Riksdagen har fattat beslut om två budgetpolitiska mål:
Uppföljning av hur väl staten uppfyller dessa mål görs bland annat i budgetpropositionen och i ESV:s redovisning av utfallet på statsbudgeten. Utgiftstak för statsbudgetenUtgiftstaket är en maximal nivå för de statliga utgifterna som fastställs av riksdagen. Det omfattar alla anslag på statsbudgeten utom räntor på statsskulden. Dessutom ligger ålderspensionssystemets utgifter under utgiftstaket, trots att de redovisas utanför statsbudgeten. Under utgiftstaket finns även en marginal, den så kallade budgeteringsmarginalen. Syftet med utgiftstaket är att uppnå en god kontroll av statens finanser. Utgiftstaket infördes 1997 för att komma tillrätta med de statsfinansiella problemen. Riksdagens beslut om utgiftstaket är inte juridiskt bindande. Däremot innebär det ett politiskt åtagande från regeringens sida att hålla statens utgifter under utgiftstaket. Sedan utgiftstaket infördes har också statsfinanserna förbättrats betydligt. Utgiftstak beslutas oftast för tre år framåt. Redan beslutade utgiftstak ändras normalt inte annat än av tekniska skäl, vilket betyder att taken för de kommande två åren ligger fast. Riksdagen beslutar därför varje år endast om utgiftstaket för det tredje tillkommande året. Detta beslut fattas i november i samband med beslut om statsbudgeten för nästkommande år. Bestämmelser om utgiftstaket återfinns bland annat i budgetlagen. Saldomål för hela den offentliga sektornVid sidan av utgiftstaket finns ytterligare ett budgetpolitiskt mål. Det är att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Detta mål anknyter till EU:s krav i stabilitetspakten på medlemsstaternas offentliga finanser. Detta gör ESVESV redovisar statsbudgetens utfall jämfört med utgiftstaket. Dessutom gör ESV prognoser på statsbudgeten som är jämförbara med utgiftstaket. |
Skriv ut
Besöksadress: Drottninggatan 89, Karta
l E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026
