Utgifter på statens budget maj 2012

Sammanfattning

Utgifterna på statens budget i maj blev 62,2 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att utgifterna för integration och jämställdhet blev lägre än väntat. Även utgifterna för arbetsmarknad och arbetsliv blev något lägre än väntat. Nedan presenteras ett urval av utgiftsområdena och deras utveckling under maj jämfört med ESV:s prognos.

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna var 3,6 miljarder kronor i maj, det är något mindre än väntat. Hittills i år har utgifterna ökat med 0,4 miljarder kronor eller 3,2 procent, jämfört med samma period förra året. Det är framför allt utgifterna för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar som har ökat. Hittills i år är ökningen på det anslaget 0,6 miljarder kronor eller 63 procent. Det beror på att materiel levererats tidigare detta år jämfört med 2011.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i maj till 8,0 miljarder kronor, vilket är något högre än väntat. Största anslaget under detta utgiftsområde är Aktivitets- och sjukersättningar m.m. I maj var utgifterna 4,6 miljarder kronor för detta anslag. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 388 650 personer i maj 2012. Det är en minskning med 7,9 procent jämfört med maj 2011.

Ett annat stort anslag under utgiftsområdet är Sjukpenning och rehabilitering m.m. I maj blev utgifterna på detta anslag 2,1 miljarder kronor. Det är 0,1 miljard kronor högre än prognosen. Under april månad 2012 fick 146 579 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 12,8 procent jämfört med april 2011. Det finns ännu inte uppgifter för maj vid denna publicering.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för maj blev 6,2 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än ESV:s prognos. Avvikelsen beror framför allt på att utgifterna för Föräldraförsäkring och Bostadsbidrag blev något lägre än väntat.

Jämfört med samma period 2011 har anslaget Bostadsbidrag ökat med drygt 0,4 miljarder kronor. Detta beror främst på tre regeländringar som trädde ikraft den 1 januari 2012. Då höjdes det särskilda bidraget för hemmavarande barn samtidigt som den nedre gränsen för bostadsbidrag för barnfamiljers bostadskostnader sänktes. För hushåll utan barn höjdes den andel av bostadskostnaden som man kan få bidrag för.

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna blev 0,2 miljarder kronor vilket är 0,3 miljarder kronor lägre jämfört med prognos. Avvikelsen finns på anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Detta är dock inte en faktisk utgiftsminskning utan beror på ett tekniskt problem vid maj månads inrapportering och kommer att korrigeras i juni.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,6 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre jämfört med prognos. Utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev totalt 0,1 miljard kronor lägre än väntat. Utgifterna för båda ersättningsformerna blev lägre än väntat. Utgifterna för anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 0,1 miljard kronor lägre än väntat. Däremot blev utgifterna för Lönebidrag 0,1 miljard kronor högre än väntat. Utfallet för lönegarantiersättning var 0,1 miljard kronor vilket var enligt prognos.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,4 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än ESV:s prognos. Avvikelsen finns på anslaget Skapande skola och beror på försenad utbetalning av medel. Utbetalningen förväntas istället göras i början på hösten.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,5 miljarder kronor, vilket var ungefär i linje med prognosen. Nästan hela utfallet avser anslaget Räntor på statsskulden, vars utfall blev 5,6 miljarder kronor.

I tabellen nedan visas anslaget Räntor på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

Räntor på statsskulden januari-maj 2012 jämfört med motsvarande period 2011, fördelning på anslagets komponenter

Utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari-maj uppgick till 9,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror främst på högre inkomster av överkurser vid emission. Detta motverkas delvis av att utgifterna för kursförluster också har blivit högre.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgifterna för avgiften till EU uppgick till 2,3 miljarder kronor i maj, vilket var något lägre än väntat. Avvikelsen beror på att tullavgiften blev lägre än beräknat.

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen för maj var – 2,9 miljarder kronor. Prognosen var – 3,2 miljarder kronor. Utfallet består av flera poster avseende förskjutningar mellan betalningar och redovisning mot anslag och inkomsttitlar. Den största posten finns på Försvarsmakten med 0,9 miljarder kronor. Skillnaden mot prognos består till stor del av skillnaderna mellan utfall och prognos på ett antal utgiftsområden.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev – 1,6 miljarder kronor vilket överensstämmer med prognosen eftersom utfallet var känt när prognosen fastställdes. De viktigaste delarna av utfallet består av insättning av premiepensionsmedel med 3,2 miljarder kronor och ökad inlåning från Exportkreditnämnden med 1,4 miljarder kronor. Åt motsatt håll gick ökad vidareutlåning till Riksbanken med 3,5 miljarder kronor. Behållningen på myndigheternas räntekonton, netto, ökade med 0,4 miljarder kronor.