Den 1 januari 2009 trädde förändringar i anslagsförordningen i kraft som innebar en övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning av förvaltningsutgifter. Här hittar du information om förändringen och vad de regler som infördes innebär. Även om reformen nu är några år gammal kan det vara bra att ha tillgång till material om hur reformen var tänkt och vad den innebär i praktiken.

I ESV:s cirkulär 2008:8 - 2008:12 och 2009:1 lämnades föreskrifter och allmänna råd med koppling till de ändrade redovisningsprinciperna. Observera att dessa föreskrifter och allmänna råd senare har flyttats som följd av en ny anslagsförordning. Innehållsmässigt är dock reglerna i allt väsentligt desamma som de som infördes 2009.

Semesterlöneskulden undantogs

En viktig sak som kan påverka redovisningen under lång tid är att myndigheternas semesterlöneskuld per den 31 december 2008 undantogs från reformen. Den ska även i fortsättningen avräknas utgiftsmässigt tills den är helt reglerad.

Här till höger hittar du bokföringsexempel om hur redovisningen ska gå till vid uttag av sparad semester från tiden före 2009. I ESV:s cirkulär 2009:2 finns regler om hur anslagsavräkning ska göras vid uttag av sparad semester.

Universitet och högskolor omfattas normalt inte

Universitet och högskolor har en egen modell för anslagsavräkning och omfattas i normalfallet inte av reformen om kostnadsmässig anslagsavräkning. Lärosätenas anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå anslagsavräknas i samband med att anslagsmedel tillförs räntekontot.

En stor mängd informationsmaterial som rör införandet av kostnadsmässig anslagsavräkning finns samlade under länkarna till höger.

Regeringsbelsut 2009

Den 28 maj 2009 fattade regeringen beslut om övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning för förvaltningskostnader, se beslut Fi2009/4428 med bilagor.