2 Finansiering

Avgiftsförordning (1992:191)

Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1

Förordningens tillämpningsområde

1 § I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till 3 kap. 4, 6 och 7 §§ budgetlagen (2011:203).

(F. 2011:216)

1 a § Förordningen gäller för myndigheter under regeringen. För affärsverken gäller endast 3 § och 5 § första stycket samt 15–25 §§.

(F. 2011:216)

2 § Förordningen skall tillämpas om inte något annat följer av en annan förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen.

(F. 1996:1196)

ESV:s föreskrifter till 2 §

Förordningen gäller för myndigheter som bedriver avgiftsbelagd verksamhet oavsett om inkomsterna disponeras av myndigheten eller inte.

Rätten att ta ut avgifter

3 § En myndighet får ta ut avgifter för varor och tjänster som den tillhandahåller bara om det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen.

ESV:s allmänna råd till 3 §

Utöver de avgifter som en myndighet tar ut med stöd av ett särskilt bemyndigande kan en myndighet ta ut avgifter med stöd av de generella bemyndiganden som ges i 4 och 15 §§.

4 § En myndighet får, om det är förenligt med myndighetens uppgift enligt lag, instruktion eller annan förordning, mot avgift tillhandahålla:

  1. tidskrifter och andra publikationer,
  2. informations- och kursmaterial,
  3. konferenser och kurser,
  4. rådgivning och annan liknande service,
  5. lokaler,
  6. utrustning,
  7. offentlig inköps- och resurssamordning,
  8. automatisk databehandlingsinformation i annan form än utskrift,
  9. upplysningar per telefon, om den service myndigheten därmed tillhandahåller går utöver myndighetens serviceskyldighet enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och förvaltningslagen (1986:223), samt
  10. tjänsteexport.

Varor och tjänster enligt första stycket får tillhandahållas bara om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre omfattning.

(F. 2011:216)

ESV:s föreskrifter till 4 §

Första stycket
Punkt 4:

Innan en myndighet beslutar om att ta ut en avgift för rådgivning eller annan liknande service ska myndigheten pröva att

  • tjänsten är förenlig med myndighetens uppgift,
  • tjänsten innebär en service som går utöver den hjälp som ska utföras avgiftsfritt enligt 4 och 6 §§ förvaltningslagen.
Verksamhet av mindre omfattning eller tillfällig natur
Andra stycket

Vid en bedömning av om verksamheten är av mindre omfattning ska de sammanlagda intäkterna under budgetåret enligt punkterna 1–10 ställas mot de totala förvaltningskostnaderna för myndigheten under året. Om intäkterna under en längre tid än två år överstiger ett belopp som motsvarar fem procent av de totala kostnaderna ska verksamheten inte anses vara av mindre omfattning.

För verksamhet av tillfällig natur finns inga begränsningar för hur stora intäkterna får vara. Det är först när intäkterna som tas ut med stöd av denna paragraf totalt sett inte kan anses vara av mindre omfattning som myndigheten behöver undersöka om en del av dessa är av tillfällig natur. Om så är fallet ska myndigheten beräkna om intäkterna, exklusive intäkter av verksamhet av tillfällig natur, härrör från verksamhet av mindre omfattning.

ESV:s allmänna råd till 4 §

Första stycket
Punkt 6:

Bemyndigandet avser uthyrning eller liknande av utrustning. Bestämmelser om försäljning av utrustning finns i förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom.

Punkt 7:

Rätten att ta ut avgift för offentlig inköpssamordning innebär att en myndighet som har kostnader för att t.ex. sluta avropsavtal med en leverantör får ta ut ersättning för detta.

Offentlig resurssamordning innebär att en myndighet samordnar sitt resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan statlig myndighet, en kommun eller ett landsting. Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bör läggas fast.

Punkt 8:

Enligt tryckfrihetsförordningen är en myndighet skyldig att på begäran lämna ut en kopia eller utskrift av allmän handling om denna inte är sekretessbelagd. Myndigheten är emellertid inte skyldig att tillgodose önskemål om att få utskriften uppställd på ett visst sätt eller i viss form. Bemyndigandet ger en myndighet stöd för att ta betalt för uppgifter som på begäran lämnas ut på något annat lagringsmedium än papper.

I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser om utlämnande av personuppgifter.

Punkt 10:

Tjänsteexport är sådana tjänster som inom eller utom riket tillhandahålls avnämare i utlandet.

Verksamhet av mindre omfattning eller tillfällig natur
Andra stycket

Avgifter får tas ut med stöd av 4 § om verksamheten antingen är av tillfällig natur eller av mindre omfattning.

Förvaltningskostnader för myndigheten är normalt de kostnader som redovisas under avsnittet Verksamhetens kostnader i myndighetens resultaträkning.

Beslut om storleken på avgifter, samråd m.m.

5 § En myndighet får bestämma storleken på andra avgifter än de som avses i 4 § endast efter särskilt bemyndigande från regeringen.

Om inte regeringen har föreskrivit något annat, ska avgifter beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning).

För avgifter som tas ut enligt 4 § första stycket 1–9 får myndigheten själv, upp till full kostnadstäckning, besluta om storleken på avgifterna om inte regeringen har föreskrivit något annat.

(F. 2014:1432)

ESV:s föreskrifter till 5 §

Andra stycket

För att uppnå full kostnadstäckning i respektive avgiftsbelagd verksamhet ska myndigheten beräkna avgiftsnivån så att den långsiktiga självkostnaden täcks. Detta innebär att avgifterna ska beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader.

ESV:s allmänna råd till 5 §

Tredje stycket

För varor och tjänster som en myndighet avgiftsbelägger med stöd av 4 § punkterna 1–9 får myndigheten själv bestämma om avgifterna ska sättas så att hela eller bara en del av självkostnaden täcks. Vägledande vid valet av prissättningsprincip är att denna inte bör motverka syftet med verksamheten.

Om verksamheten är konkurrensutsatt bör myndigheten beräkna avgifterna så att självkostnaden täcks. I vissa fall, då det är svårt att beräkna självkostnaden, kan myndigheten ta ut en avgift som motsvarar ett marknadspris.

Av första och andra styckena följer att myndigheten själv får bestämma avgiftens storlek för tjänsteexport så att full kostnadstäckning uppnås.

6 § Har upphävts genom förordning (2011:216).

7 § Myndigheten skall varje år samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut.

Ekonomistyrningsverket får medge undantag från samrådsskyldigheten.

(F. 1999:899)

ESV:s föreskrifter till 7 §

Myndigheten ska inleda samråd med Ekonomistyrningsverket (ESV) minst fyra veckor före myndighetens beslut om avgiftens storlek resp. före myndighetens framställning till regeringen om avgiften. ESV:s samrådsyttrande ska bifogas sådan framställning.

Samråd ska ske även om avgifterna avses vara oförändrade.

Underlag för samråd med ESV om avgifter som tas ut i en verksamhet med full kostnadstäckning som ekonomiskt mål ska för varje avgiftsbelagd verksamhet som samrådet omfattar innehålla uppgifter om

  • utfall av kostnader och intäkter för senast avslutad resultatperiod,
  • balanserat resultat,
  • preliminärt utfall av kostnader och intäkter för innevarande räkenskapsår,
  • beräknade kostnader och intäkter för närmast följande räkenskapsår eller för den period avgifterna avses gälla,
  • när verksamheten förväntas uppvisa ett nollresultat, om det beräknade resultatet tillsammans med det ackumulerade resultatet väsentligt avviker från full kostnadstäckning,
  • föreslagen eller tillämpad kalkylmodell med exempel,
  • principer eller metoder för fördelning av kostnader,
  • föreslagen genomsnittlig, procentuell avgiftsförändring,
  • övriga faktorer som i väsentlig grad påverkat beräkningen av intäkter eller kostnader.

När det gäller avgiftsbelagd verksamhet utan krav på full kostnadstäckning beslutar ESV efter prövning i varje särskilt fall hur samrådsskyldigheten ska fullgöras.

8 § Myndigheten skall på begäran av Ekonomistyrningsverket lämna uppgifter om de varor och tjänster som myndigheten tar ut avgifter för.

(F. 1998:435)

Förfarandet vid uttag av vissa ansökningsavgifter

9 § Bestämmelserna i 10-14 §§ gäller, när det är särskilt föreskrivet, avgifter som statliga myndigheter skall ta ut för prövning av ärenden.

10 § Föreskrivna avgiftsklasser motsvarar följande belopp:

Avgiftsklass Avgift kronor
1 250
2 700
3 1 350
4 2 300
5 3 700
6 5 700
7 8 500
8 12 700
9 19 000
10 38 000

Myndigheten ska regelbundet se över att rätt avgiftsklass tillämpas för myndighetens ansökningsavgifter och meddela regeringen när det finns behov av att byta avgiftsklass.

(F.2014:1432)

ESV:s föreskrifter till 10 §

Myndigheten ska åtminstone vart femte år se över att rätt avgiftsklasser tillämpas för myndighetens ansökningsavgifter enligt 10 § och vid behov meddela regeringen.

11 § Avgiften ska betalas när ansökan ges in. Om inte detta sker ska sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid. Ett sådant föreläggande får sändas till sökanden med post eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följs inte föreläggandet ska ansökan avvisas. Sökanden ska upplysas om detta i föreläggandet.

Om sökanden är en myndighet som ger in ett stort antal ansökningar, får den myndighet som ansökan ges in till göra undantag från kravet att avgiften ska betalas när ansökan ges in. Om det finns synnerliga skäl får myndigheten även i andra fall göra sådant undantag.

(F. 2011:216)

ESV:s föreskrifter till 11 §

Första stycket

Avgiften ska betalas till den myndighet som tar emot ansökan, även om den myndigheten ska överlämna ansökan till en annan myndighet som slutligt ska avgöra ärendet.

12 § Ansökningsavgift skall betalas för varje avgiftsbelagt ärende som en ansökan avser.

13 § En myndighet får, om det finns särskilda skäl, betala tillbaka hela eller en del av ansökningsavgiften.

ESV:s allmänna råd till 13 §

Återbetalningen bör endast komma i fråga om ett uttag av full avgift i det enskilda fallet skulle vara oskäligt.

14 § En myndighets beslut om ansökningsavgift får överklagas i samma ordning som gäller för det ärende ansökan avser. Om andra beslut i ärendet inte kan överklagas får beslut om ansökningsavgift överklagas till Skatteverket. Verkets beslut får inte överklagas.

(F. 2003:956)

Avgifter för kopior, bevis och registerutdrag m.m.

15 § En myndighet skall ta ut avgift enligt bestämmelserna i 16-22 §§ för att den efter särskild begäran lämnar ut

  1. kopia eller avskrift av allmän handling,
  2. utskrift av upptagning för automatisk databehandling,
  3. kopia av video- eller ljudbandsupptagning eller utskrift av ljudbandsupptagning, eller
  4. sådana bevis och registerutdrag som avses i 20 §.

Myndigheten skall, när avgift tas ut, samtidigt ta ut ersättning för portokostnad om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift eller annan särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren.

(F. 1994:356)

16 § Om en beställning omfattar tio sidor eller mer, skall avgift tas ut för kopior av allmänna handlingar och för utskrifter av upptagningar för automatisk databehandling enligt 15 § 1 och 2.

Avgiften för en beställning av tio sidor är 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften 2 kronor.

Myndigheten får besluta om undantag från första och andra styckena om det finns särskilda skäl.

Första - tredje stycket gäller även när en handling sänds till beställaren via telefax.

(F. 1995:687)

17 § Avgiften för avskrift av allmän handling enligt 15 § 1 eller för utskrift av ljudbandsupptagning enligt 15 § 3 är 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme.

Avgiften för kopia av videobandsupptagning enligt 15 § 3 är 600 kronor per band.

Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning enligt 15 § 3 är 120 kronor per band.

(F. 2011:216)

18 § Om en myndighet enligt en särskild föreskrift ska framställa bestyrkta avskrifter eller kopior av handlingar som getts in, ska avgift tas ut med 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme för framställningen av avskrift och med 2 kronor för varje framställd kopia, dock lägst 50 kronor.

(F. 2011:216)

19 § Vid beställning av kopia bestäms avgiften efter det antal sidor som fordras för att utföra beställningen med den utrustningen som myndigheten normalt använder för sådant ändamål.

(F. 1999:899)

20 § När det är särskilt föreskrivet att avgift för bevis eller registerutdrag ska tas ut efter viss avgiftsklass i denna förordning gäller följande belopp:

Avgiftsklass Avgift kronor
A 180
B 360
C 800
(F. 2011:216)

21 § Staten är fri från sådana avgifter som avses i 15 §.

Misstänkta och deras försvarare samt målsägande och målsägandebiträden är fria från avgift för ett exemplar av kopia eller avskrift av protokoll eller anteckning vid förundersökning eller annan motsvarande utredning av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Kustbevakningen eller en åklagarmyndighet.

I rättshjälpslagen (1996:1619) finns bestämmelser om avgiftsfrihet i vissa fall för den som har beviljats rättshjälp.

Parter i mål och ärenden, sådana målsägande i brottmål som inte för talan samt offentliga försvarare och målsägandebiträden är fria från avgift för dom, utslag, slutligt beslut, protokoll i ärende om testamentsvittnesförhör eller sjöförklaring eller protokoll som innefattar slutligt beslut och för bevis om edgång eller försäkran. Avgift ska inte heller tas ut för utskrift av skiljaktig mening, som lämnas ut samtidigt med en dom eller ett slutligt beslut, för skriftligt besked om beslut i en ersättningsfråga till den som i ett mål eller ärende begär ersättning av allmänna medel eller för beslut i fråga om häktning.

Den som enligt fjärde stycket har rätt att få ett exemplar utan avgift kan endast om det finns särskilda skäl avgiftsfritt få ut ytterligare exemplar.

(F. 2014:1195)

22 § I förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. finns bestämmelser om hur avgiftsbelagda handlingar ska lämnas ut.

(F. 2011:216)

23 § Om någon anser att den avgift som en myndighet tagit ut av honom enligt 15 § är oriktig får han, inom 30 dagar efter den dag då avgiften betalades, hos myndigheten begära ett särskilt skriftligt beslut om avgiften.

ESV:s allmänna råd till 23 §

För att inte en myndighet som lämnar ut kopior m.m. ska behöva fatta ett särskilt skriftligt beslut om avgiften i varje enskilt fall bör ett sådant beslut fattas endast när det begärs.

24 § Ett särskilt beslut enligt 23 § får överklagas hos Skatteverket. Verkets beslut får inte överklagas.

(F. 2003:956)

Rätten att disponera avgiftsinkomster

25 § En myndighet får disponera avgiftsinkomster endast efter ett särskilt bemyndigande.

Myndigheten får disponera sådana avgiftsinkomster som avses i 4 och 15 §§.

(F. 1996:1196)

25 a § En myndighet som får disponera inkomster från avgiftsbelagd verksamhet ska balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning.

Om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras.

Har det uppkommit ett underskott i avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

(F. 2014:1432)

ESV:s allmänna råd till 25 a §

Bestämmelserna gäller endast för sådan avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna helt eller till en bestämd del beräknas täcka verksamhetens kostnader och där myndigheten har rätt att disponera avgiftsinkomsterna.

Med räkenskapsårets resultat avses här det överskott eller underskott som sammantaget har uppstått i en myndighets avgiftsbelagda verksamheter.

Med omsättning avses de totala avgiftsintäkterna under räkenskapsåret i dessa avgiftsbelagda verksamheter.

Om summan av balanserat resultat och räkenskapsårets resultat innebär ett ackumulerat överskott som motsvarar mer än 10 procent av omsättningen enligt ovan, ska myndigheten föreslå regeringen hur hela det ackumulerade överskottet ska disponeras.

25 b § En myndighet som redovisar belastande avgifter i en offentligrättslig verksamhet med bestämt ekonomiskt mål mot en inkomsttitel ska meddela regeringen om det ackumulerade över- eller underuttaget i den verksamheten uppgår till mer än 10 procent av de avgiftsintäkterna under räkenskapsåret.

(F. 2014:1432)

ESV:s allmänna råd till 25 b §

Bestämmelsen gäller enbart för offentligrättsliga bruttoredovisade avgifter med bestämt ekonomiskt mål där regeringen i budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i regleringsbrevet har begärt att både intäkter och kostnader ska redovisas för verksamheten. Har regeringen bara krävt att t.ex. intäkter ska redovisas gäller inte kravet att lämna upplysningar om ackumulerade över- eller underuttag.

Offentligrättsliga avgifter används här i samma betydelse som belastande avgifter.

Procentsatsen för det ackumulerade över- eller underuttaget ska beräknas i förhållande till avgiftsintäkterna för respektive avgiftsbelagd verksamhet.

26 § Inkomster från avgiftsbelagd verksamhet, som en myndighet inte får disponera enligt 25 §, skall tillföras statens centralkonto i Riksbanken och redovisas under den inkomsttitel på statsbudgeten som regeringen bestämmer.

(F. 2006:1101)

Redovisning

27 § - 30 § Har upphävts genom förordning (1999:899).

ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 30 § har upphävts genom ESV:s cirk. 1999:6. 2

Indrivning

30 a § För sådana avgifter som avses i 9 och 15 §§ gäller följande.

Indrivning ska begäras för en avgift som inte har betalats in i rätt tid. Indrivning behöver dock inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. och i indrivningsförordningen (1993:1229). Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Överklagande av beslut inverkar inte på skyldigheten att betala avgiften.

(F. 2011:216)

Tillämpningsföreskrifter

31 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning.

(F. 1998:435)

ESV:s föreskrifter till 31 §

Ekonomistyrningsverket kan i enskilda fall pröva och meddela undantag från föreskrifterna till denna förordning.

Kontakt

Senast uppdaterad: