Förbättra myndighetens förmåga att arbeta med nyttorealisering

Statsförvaltningen har överlag en låg mognadsgrad inom nyttorealisering. Myndigheterna bör därför avgöra om de behöver höja sin kompetens inom området, och stärka förmågan att driva verksamhetsutveckling mot en ökad digitalisering. Det är bland annat viktigt att inte likställa en kostnads-/nyttokalkyl med att arbeta med nyttorealisering i sin helhet.

Statsförvaltningen investerar årligen miljardbelopp i it och verksamhetsutveckling, för att följa lagar, höja servicenivån och effektivisera processer. Men det är inte ovanligt att utvecklingsinitiativ som redan förbrukat stora resurser försenas eller läggs ner. Många myndigheter kan inte heller med säkerhet följa upp effekterna av sina investeringar, något som inte är tillfredställande med tanke på kraven i 3 § Myndighetsförordning (2007:515) om att verksamheten bedrivs effektivt.

Nyttorealisering som koncept ger ett bra stöd i arbetet med att styra era investeringar, och att säkerställa hemtagningen av den förväntade nyttan (effektmålen) av förändringar ni vill genomföra i verksamheten. Att förbättra er förmåga att arbeta med nyttorealisering leder till att ni kan ta säkrare investeringsbeslut på myndigheten.

ESV:s mognadsmätning visar dock att statsförvaltningen som helhet har en låg mognad inom nyttorealisering och några områden som ingår i konceptet: portföljstyrning, förändringsledning samt it-försörjning.

Det är dags att börja med nyttorealisering

Mot den bakgrunden behöver ni ta ställning till hur ni kan höja kompetensen på myndigheten inom nyttorealiseringsområdet, och stärka er förmåga att driva medvetna verksamhetsutvecklingsinitiativ mot en ökad digitalisering.

Det är en tidskrävande process att börja arbeta med nyttorealisering. Är ni inte redan igång bör ni planera införandet i verksamheten så snart som möjligt. Det är bättre att ta det stegvis än att skjuta upp starten.

Om ni inte arbetar med nyttorealisering är risken stor att ni fattar beslut om förändringsinsatser baserat på undermåliga underlag. Det kan leda till att ni väljer fel satsningar som inte levererar de avsedda effekterna.

Räcker det med kostnads-/nyttokalkyler?

Det är vanligt att myndigheter likställer en kostnads-/nyttokalkyl med nyttorealisering, men det är ett felaktigt synsätt. Att ha ett bra beslutsunderlag som beskriver vilken nytta och vilka kostnader som är förknippade med en investering är ett nödvändigt första steg i nyttorealiseringsprocessen. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Kostnads-/nyttokalkyler har traditionellt varit ett verktyg för att säkra finanseringen av ett projekt. Därefter är det vanligt att kalkylen inte längre används som underlag för det fortsatta arbetet. Sådana kostnads-/nyttokalkyler kan därför lätt bli en glädjekalkyl, om det saknas processer och modeller för uppföljning samt någon som ansvarar för nyttohemtagningen.

Utöver beslutsunderlaget kräver en säker nyttorealisering processer, rutiner och en tydlig ansvarsfördelning, för att kunna följa upp och säkerställa ett bra utfall för myndighetens investeringar. Därför behöver det finnas rätt kompetens i organisationen som kan arbeta med nyttorealisering i sin helhet i myndighetens styr- och ledningsprocess. Det är också viktigt med ett synsätt som fokuserar på nyttan (effekten) och inte bara på prestationen.

Kontakt

Senast uppdaterad: