2 Finansiering

Donationsförordning (1998:140)

Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1

Tillämpningsområde

1 § Förordningen gäller för myndigheter under regeringen och innehåller bestämmelser om mottagande och förvaltning av donationer samt om åtagande att förvalta en stiftelse.

(F. 2011:221)

2 § Med en donation avses i denna förordning varje slag av överlåtelse av egendom till en myndighet genom gåva eller testamentariskt förordnande som sker utan krav på motprestation eller särskild förmånsställning och där egendomen inte bildar en stiftelse.

ESV:s föreskrifter till 2 §

Ett donationsförordnande används för att beteckna såväl donators viljeförklaring som den handling där denna förklaring är intagen. Handlingen ska vara skriftlig och undertecknad av donator, som kan utgöras av en fysisk eller juridisk person, eller kunna verifieras på annat sätt. En fysisk person kan även avge en viljeförklaring genom ett testamentariskt förordnande.

ESV:s allmänna råd till 2 §

Med en donation avses varje benefik överlåtelse oavsett värde. Ett bidrag är att betrakta som en donation om det uppfyller förordningens krav för en sådan. Begreppet donator används genomgående för såväl bidragsgivare som testator.

En donation som får förbrukas i myndighetens verksamhet redovisas som en bidragsintäkt.

I de fall då donatorn föreskrivit att kapitalet inte ska förbrukas utan endast avkastningen blir i normalfallet donationen att betrakta som en stiftelse, eftersom det så kallade varaktighetskriteriet i stiftelselagen (1994:1220) då är uppfyllt. I speciella fall kan det dock förekomma att myndigheten erhåller en donation som inte ska bilda en stiftelse, trots förbehåll om att endast kapitalets avkastning får förbrukas. I dessa fall redovisas den mottagna donationen i myndighetens balansräkning som donationskapital.

Att en donator önskar erhålla rapporter och dylikt avseende hur donationens ändamål uppfyllts m.m. behöver i sig inte innebära att krav på en motprestation eller en särskild förmånsställning föreligger. Däremot kan en motprestation eller särskild förmånsställning föreligga om villkor knutits till gåvan som innebär att givaren har ensamrätt till ett resultat, även en tidsbegränsad sådan. Det kan i sådant fall vara fråga om avgift eller annan ersättning för en motprestation.

3 § Förordningen gäller inte egendom som tas emot från

  1. en annan statlig myndighet,
  2. en stiftelse som bildats med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna, eller
  3. en mellanstatlig organisation till vilken Sverige är anslutet.

ESV:s allmänna råd till 3 §

Europeiska unionen, Förenta nationerna och Nordiska ministerrådet utgör exempel på mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet.

Mottagande av en donation

4 § En myndighet får ta emot en donation, om ändamålet med donationen har ett nära samband med myndighetens verksamhet eller om en närmare bestämning av ändamålet saknas.

ESV:s föreskrifter till 4 §

En donation ska anses mottagen av myndigheten när egendomen frivilligt avskilts och överlämnats av donatorn, dvs. gåvan ska vara fullbordad. Myndigheten ska därefter ha förfoganderätt till donationen och därmed följande rättigheter och skyldigheter.

Om en ändamålsbestämmelse saknas eller om den är allmänt hållen ska donationen användas inom ramen för myndighetens verksamhet.

ESV:s allmänna råd till 4 §

Den bestämning av myndighetens verksamhet och uppgifter som framgår av instruktion, regleringsbrev eller annat regeringsbeslut är avgörande vid en bedömning av om en donation ska accepteras eller ej.

5 § En donation får inte tas emot om den skulle medföra ett ökat behov för myndigheten av medel från statsbudgeten eller om donationen är förenad med villkor som strider mot någon bestämmelse i denna förordning.

ESV:s föreskrifter till 5 §

Med medel från statens budget ska här avses anslag som tilldelats myndigheten, lån eller andra krediter i Riksgäldskontoret samt medel från statsbudgeten som erhålls från en annan statlig myndighet.

Egendom som är belånad till ett belopp som överstiger beräknad försäljningsintäkt efter täckande av samtliga kostnader fram till och med försäljningstillfället, är inte att betrakta som en donation som får tas emot.

För att göra åtaganden som ska infrias med bidrag som ännu inte har erhållits ska ett avtal eller motsvarande finnas som säkerställer att gjorda åtaganden inte behöver infrias med anslagsmedel.

ESV:s allmänna råd till 5 §

Av bestämmelserna i 5 kap. budgetlagen (2011:203) följer att statliga myndigheter inte får ta upp lån eller ta över ansvaret för lån i andra institut än Riksgäldskontoret. Efter regeringens bestämmande kan dock ett affärsverk erhålla denna möjlighet.

Medel från statens budget som myndigheten disponerar kan endast användas inom de ramar som regeringen angivit samt i den utsträckning som det inte minskar myndighetens möjligheter att uppnå de mål som regeringen angett för myndighetens olika verksamheter. Om myndigheten bedömer att den t.ex. utan ytterligare anslag kan klara kostnader för drift och underhåll av donerade kulturföremål eller utrustning kan den i princip ta emot donationen.

Donationsmedel får tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande verksamhet inom ramen för myndighetens verksamhetsområde om ändamålet med donationen inte hindrar detta. Myndigheten bör fatta ett särskilt beslut om samfinansiering senast i samband med mottagandet. Av beslutet bör framgå finansieringsgrad för varje finansiär samt rättigheter och skyldigheter avseende aktuellt projekt/motsvarande.

Genomförandet av verksamhet som bara delvis finansieras med en eller flera donationer får inte medföra att befintliga resurser - anslag, lån, krediter, bidrag från andra myndigheter etc. - blir otillräckliga för att genomföra ordinarie verksamhet med den volym och kvalitet som avsetts. Som ett led i myndighetens ekonomistyrning bör regler fastställas för när en donation ska täcka samtliga kostnader för ifrågavarande verksamhet.

6 § Mottagandet av en donation kräver medgivande av regeringen, om den överlåtna egendomen

  1. utgörs av fast egendom, tomträtt eller byggnad som är lös egendom om egendomen skall behållas av staten längre än två år efter det att myndigheten får fri dispositionsrätt till egendomen,
  2. utgörs av aktier som motsvarar hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i ett aktiebolag, en andel i ett handelsbolag eller en insats i en ekonomisk förening,
  3. utgörs av rätt till patent,
  4. skall användas för att förvärva sådan egendom som anges i 1-3, eller
  5. inte får avyttras.

ESV:s föreskrifter till 6 §

Regeringsbeslut ska föreligga innan myndigheten tar emot en donation som omfattas av paragrafen.

Avser myndigheten att avyttra mottagen egendom ska donationen finansiera kostnaderna för förvaltningen av egendomen fram till och med försäljningstillfället.

ESV:s allmänna råd till 6 §

En mottagen fastighet som inte är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas utgör en omsättningstillgång enligt ESV:s föreskrifter till 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

7 § Om egendomen utgörs av ett kulturföremål, eller av ett föremål som skall ingå i en myndighets samlingar, får myndigheten ta emot egendomen trots att den inte får avyttras.

Förvaltning av en donation

8 § Egendom som en myndighet tagit emot som donation utgör statens egendom.

ESV:s föreskrifter till 8 §

En av myndigheten mottagen donation får inte föras till en redan befintlig stiftelse om donatorn inte uttryckligen angett att så får ske.

9 § En myndighet som har tagit emot en donation skall se till att egendomen förvaltas på det sätt som är lämpligt med hänsyn till donationens ändamål och används för det ändamål som donatorn bestämt eller, om en närmare bestämning saknas, för ett ändamål inom myndighetens verksamhetsområde.

ESV:s föreskrifter till 9 §

Om donationen utgörs av kapital som ska placeras i finansiella instrument ska myndigheten fastställa en placeringspolicy som ett led för att uppnå en säker och ändamålsenlig förvaltning samt upprätthålla en tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridning. Av policyn ska framgå placeringarnas fördelning på olika tillgångsslag (t.ex. räntebärande placeringar och aktier). Placeringspolicyn ska hållas aktuell.

För myndigheter, som får placera medel på annat sätt än vad som följer av 11 §, gäller dessutom att placeringspolicyn ska innehålla donationsförvaltningens organisation, riktlinjer för värdepappersportföljens sammansättning och eventuella begränsningar. Den ska även reglera vem som ansvarar för och har beslutanderätt vid köp, försäljning och byte samt inom vilka beloppsgränser detta får ske.

Vid köp, försäljning eller byte av finansiella instrument ska myndigheten se till att avräkningsnotor erhålls i original. Oavsett kapitalförvaltare ska avräkningsnotan vara utställd i myndighetens namn. Värdepapperskonton hos Värdepapperscentralen och värdepappersdepåer ska vara registrerade i myndighetens namn.

Finansiella tillgångar som avser donationer får inte belånas eller pantförskrivas.

Myndigheten ska även årligen fastställa och dokumentera det belopp som beräknas svara mot de närmaste två årens behov av likvida medel för ifrågavarande verksamhet samt löpande följa utfallet. Motsvarande medel ska hållas på räntekonto i Riksgäldskontoret.

ESV:s allmänna råd till 9 §

Genom att myndigheten fastställer de närmaste två årens behov av likvida medel, och placerar motsvarande belopp i Riksgäldskontoret, säkerställs myndighetens likviditet samtidigt som risken för förluster vid en påtvingad försäljning minimeras. Att myndigheten ska dokumentera det fastställda beloppet är ett av flera moment i syfte att uppnå en god intern kontroll.

10 § Om särskilda villkor föreskrivits för förvaltningen eller placeringen av egendomen, skall dessa tillämpas.

ESV:s allmänna råd till 10 §

Om de särskilda villkoren i donationsförordnandet inte föreskriver annat ska Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet anlitas vid kapitalförvaltning om inte myndigheten har regeringens tillstånd enligt 12 §.

11 § Om särskilda villkor knutna till donationen inte hindrar det, skall likvida medel sättas in på myndighetens räntekonto eller på ett annat konto i Riksgäldskontoret. Medel som inte skall förbrukas inom de närmaste två åren får myndigheten uppdra åt Kammarkollegiet att förvalta enligt förordningen (1987:778) om placering av fondmedel under Kammarkollegiets förvaltning.

12 § Efter medgivande av regeringen får en myndighet, om inte särskilda villkor knutna till en enskild donation hindrar detta, placera donationsmedel som inte ska förbrukas inom de närmaste två åren i svenska statsobligationer och statsskuldväxlar, värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller i aktier inregistrerade vid en reglerad marknad i Sverige.

Regeringen kan också medge att myndigheten får uppdra åt någon annan att placera medlen på dessa sätt.

Om regeringen har medgett att placering får göras i aktier, får högst 5 procent av det i aktier placerade kapitalet utgöras av aktier i ett och samma bolag. Vidare får ett innehav inte överstiga 5 procent av röstvärdet för samtliga aktier i ett och samma bolag.

(F. 2013:591)

ESV:s föreskrifter till 12 §

Vid upphandling av en tjänst hos värdepappersinstitut eller annan kapitalförvaltare ska myndigheten säkerställa en effektiv och sund hantering av myndighetens donationsmedel. Myndigheten ska tillse att upphandlad leverantör, såväl vid upphandlingstillfället som därefter, uppfyller de krav som ställs på ett värdepappersbolag, bankinstitut eller annat bolag som bedriver handel och tillhandahåller tjänster på värdepappersmarknaden och som står under Finansinspektionens tillsyn i Sverige eller motsvarande tillsyn i ett annat land.

ESV:s allmänna råd till 12 §

I fråga om upphandling av leverantör tillämpas lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.

13 § En myndighet som förvaltar en donation som kan ge ekonomisk avkastning skall varje år ta ut ersättning för de kostnader som myndigheten har för att tillgodose ändamålet med donationen och för förvaltningen av egendomen.

ESV:s föreskrifter till 13 §

Med ekonomisk avkastning avses i detta sammanhang ränta, utdelning, realisationsvinst och andra inkomster som donationen genererar.

Med myndighetens kostnader avses samtliga direkta och indirekta kostnader hänförliga till förvaltningen m.m. av donationen.

ESV:s allmänna råd till 13 §

Om donationen avser t.ex. utrustning som används i myndighetens verksamhet behöver normalt sett inte någon särskild ersättning tas ut.

14 § Om myndigheten i fråga om en donation bedömer att förhållandena har ändrats på sådant sätt att förutsättning för permutation föreligger, skall den förvaltande myndigheten ansöka om sådan.

ESV:s allmänna råd till 14 §

Vid ändring av ett villkor som enskild meddelat i donationsförordnande eller liknande handling bör myndigheten först kontakta donatorn om så är möjligt. Därefter prövas ändringen enligt permutationslagen (1972:205). Det räcker således inte att endast kontakta den enskilde donatorn för att en permutation ska kunna genomföras.

Åtagande att förvalta en stiftelse

15 § En myndighet får åta sig att förvalta en stiftelse, om ändamålet med stiftelsen har ett nära samband med myndighetens verksamhet.

ESV:s föreskrifter till 15 §

I det fall det inte längre föreligger ett nära samband mellan myndighetens verksamhet och den av myndigheten förvaltade stiftelsen ska myndigheten i egenskap av förvaltare avsäga sig förvaltningsuppdraget eller verka för att stiftelsens ändamål ändras genom permutation, om stiftelseförordnandet så medger.

ESV:s allmänna råd till 15 §

Bestämmelser avseende förvaltning av en stiftelse finns i stiftelselagen. Av den framgår att när en myndighet har åtagit sig att förvalta en stiftelse i enlighet med stiftelseförordnandet sker detta genom s.k. anknuten förvaltning. Det är myndighetschefen, i vissa fall styrelsen, eller den tjänsteman som myndighetschefen eller styrelsen utser, som utövar befogenheter i egenskap av förvaltare av stiftelsen.

16 § Ett åtagande att förvalta en stiftelse kräver medgivande av regeringen, om det föreskrivs i stiftelseförordnandet att stiftelsen inte får ersätta myndigheten för förvaltningskostnaderna.

ESV:s föreskrifter till 16 §

Myndigheten måste ha erhållit beslut om regeringens medgivande innan stiftelsens egendom avskiljs från stiftaren och omhändertas av myndigheten i egenskap av förvaltare.

17 § En myndighet som förvaltar en stiftelse skall varje år begära ersättning av stiftelsen för de kostnader myndigheten har för sin förvaltning av stiftelsen. Om regeringen lämnat ett medgivande enligt 16 §, skall myndigheten inte begära ersättning.

ESV:s föreskrifter till 17 §

Med myndighetens kostnader avses samtliga direkta och indirekta kostnader för förvaltning av stiftelsen, om regeringen inte föreskrivit något annat.

ESV:s allmänna råd till 17 §

Av bestämmelserna i 2 kap. 22 § stiftelselagen framgår att förvaltaren har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår, om inte annat föreskrivits i stiftelseförordnandet. Har myndigheten däremot löpande utlägg för en stiftelses räkning, såsom porto, courtageavgifter, hyror och dylikt bör dessa faktureras löpande.

Uppgifter i årsredovisningen

18 § Om en myndighet i mer betydande omfattning förvaltar donerad egendom eller egendom som tillhör en stiftelse, skall myndigheten i årsredovisningen särredovisa kostnader och ersättningar för förvaltningen av den egendom som kan ge ekonomisk avkastning.

Sådan särredovisning skall alltid lämnas för fast egendom, tomträtt eller byggnad som är lös egendom.

ESV:s allmänna råd till 18 §

Särredovisningen av kostnader och ersättningar enligt första stycket upprättas om kostnaderna för myndighetens totala egendomsförvaltning avseende donationer överstiger sju basbelopp.

Redovisningen omfattar inte kostnader och ersättningar för myndighetens ändamålsförvaltning och inte heller kostnader som direkt bärs av stiftelserna.

Särredovisning enligt första och andra stycket lämnas lämpligen i resultatredovisningen.

19 § Om de förvaltade donationerna har en mer betydande omfattning skall myndigheten i årsredovisningen lämna en samlad redovisning för donationernas storlek, valda placeringsformer och avkastningen. Sådan särskild redovisning behöver dock inte lämnas för kapital som satts in på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret.

ESV:s föreskrifter till 19 §

Av myndighetens ekonomiska redovisning ska framgå hur myndighetens donationsmedel fördelar sig på olika tillgångsslag.

ESV:s allmänna råd till 19 §

De förvaltade donationerna kan anses ha en betydande omfattning om deras sammanlagda bokförda värde, inklusive tillgodohavanden hos Riksgäldskontoret, överstiger tre hundra basbelopp.

Redovisning avseende donationernas storlek, valda placeringsformer och avkastning lämnas lämpligen i resultatredovisningen. Det är lämpligt att för finansmarknaden vedertagna mått och jämförelsenormer tillämpas vid analys av årets avkastning.

Av ESV:s föreskrifter till 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag framgår att erhållna bidrag som periodiseras för att täcka framtida kostnader ska redovisas under balansposten Oförbrukade bidrag och specificeras i not till årsredovisningen. Om myndigheten periodiserar donationer, som enligt förordnandet får förbrukas, särredovisas de i not i förhållande till övriga oförbrukade bidrag.

20 § En myndighet, som under året tagit emot en donation av större värde eller som åtagit sig att förvalta en stiftelse, skall ange detta i årsredovisningen.

ESV:s allmänna råd till 20 §

En donation kan anses ha ett större värde om donationens bokförda värde vid mottagandet överstiger trettio basbelopp. För dessa donationer bör lämnas uppgift avseende donator, belopp och ändamål.

För samtliga förvaltningsåtaganden som gjorts under räkenskapsåret lämnas uppgift avseende stiftelsekapital, stiftare och ändamål.

Tillämpningsföreskrifter

21 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning.

(F. 1998:446)

ESV:s föreskrifter till 21 §

Ekonomistyrningsverket kan i enskilda fall pröva och meddela undantag från föreskrifterna till denna förordning.

Kontakt

Senast uppdaterad: