Utgifter på statens budget januari 2012

Utgifterna på statens budget i januari uppgick till 70,8 miljarder kronor, vilket är 9,2 miljarder kronor högre än ESV:s prognos. Avvikelsen beror bland annat på att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 3,0 miljarder kronor högre än prognosen och utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev 2,2 miljarder kronor högre. Dessutom blev utfallet för den Kassamässiga korrigeringen 4,9 miljarder kronor högre än prognosen.

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgifterna uppgick till 1,9 miljarder kronor, vilket var 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen. Utfallet för anslaget Förbandsverksamhet och beredskap blev 0,2 miljarder kronor lägre än väntat och beror sannolikt på utgiftsförskjutningar till kommande månader.

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för utgiftsområdet blev 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Skillnaden beror framförallt på att utgifterna blev högre på anslaget Ersättningar och bostadskostnader. Det beror främst på månadsförskjutningar där utbetalningar till kommuner för ensamkommande barn gjorts i januari stället för i februari.  

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen beror främst på att utgifterna för anslagen Kostnader för statlig assistansersättning och Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar blev något högre än förväntat. Utgifterna för anslaget Tandvårdsförmåner m.m. blev däremot något lägre än förväntat. Avvikelserna bedöms bero på en ojämn månadsfördelning.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i januari till 8,0 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen. Framförallt beror avvikelsen på en månadsförskjutning av utbetalningar på 0,8 miljarder kronor på anslaget Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. Utbetalningarna kommer att ske senare under året.

Utfallet på anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 0,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än beräknat. Anslaget är nytt och består bl.a. av delar som tidigare hörde till anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,0 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. Det beror på att sjukpenning betalades ut till fler personer i januari än beräknat.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,2 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen beror främst på utgifterna på anslaget Bidrag till lönegarantiersättning som 0,1 miljarder kronor högre än prognosen. Anledningen är SAAB:s konkurs som har bidragit till större utbetalningar än väntat. Utfallet för anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd var 0,1 miljarder kronor högre än i prognosen. Avvikelsen beror främst på att utgifterna för Aktivitetsstöd var något högre än förväntat.

Antalet totalt inskrivna hos Arbetsförmedlingen i januari var 692 790 personer. Det är en minskning med 11 778 personer, eller 1,7 procent, jämfört med samma månad förra året. Antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd var 405 464 personer, en minskning med 0,8 procent jämfört med samma månad förra året. Det är antalet sökande i program med aktivitetsstöd som har minskat under perioden (-3,5 procent). Antalet öppet arbetslösa har däremot ökat med 1,5 procent.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen beror främst på utfallet på anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. där utfallet var 0,2 miljarder kronor högre än prognos. Förklaringen är månadsförskjutningar av utbetalningar av projektmedel. Även utgifterna för anslaget Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer var 0,1 miljarder kronor högre än prognos. Förklaringen är även här månadsförskjutning där avgifter som tidigare betalats ut i februari nu betalades ut i januari.  

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet för utgiftsområdet blev 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen hänför sig främst till anslaget Väghållning där utgifterna blev 0,7 miljarder kronor lägre än väntat. Anledningen till avvikelsen är tidsförskjutningar i ett antal investeringsprojekt.   

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 1,3 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen beror i huvudsak på högre valutakursförluster.

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

Utfallet för anslaget Räntor på statsskulden uppgick i januari 2012 till 1,3 miljarder kronor, vilket är 1,0 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Det beror främst på högre valutakursförluster och kursförluster. Åt motsatt håll påverkade att inkomsterna av överkurs vid emission blev högre.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgifterna för Avgiften till Europeiska unionen blev 2,4 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än prognosen. Avvikelsen beror framför allt på att Sverige fick en återbetalning avseende en ändringsbudget för 2011.  

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen för januari uppgår till 4,1 miljarder kronor, vilket är 4,9 miljarder kronor högre än prognosen. En stor del av skillnaden mot prognos var EU-kommissionens uttag av EU-avgifter som var 2,7 miljarder kronor högre än prognosen. Andra poster som ökat den kassamässiga korrigeringsposten är att redovisningen mot anslag hos flera myndigheter var lägre än de anslagsmedel som tillfördes respektive myndighets räntekonto under månaden. Bland annat var Trafikverkets redovisning mot anslag 1,3 miljarder kronor lägre och Försvarsmaktens 1,1 miljarder kronor lägre.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldens nettoutlåning uppgick till 1,9 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor högre än prognosen. Avvikelsen mot prognos förklaras bland annat av att Kärnavfallsfonden gjorde uttag från konto i Riksgälden med 8,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak motsvarades av en insättning strax före årsskiftet. Största delen av detta belopp har använts för repoliknande transaktioner som vänds under året och väntas därför inte påverka utfallet för helåret.

Avvikelsen mot prognos beror också bland annat på Riksbanken som i januari har gjort en återbetalning med 4,8 miljarder kronor avseende en extra tillfällig utlåning på motsvarande belopp i december för att täcka likviditetsbehov vid förfall av så kallade commercial papers.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 19,5 miljarder kronor i januari. Det överensstämmer med prognosen. Jämfört med januari förra året ökade utgifterna med 1,4 miljarder kronor. Ökningen beror på att pensionerna ökar med 3,5 procent 2012. Dessutom ökar antalet pensionärer.