Är Sverige bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter?

En del av regeringens it-politiska mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Därför är det relevant att kunna jämföra Sverige med andra länder. ESV har listat fem internationella undersökningar inom digitaliseringsområdet, samt vad man bör tänka på när man läser dem för att få en egen bild över vilken position Sverige har.

Sverige som nation ligger ofta i topp i internationella undersökningar av nationers digitalisering och e-förvaltning. Det beror till stor del på att vi har en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur, att befolkningen i hög grad har tillgång till internetuppkoppling, och att vi ofta använder oss av e-tjänster. Läget ser däremot annorlunda ut för den offentliga sektorns digitalisering, där vi kan se att Sverige tappar fart i förhållande till andra nationer.

Samverkan kan stärka Sveriges utvecklingsområden

Mot bakgrund av de internationella undersökningarna går det att hitta några övergripande områden där den svenska offentliga sektorn kan stärka sitt digitaliseringsarbete för att förbättra sin position:

  • Förbättra den sammanhållna servicen i livshändelser som berör flera myndigheter och sektorer, för att privatpersoner och företag ska uppleva en bättre service. I dagsläget får Sverige ofta låga betyg i de fall där ärenden behöver hanteras av flera myndigheter eller mellan olika sektorer.
  • Öka transparensen i ärendeprocesserna, för att privatpersoner och företag ska kunna följa status på sitt ärende.
  • Utveckla fler gemensamma portaler där flera offentliga aktörer samverkar för att tillgodose användarnas behov i ett specifikt ärende. Nationella portaler premieras i flera internationella undersökningar.

För att lyckas med det behöver förvaltningen bli bättre på att samverka för att öka kvaliteten i sin service, för att tillgodose privatpersonernas och företagens behov. Det gäller både samverkan mellan myndigheter och mellan staten, kommunerna och landstingen.

Undersökningar med olika perspektiv

Olika internationella undersökningar visar ibland väldigt varierande resultat. Anledningen är att undersökningarna utgår från olika behov och syften. Är man medveten om skillnaderna kan undersökningarna vara användbara på många sätt. Man kan bland annat använda dem till att

  • identifiera utvecklingsbehov eller utvecklingslinjer
  • få kunskap om viktiga utvecklingstrender
  • jämföra Sverige med omvärlden
  • identifiera olika länder som det kan vara relevant att följa utvecklingen inom och samarbeta med.

Risker för feltolkning av undersökningarna

Högsta prioritet i de internationella undersökningarna är att kunna göra jämförelser mellan nationer. Eftersom utvecklingen på digitaliseringsområdet går snabbt framåt kan det dock vara svårt att göra jämförelser över tid. Undersökningarna behöver ibland uppdateras avseende metod och insamling för att tillgodose behoven, och kan därmed skilja sig åt mellan åren. Om resultaten har väldigt stora variationer mellan enskilda år, bör man beakta om en metodförändring i undersökningen kan ha bidragit till variationen.

Det finns även andra risker med denna typ av jämförelser. Vissa undersökningar har en otillräcklig dokumentation, vilket gör det svårt att bedöma lämpligheten för ett visst ändamål. I vissa fall är underlaget relativt bristfälligt för att kunna dra de slutsatser man gjort i undersökningen.

En försämrad placering i en undersökning betyder inte heller nödvändigtvis att en nation blivit sämre inom området. En nation kan ha en lägre utvecklingstakt än andra nationer, och därmed få en sämre placering än tidigare – trots att de förbättrat området sedan den förra jämförelsen.

Översikt internationella undersökningar

ESV har valt att använda EU:s eGovernment report om underlag för sin uppföljning av det offentliga Sveriges digitalisering i ett internationellt perspektiv. Huvudanledningarna är att resultaten från undersökningen kan brytas ner till livshändelser, vilket ger bättre möjligheter till analys. Dessutom är dokumentationen om undersökningen transparent och tydlig.

Under 2017 planerar även OECD att lansera indikatorer för att mäta de tolv principer som finns i deras rekommendation för Digital Government Strategies.

Nedan har ESV listat fem internationella undersökningar, och tydliggjort vad som skiljer jämförelserna åt. Översikten kan du använda som en ingång och ett stöd för att göra egna analyser av resultaten.

UN E-government survey

  • Ansvarig organisation: Förenta nationerna (FN), Public administrations network.
  • Täckning: Global.
  • Insamlingsmetod: Expertutvärderingar av nationella portaler, ministeriers webbplatser och andra tillhandahållna webbsidor.
  • Fördelar: Täcker många samhällssektorer.
  • Nackdelar: Resultatet är inte nedbrytbart, det vill säga att det inte går att utläsa information om särskilda sektorer eller livshändelser. Undersökningen speglar inte Sveriges decentraliserade styrning, eftersom mätningen utgår från högsta statliga nivå. Det är svårt att få fram information om hur undersökningen är genomförd.
  • Premierar: Sammanhållen förvaltning i exempelvis nationella portaler.

World Economic Forums Global Information Technology Report

  • Ansvarig organisation: World economic forum, internationell organisation för offentligt-privat samarbete.
  • Täckning: Global.
  • Insamlingsmetod: Undersökningen UN E-government survey för offentlig sektor har kompletterats med en undersökning om nationella politikens inriktning och digitalisering.
  • Fördelar: Täcker många samhällssektorer.
  • Nackdelar: Resultatet är inte nedbrytbart, det vill säga att det inte går att utläsa information om särskilda sektorer eller livshändelser. Undersökningen speglar inte Sveriges decentraliserade styrning, eftersom mätningen utgår från högsta statliga nivå. Det är svårt att få fram information om hur undersökningen är genomförd.
  • Premierar: Sammanhållen förvaltning i exempelvis nationella portaler.

WASEDA – International E-government ranking

  • Ansvarig organisation: Waseda university, Japan.
  • Täckning: Global.
  • Insamlingsmetod: Ett flertal indikatorer bedöms av nationella experter.
  • Fördelar: Stor bredd i undersökningen. Den enda undersökningen som lägger ett lednings- och styrningsperspektiv på e-förvaltning.
  • Nackdelar: Redovisar enbart tio-i-topplista för länder och är därför svår att använda. Sverige finns för närvarande med enbart i två indikatorområden.
  • Premierar: Nationell portal.

EU E-government report

  • Ansvarig organisation: EU.
  • Täckning: EU.
  • Insamlingsmetod: Internationellt team bedömer vilka tjänster som erbjuds. Mystery shoppers (personer som, utan att i förväg annonsera det, agerar privatperson eller kund för att utvärdera tjänster från det perspektivet) gör bedömningar av användbarheten.
  • Fördelar: Har ett livshändelseperspektiv, vilket delvis utvärderar kvalitet för privatpersonerna och företagen. Livshändelseperspektivet gör det också möjligt att titta på enskilda delar av offentlig sektor.
  • Nackdelar: Saknar områdena vård, skola och omsorg. Svagt underlag med endast två mystery shoppers.
  • Premierar: Sammanhållna och effektiva tjänster kopplat till livshändelser.

DESI-index

  • Ansvarig organisation: EU.
  • Täckning: EU.
  • Insamlingsmetod: Undersökningen EU E-government report har kombinerats med andra variabler kring användningen, till exempel användning av offentliga digitala tjänster.
  • Fördelar: Brett index som täcker både utbud och användning.
  • Nackdelar: Saknar nedbrytbarhet, det vill säga att det inte går att titta på enskilda delar av offentlig sektor. Saknar områdena vård, skola och omsorg. Svagt underlag med endast två mystery shoppers.
  • Premierar: Sammanhållna och effektiva tjänster kopplat till livshändelser.

Kontakt

Senast uppdaterad: