandsförlagd utbildning som lärosätena ansvarar för samt för helårsprestationer som hänförs till december månad föregående budgetår och som inte redovisats för detta budgetår.

B. Ersättning för helårsstudenter erhålls för studenter som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier på utbytesprogram vid utländskt universitet motsvarande högst 80 poäng/120 högskolepoäng. Studenterna ska före utlandsvistelsen ha fullgjort studier om minst 40 poäng/60 högskolepoäng vid berört lärosäte.

C. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer erhålls inte för

– kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare,

– uppdragsutbildning, och

– tillgodoräknande av annan utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som godkänt resultat på en eller flera kurser, utöver vad som anges i punkt B ovan.

8. Följande ersättningsbelopp (kronor) ska tillämpas för budgetåret 2008. 

Utbildningsområde

 
Ersättning per helårsstudentErsättning per helårsprestation
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt20 48917 984
Naturvetenskapligt, tekniskt47 05939 686
Farmaceutiskt47 05939 686
Vård50 03043 332
Odontologiskt41 37348 195
Medicinskt55 90768 004
Undervisning 132 65838 462
Övrigt 237 79330 700
Design133 35381 248
Konst189 31781 278
Musik115 04672 742
Opera274 169164 011
Teater265 116132 051
Media270 550216 722
Dans186 456103 028
Idrott97 16244 963


1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning.

2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar, praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Institutionen för reklam och PR vid Stockholms universitet.


Verksamhetsgren: Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

1. Universitet och högskolor får omfördela medel mellan anslagsposterna för respektive vetenskapsområde m.m. upp till ett belopp motsvarande tre procent av var och en av dessa poster. Medel under anslagsposten Övriga forskningsmedel får fördelas fritt mellan vetenskapsområdena.

2. Minst 75 procent av de medel som universitet och högskolor avsätter för studiefinansiering på anslaget för forskning och forskarutbildning ska avse anställning som doktorand.

Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Med statsbudgeten avses såväl anslag för forskning och forskarutbildning som andra statliga medel som fördelas via en statlig myndighet.

4

Uppdrag

1. Av årsredovisningen för 2011 ska framgå lärosätets samverkan med det omgivande samhället inom utbildning och forskning.

Av redovisningen ska framgå

– vilken utveckling som skett efter redovisningen som rapporterades till regeringen för 2007,

– hur samverkan med det omgivande samhället påverkar lärosätets verksamhet,

– hur universitet och högskolor utformat sina utbildningar i samverkan med arbetslivet för att tillgodose såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov,

– metoder för samarbete med det omgivande samhället avseende utbildning och forskning,

– hur lärosätena informerar om sin verksamhet, och

– hur lärosätets samverkansaktiviteter följs upp och utvärderas.

Universitet och högskolor bör utifrån lärosätets särskilda ansvars- och kompetensområden bidra till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 och dess prioriteringar. Lärosätena ska samverka med den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. Av redovisningen ska kortfattat framgå på vilket sätt lärosätet bidragit till genomförandet av strategin.

2. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå av högskolestyrelsen under 2008 beslutade samarbeten med andra universitet och högskolor i syfte att uppnå ökad profilering och arbetsfördelning. Vidare ska av redovisningen framgå omfattningen på samarbetena och konsekvenser för såväl studenter som lärare.

3. Universitet och högskolor ska i samband med att årsredovisningen för 2008 redovisas till regeringen skicka en kopia av denna till Högskoleverket.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

1. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 §§ anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

2. Universitet och högskolor medges undantag från 11 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att efter utgången av 2007 får lärosätet överföra såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande.

3. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter.

Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 45.Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av

– låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och

– beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret.

4. Universitet och högskolor medges undantag från Ekonomistyrningsverkets föreskrift till 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisningen och budgetunderlag om att i ”Årets kapitalförändring” särredovisa över- eller underskott i den bidragsfinansierade verksamheten.

5. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen avser att besluta om särskilda anvisningar avseende vilka uppgifter som ska redovisas i budgetunderlaget. Universitet och högskolor ska till Utbildningsdepartementet senast den 22 februari 2008 inkomma med ett budgetunderlag. Budgetunderlaget ska redovisas enligt särskilda anvisningar och inte elektroniskt via Hermes.

Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping har enligt avtal åtagit sig att inkomma med budgetunderlag till Utbildningsdepartementet senast den 1 mars varje år.

6. Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola och Mälardalens högskola medges undantag från bestämmelsen enligt 1 kap. 3 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att upprätta och till regeringen lämna en delårsrapport.

7. Universitet och högskolor medges undantag från kravet enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, att till Utbildningsdepartementet, med kopia till Krisberedskapsmyndigheten, redovisa en värdering och analys baserad på resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys.

På regeringens vägnar
Lars Leijonborg
Eva Svensson




Likalydande till

Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet
Kungl. Tekniska högskolan
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Växjö universitet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Blekinge tekniska högskola
Malmö Högskola
Högskolan i Kalmar
Mälardalens högskola
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Gymnastik och Idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan på Gotland
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Operahögskolan i Stockholm
Södertörns högskola
Teaterhögskolan i Stockholm




Kopia till

Internrevisionen, SB
Finansdepartementet budgetavdelningen
Riksdagen, Utbildningsutskottet
Riksrevisionen
Ekonomistyrningsverket
Kammarkollegiet
Riksgäldskontoret
Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning
Statens skolverk
Försvarshögskolan
Sveriges lantbruksuniversitet
Beckmans skola AB
Chalmers tekniska högskola AB
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Ericastiftelsen
Ersta Sköndal högskola AB
Evangeliska Frikyrkan
Handelshögskolan i Stockholm
Teologiska Högskolan, Stockholm
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska institut
Stiftelsen Rödakorshemmet
Sophiahemmet, Ideell förening
Sveriges förenade studentkårer

Senast uppdaterad: