Fastighetsavgiften skapar stora intäktsskillnader mellan kommunerna

2014-03-25 | Pressmeddelande

Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften skiljer sig mycket åt mellan kommunerna, visar en rapport från Ekonomistyrningsverket (ESV). Vissa kommuner har mer än dubbelt så höga intäkter – per kommuninvånare – jämfört med andra kommuner.

Rapporten visar att intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften är viktigare för vissa kommuner. För två kommuner, Borgholm och Härjedalen, motsvarar intäktsökningen en höjning av kommunalskatten med över 1 krona. För Överkalix och Solna motsvarar den endast 2 öre i höjd kommunalskatt.

Vad intäktsökningarna motsvarar i höjd kommunalskatt. De högsta intäktsökningarna 2008-2012.

Vad intäktsökningarna motsvarar i höjd kommunalskatt. De lägsta intäktsökningarna 2008-2012.

Analysen visar att en enskild kommuns intäkter från fastighetsavgiften i hög grad beror på hur stort kommunens avgiftsunderlag var när fastighetsavgiften infördes 2008. Kommuner med en stor andel småhus, många bostäder per invånare och högt taxerade bostadsfastigheter har ett jämförelsevis stort avgiftsunderlag. Därmed ökar också intäkterna relativt mycket när avgiftsunderlaget växer. I de kommuner där många av ägarna till kommunens fastigheter betalar den maximala fastighetsavgiften eller där andelen lägenheter är stor ökar intäkterna betydligt långsammare.

– Kommunens intäkter är därför förhållandevis låga i storstadskommunerna eftersom deras fastighetsägare redan från starten betalade de högsta fastighetsavgifterna, säger Björn Andersson, utredare på ESV.

Av landets 290 kommuner har 144 mer i intäkt från fastighetsavgiften än vad ägarna till kommunens fastigheter betalar, 146 kommuner har däremot en lägre intäkt än vad fastighetsägarna betalar. Totalt sett tilldelas kommunsektorn ungefär 96 procent av intäkterna.

 

 

Dela

Kontakt

Senast uppdaterad: