Resultatredovisning

Myndigheters årsredovisningar ska innehålla en resultatredovisning.

I resultatredovisningen ska myndigheterna redovisa och kommentera resultatet av verksamheten i förhållande till de uppgifter som finns i myndighetens instruktion eller, i förekommande fall, till vad som anges i regleringsbrev eller andra regeringsbeslut. För att kunna kommentera och redovisa resultatet kan man behöva genomföra en resultatanalys eller en måluppfyllelseanalys.

Regler om resultatredovisningen i årsredovisningen finns i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Nytt för 2017 är att myndigheter ska redovisa den individbaserade statistik som ingår i resultatredovisningen uppdelad efter kön, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Med individbaserad statistik avses statistik som direkt eller indirekt rör fysiska personer.

Den föreslagna bestämmelsen har utformats med regleringen i 14 § förordningen (2001:100) om den officiella statistiken som förebild. Som stöd till myndigheter som ska ta fram könsuppdelad statistik har Statistiska Centralbyrån (SCB) publicerat en skrift, Könsuppdelad statistik, ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys.

Under hösten 2017 planerar ESV aktiviteter som rör jämställdhetsintegrering, bland annat på ESV-dagen som hålls den 10 oktober.

Hösten 2018 planerar ESV att ge ut föreskrifter och allmänna råd till bestämmelsen om könsuppdelad statistik i årsredovisningen.

Resultatanalys

Resultatanalys är en sammanfattande beteckning för uppföljning och utvärdering av verksamheters resultat.

Det handlar om att blicka bakåt ett eller flera år för att kunna ta tillvara erfarenheterna i den fortsatta verksamheten. Tanken är att kunskap om det som inträffat och gjorts ofta är av värde för beslut som rör framtiden. En sådan analys kan göras i olika sammanhang.

Resultatanalysen ger ett viktigt underlag för myndigheternas interna planering och styrning. Även för statsmakterna är resultatanalysen betydelsefull.

Måluppfyllelseanalys

I en så kallad måluppfyllelseanalys kan man se i vilken grad målet är uppfyllt.

Beskrivande eller förklarande måluppfyllelseanalys

I en beskrivande måluppfyllelseanalys kan man konstatera i vilken utsträckning målet är uppfyllt. I en förklarande måluppfyllelseanalys analyserar man även orsakssambanden, det vill säga man strävar efter att förklara varför målet är uppnått eller inte. Man kan till exempel söka svaret på frågan om det är myndighetens insatser som bidragit till måluppfyllelse eller om finns det andra förklaringar.

Hur man gör en måluppfyllelseanalys

Om målet är direkt uppföljningsbart är det enkelt. Då mäter man det som målet avser och ser om det är uppfyllt.

Om målet inte är direkt uppföljningsbart måste det omformuleras till något mätbart och  operationaliseras. Det innebär att man utarbetar indikatorer, fastställer kriterier för måluppfyllelse och mäter hur det faktiskt förhåller sig.

Kontakt

Senast uppdaterad: