Ändringsbeslut 2005-11-24 Myndighet Krisberedskapsmyndigheten

Försvarsdepartementet

Regeringsbeslut

2005-11-24

Krisberedskapsmyndigheten

Box 599

101 31 STOCKHOLM

Fö2005/1346/MIL (delvis)
Fö2005/2634/CIV

Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Krisberedskapsmyndigheten

Riksdagen har beslutat om Krisberedskapsmyndighetens verksamhet för budgetåret 2005 (prop. 2004/05:1, utg.omr. 06, bet. 2004/05:FöU1, rskr. 2004/05:130).

Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2005 för Krisberedskapsmyndigheten och nedan angivna anslag.

1	VERKSAMHET

Uppgifter, verksamhet m.m. för Krisberedskapsmyndigheten framgår av förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten.

Politikområde	Verksamhetsområde	Verksamhetsgren
Totalförsvar	Det civila försvaret	Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information
Totalförsvar	Det civila försvaret	Övrig verksamhet inom ansvarsområdet
Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar	Svåra påfrestningar	Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur
		Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information
		Övrig verksamhet inom ansvarsområdet
	Skydd mot olyckor	Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

1.1	Verksamhetsstyrning

Politikområde Totalförsvar

Mål

Målet för politikområdet är att:
- bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,
- hävda vår territoriella integritet,
- försvara Sverige mot väpnat angrepp och
- värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

Verksamhetsområde Det civila försvaret

Mål

Målet för verksamheten inom det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information

Mål

Verksamheten skall bedrivas så att en betryggande försvarsförmåga kan säkerställas i verksamhetsledning, samordning, samverkan och information på lokal, regional och nationell nivå vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp. Verksamheten skall anpassas utifrån den hot-och riskbedömning samt inriktning som regeringen redovisar i proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar.

Återrapportering

1. Inom ramen för Krisberedskapsmyndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en analys av hur prestationerna har bidragit till att uppfylla målen. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas, samt hur dessa insatser bidragit till förmågan.

2. Myndigheten skall redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som utgör en allvarlig begränsning av samhällets förmåga vid ett väpnat angrepp.

Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet

Mål

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt skall verka för en grundläggande försvarsförmåga.

Återrapportering

3. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverksansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.

Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

Mål

Målet för politikområdet är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

Verksamhetsområde Svåra påfrestningar

Mål

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur

Mål

Målet är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad att risken för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Återrapportering

4. Inom ramen för Krisberedskapsmyndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas.

5. Myndigheten skall redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information

Mål

Målet är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Återrapportering

6. Inom ramen för Krisberedskapsmyndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas.

Myndigheten skall redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Mål

Målet för den forskning som Krisberedskapsmyndigheten initierar är att erhålla kunskap som bidrar till att minska sårbarheten i samhället och förbättrar samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Återrapportering

7. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur den sektorsövergripande forskningen som myndigheten initierar har bidragit till utvecklingen av samhällets säkerhet och beredskap.

Myndigheten skall vidare redovisa de metoder som myndigheten använder för att förmedla forskningsresultat i krishanteringssystemet, hur arbetet bedrivs med inventering av forskningsfältet och hur den bästa kompetensen tas tillvara, både nationellt och internationellt. Myndigheten skall även redovisa en sammanställning av pågående och under 2005 avslutade forskningsprojekt i bilaga till årsredovisningen.

Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet

Mål

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt verkar för att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras.

Återrapportering

8. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.

Verksamhetsområde Skydd mot olyckor

Mål

Målet är att skydda människors liv, säkerhet och hälsa mot olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö.

Verksamhetsgren Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Mål

Målet är att bygga, förvalta och vidareutveckla ett gemensamt radiokommunikationssystem (RAKEL) för att öka samhällets samlade effektivitet i arbetet med skydd, säkerhet och beredskap. Systemet skall uppfylla höga krav på integritet, tillförlitlighet och säkerhet.

Återrapportering

9. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa arbetsläget avseende utbyggnaden av systemet, genomförda informationsaktiviteter, internationell och nationell samverkan, kostnader för drift och investeringar samt användaranslutning. Redovisning skall ske i såväl delårsrapporten som i årsredovisningen.

1.2	Övriga mål och återrapporteringskrav

10. Utöver vad som anges i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall delårsrapporten bestå av;

- en sammanfattning av den verksamhet som bedrivits med tyngdpunkt på väsentliga prestationer och

- en bedömning av avvikelser i utfallet i förhållande till verksamhetsmål.

11. Krisberedskapsmyndigheten skall i årsredovisningen genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa hur myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen skall om möjligt framgå en jämförelse med de två närmast föregående åren. Utvecklingen skall analyseras och kommenteras.

12. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa bedömda effekter av myndighetens arbete med att verka för samverkan mellan offentliga organ, organisationer och näringsliv. Redovisningen skall jämföras med föregående år.

Redovisningen skall även innehålla en utvärdering av HEL-projektet (helhetssyn för elförsörjningens säkerhet och beredskap).

1.3	Organisationsstyrning

13. Krisberedskapsmyndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå

- i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2005 har uppnåtts,

- vilka åtgärder som har vidtagits, och

- vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning 2006 och 2007-2008.

Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Därutöver skall Krisberedskapsmyndigheten redovisa det arbete som bedrivs för att motverka olika former av diskriminering. Redovisningen skall om så är lämpligt göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens.

14. Krisberedskapsmyndigheten skall vara Sveriges internationella kontaktpunkt för informationssäkerhetsfrågor inom myndighetens ansvarsområde.

1.4

Uppdrag

15. Krisberedskapsmyndigheten skall följa upp och analysera resultatet och det arbetssätt som myndigheterna i bilaga till förordning (2002:472) har gjort under 2004 med arbetet av sina risk- och sårbarhetsanalyser. Resultatet av analysen skall redovisas senast den 1 juni 2005.

16. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa en utvärdering av erfarenheterna från deltagande i aktiviteter inom de olika samarbetsområdena i Sveriges individuella partnerskapsprogram. Krisberedskapsmyndigheten skall vidare redovisa myndighetens genomförda aktiviteter inom ramen för Partnerskap för fred och kostnader för detta.

17. Krisberedskapsmyndigheten skall, utöver att redovisa nya typsituationer, utveckla befintliga omvärldsexempel så att de kan användas som underlag för förmågebedömningar och bedömningar av eventuella behov av att förstärka den ordinarie fredstida förmågan med avseende på svåra påfrestningar på samhället i fred eller samhällets grundläggande försvarsförmåga vid höjd beredskap.

Nya typsituationer och utvecklade omvärldsexempel skall redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2005.

18. Krisberedskapsmyndigheten skall delta i och lämna underlag i enlighet med regeringens beslut om inriktning för 2005 av Försvarsmaktens militärstrategiska planering m.m. och motsvarande planering inom det civila försvaret.

19. Uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna skall utformas i samverkan med berörda myndigheter och i enlighet med vad som uttalas i prop. 2001/02:159 Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret. Uppdraget skall t.o.m. 2006 successivt anpassas efter riktlinjerna i nämnda proposition.

Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och en bedömning av vilka effekter verksamheten har för beredskapen inom svåra påfrestningar på samhället i fred samt för det civila försvaret. Jämförelse skall göras med föregående år. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur mycket respektive frivillig försvarsorganisation har erhållit i ersättning för uppdragsverksamhet samt ändamålet med ersättningen.

20. Krisberedskapsmyndigheten skall medverka till att de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Ryssland och Ukraina. Detta skall ske genom samordnade projekt mellan organisationerna i avsikt att uppnå en god kostnads- och verksamhetseffektivitet. Projekten skall samordnas med det övriga säkerhetsfrämjande samarbete som Sverige bedriver med nämnda länder. Det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland, Litauen och Polen skall vara ett samarbete EU-stater emellan, varför inriktningen är att det frivilliga försvarsorgansiationernas stödverksamhet i sin nuvarande form i dessa länder skall börja avvecklas 2005 för att helt kunna avslutas 2006.

Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa en bedömning av vilka effekter som de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet har haft för utvecklingen av motsvarande verksamhet i Ryssland och Ukraina, samt redovisa den avslutande stödverksamheten i Polen, Estland, Lettland och Litauen.

21. Krisberedskapsmyndigheten skall i samarbete med berörda samverkansansvariga myndigheter, landsting och kommuner utarbeta former för rapportering och samordnad information mellan aktörerna vid kriser. Arbetet skall samordnas med myndighetens arbete med att utveckla ett skyddat webbaserat informationssystem och en nationell portal för krisinformation.

22. Krisberedskapsmyndigheten skall göra en bedömning av kunskapsläge, nationell och internationell utveckling, efterfrågan och framtida anslutning till RAKEL-systemet. Bedömningen skall lämnas till regeringen senast den 1 maj 2005.

23. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa utgiftsprognoser för 2005-2008 i Hermes vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognoserna lämnas i löpande priser.

Utgiftsprognoser lämnas senast:

20 januari

8 mars

3 maj

2 augusti

1 november

24. Utifrån den redovisning som Krisberedskapsmyndigheten skall lämna i mars 2005 om inom vilka samhällsområden det bör finnas en förstärkt fredstida förmåga skall Krisberedskapsmyndigheten i samverkan med de myndigheter som anges i förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap påbörja ett arbete med att närmare definiera vad som avses som samhällsviktig verksamhet. Redovisning skall ske den 31 januari 2006.

1.5	Fristående återrapportering

2	FINANSIERING

2.1

Anslag

2.1.1

Tilldelade anslag

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:3	Krisberedskapsmyndigheten (Ramanslag)
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten		135 781 tkr
6:3 ap.1	Krisberedskapsmyndigheten (Ram)	135 781 tkr

Disponeras av regeringen		868 tkr
6:3 ap.2	Krisberedskapmynd - Regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Ram)	868 tkr

Villkor

6:3 ap.1 Krisberedskapsmyndigheten

1. Anslaget disponeras av Krisberedskapsmyndigheten för förvaltningsändamål.

2. Av anslagsposten får Krisberedskapsmyndigheten under 2005 använda högst 135 781 000 kronor.

6:9	Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (Obetecknat anslag)
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten		20 094 tkr
6:9 ap.2	Krisberedskapsmyndigheten (Obetecknat)	20 094 tkr

Disponeras av regeringen		454 tkr
6:9 ap.3	Till regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Obetecknat)	454 tkr

Villkor

6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

Anslaget disponeras av Försvarsmakten (anslagsposten 1) och Krisberedskapsmyndigheten (anslagsposten 2) för utgifter för att stödja den verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till förordningen, får bidrag för den del av deras verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärsutbildning för den egna organisationen samt ungdomsverksamhet. Utbetalning av organisationsstöd skall i samråd med Försvarsmakten ske till den verksamhet de frivilliga försvarsorganisationerna bedriver om denna verksamhet bidrar till politikområdet Totalförsvars måluppfyllelse.

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skall fördela organisationsstödet och skall som villkor för utbetalning till de frivilliga försvarsorganisationerna meddela föreskrifter om redovisning av utbetalda belopp. Riksrevisionen skall ges tillfälle att granska hur beloppen har använts.

7:5	Krisberedskap (Ramanslag)
Disponeras av Post- och telestyrelsen		99 400 tkr
7:5 ap.2	Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar (Ram)	99 400 tkr

Disponeras av Affärsverket svenska kraftnät		248 500 tkr
7:5 ap.3	Elberedskapsåtgärder (Ram)	248 500 tkr

Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten		1 265 809 tkr
7:5 ap.1	Svåra påfrestningar på samhället i fred (Ram)	896 435 tkr
7:5 ap.12	Civilt försvar (Ram)	369 374 tkr

Disponeras av regeringen		11 785 tkr
7:5 ap.13	Krisberedskap - Regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Ram)	11 785 tkr

Disponeras av Regeringskansliet		9 940 tkr
7:5 ap.10	Viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet (Ram)	9 940 tkr
7:5 ap.11	Avvecklingskommittén för Överstyrelsen för civil beredskap (Ram)	0 tkr

Villkor

7:5 Krisberedskap

1. Krisberedskapsmyndigheten skall på sätt som närmare anges i det följande lämna bidrag från anslaget 7:5 Krisberedskap (anslagsposterna 1 och 12) till Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens fastighetsverk, Tullverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens jordbruksverk, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Lantmäteriverket, Kustbevakningen, Migrationsverket och länsstyrelserna. Bidragen skall betalas ut till icke räntebärande konton, inom flödet kopplat till Statens checkräkning, hos myndigheterna, som också har rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter inom dessa anslagsposter. Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med respektive betalningsmottagare reglera tidpunkter och villkor för att uppnå en kostnadseffektiv utbetalning av bidragen. Till affärsverken betalas bidragen ut till det konto som respektive affärsverk lämnat uppgift om i den skriftliga överenskommelsen med Krisberedskapsmyndigheten.

2. Anslagsposten 12 får användas för förmåner till totalförsvarspliktiga som grundutbildas med civilplikt vid Affärsverket svenska kraftnät, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten. Dessa förmåner skall utbetalas enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Vidare gäller att;

- medel för familjebidrag och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Försäkringskassan,

- medel för dagpenning och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Försäkringskassan,

- medel för ekonomiskt stöd enligt 8 kap. 3 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga utbetalas efter rekvisition från Totalförsvarets pliktverk,

- medel för annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör totalförsvarspliktiga inom det civila försvaret, utbetalas efter rekvisition från Statens räddningsverk.

3. Av anslagsposten 1 får Krisberedskapsmyndigheten använda högst 894 435 000 kronor och av anslagsposten 12 högst 369 374 000 kronor under 2005.

7:5 ap.1 Svåra påfrestningar på samhället i fred

1. Anslagsposten får användas till åtgärder som stärker förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred och som ej är direkt kopplade till att skapa en grundläggande försvarsförmåga (anslagsposten 12) eller till de avgiftsfinansierade verksamheterna (anslagsposterna 2 och 3).

Samverkansområdet Teknisk infrastruktur

2. Anslagsposten får användas för att förbättringar i den kommunaltekniska försörjningen, övergripande samordning och omvärldsanalys av samhällets informationssäkerhet, hantering av uppgifter om IT-incidenter, teknikkompetens och system för certifiering och evaluering inom informationssäkerhetsområdet, vissa investeringar i etermedia, åtgärder för att tillgodose samhällets behov av elektroniska kommunikationer vid svåra påfrestningar och höjd beredskap, underhåll och modernisering av teleanläggningar för att tillgodose skydd av de elektroniska kommunikationerna vid svåra påfrestningar, åtgärder som syftar till att vidmakthålla och utveckla handlingsberedskapen i energiförsörjningen för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred och som minskar känsligheten för störningar inom elförsörjningsområdet, åtgärder för att säkerställa dricksvattenförsörjningen vid svåra påfrestningar på samhället i fred, utveckling och utredning om massmediernas tekniska utveckling kopplat till svåra påfrestningar på samhället i fred.

3. Högst 10 000 000 kronor får utbetalas till Statens fastighetsverk för vissa investeringar i etermedia.

4. Högst 22 700 000 kronor får utbetalas till Försvarets radioanstalt för att tillhandahålla teknikkompetens inom informationssäkerhetsområdet.

5. Högst 12 200 000 kronor får utbetalas till Försvarets materielverk för att bygga upp ett system för evaluering och certifiering av IT-säkerhets-produkter.

6. Högst 15 000 000 kronor får utbetalas till Post- och telestyrelsen för hantering av uppgifter om IT-incidenter.

7. Högst 500 000 kr får användas av Post- och Telestyrelsen för postbefordran.

Samverkansområdet Transporter

8. Anslagsposten får användas för åtgärder inom väghållning och landsvägstransporter, järnvägstransporter och banhållning, sjötransporter samt flygtransporter.

Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

9. Anslagsposten får användas för åtgärder för att trygga försörjningen med dricksvatten och livsmedel mot B- och C- hot samt för planering, utbildning, utveckling och utrustning för att höja kompetensen och förmågan inom CBRN-området. Anslagsposten får även användas för att stödja beredskapen mot allvarlig smitta på människor och djur, för CBRN-verksamhet inom polisen, för att vidmakthålla och vidareutveckla beredskapen inom hälso- och sjukvårdens CBRN-beredskap, för räntor och amorteringar avseende lånefinansierade beredskapsinvesteringar, för CBRN-utbildning för tulltjänstemän och åtgärder för att initiera och bedriva samverkan inom CBRN-området.

10. Högst 29 750 000 kronor får användas för räntor och amorteringar inom Socialstyrelsens verksamhetsområde.

Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet

11. Anslagsposten får användas för kompetens- och säkerhetshöjande åtgärder mot s.k. informationsoperationer som kan riktas mot de större finansiella företagen, aktiviteter i syfte att säkerställa de åtaganden inom oljeområdet som följer av IEA-avtalet (International Energy Agency) och medlemskapet i EU, administrativa åtgärder vad avser strategisk lagring och oljedistribution samt utgifter i samband med omvärldsbevakning, beredskaps- och försörjningsanalyser.

Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information

12. Anslagsposten får användas åtgärder avseende system för informationsförsörjning, ledningsplatser, telesäkerhet, materielförvaltning, samband och signalskydd, forskningssamordning, omvärldsbevakning, omvärldsanalys, samordning, planering och uppföljning, kriskommunikation, krishanteringsstöd, kompetensutveckling, geografiska information, massmedieberedskap, trossamfundens medverkan i krishanteringssystemet. Anslagsposten får även användas för ersättning till länsstyrelser, frivillig försvarsverksamhet, utbildningsverksamhet samt för den regionala försöksverksamheten avseende samverkan mellan myndigheter på Gotland (GotSam).

13. Högst 350 000 kronor får betalas ut för stöd till Baltic Defence College i Estland.

14. Högst 40 000 000 kronor får betalas ut för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. I detta belopp ingår inte åtgärder för att stärka den tekniska ledningsförmågan.

15. Högst 7 000 000 kronor får efter rekvisition utbetalas till Länsstyrelsen i Gotlands län för GotSam.

Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård

16. Anslagsposten får användas för utveckling av sjukvårdens, smittskyddets och socialtjänstens krishanteringsförmåga, beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel, förbättring av hälso- och sjukvårdens funktionssäkerhet och kompetensförsörjning av berörd hälso- och sjukvårdspersonal, förstärkning av räddningscentraler, anslutningar till försvarets telenät, internationellt säkerhetsfrämjande arbete. Anslagsposten får även användas för utbildning och övning för flygräddningstjänst och sjöräddningstjänst vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap samt ersättning till landstingen för katastrofplanering.

17. Högst 14 000 kronor skall betalas av Räddningsverket till Försäkringskassan enligt förordningen (1998:1512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m.

7:5 ap.2 Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar

1. Anslagsposten avser åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. Anslagsposten får även användas till upphandling av tjänster, utrustning, m.m. för att skydda samhället mot allvarliga hot och påfrestningar på elektroniska kommunikationer i fredstid.

2. Av anslagsposten får Post- och telestyrelsen under 2005 använda högst 99 400 000 kronor.

7:5 ap.3 Elberedskapsåtgärder

1. Anslagsposten avser ersättning som beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288) och för att täcka kostnader för Affärsverket svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt nämnda lag. Vidare får anslagsposten användas för insatser som förbättrar den fredstida störningsberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan merutnyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen samt för dammsäkerhet. Högst 24 000 000 kronor får användas för att täcka förvaltningskostnader i verksamheten. Under anslagsposten har medel beräknats för arvoden åt ledamöter i Insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät.

2. Av anslagsposten får Affärsverket svenska kraftnät under 2005 använda högst 248 500 000 kronor.

7:5 ap.10 Viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet

1. Av anslagsposten får Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) under 2005 använda högst 9 940 000 kronor.

7:5 ap.11 Avvecklingskommittén för Överstyrelsen för civil beredskap

1. Myndigheten får disponera 1 000 000 kronor av positivt överföringsbelopp från 2004 (anslagssparande). Resterande anslagssparande får ej disponeras av myndigheten utan särskilt beslut av regeringen.

7:5 ap.12 Civilt försvar

1. Anslagsposten får användas för åtgärder som syftar till att skapa en grundläggande försvarsförmåga. Från anslagsposten får bidrag betalas ut som avser utbildning av totalförsvarspliktiga, utbildning och utrustning av den särskilda beredskapspolisen, utbildning av chefer för beredskapspolisen, uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer, avvecklingskostnader för utrustning och anläggningar, ersättning till Totalförsvarets pliktverk för informationssystemet PLIS, investeringar och underhåll av materiel och utrustning avseende höjd beredskap, omvärldsbevakning, underhåll av skyddsrum och skyddade utrymmen, andningsskydd, åtgärder avseende förmågan inom den kommunala räddningstjänsten under höjd beredskap, samt minröjning. Anslagsposten får även användas för ersättning till kommunerna, förmånsmedel till totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt, utgifter för totalförsvarspliktiga som utbildas till sanerare, civilpliktrådet, räntor och amorteringar för lånefinansierade beredskapsinvesteringar.

2. Krisberedskapsmyndigheten får betala ut högst 35 350 000 kronor för frivillig försvarsverksamhet. Utbetalningen skall ske efter dialog med och genom uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna.

3. Högst 1 500 000 kronor får efter rekvisition betalas ut till frivilliga försvarsorganisationer för deras stödjande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.

4. Högst 1 600 000 kronor får användas för Civilpliktsrådets medinflytandeverksamhet. I detta belopp ingår utgifter för förmåner, boende och administration.

Investeringsplan

Följande inriktning skall gälla för de investeringar som stärker samhällets krisberedskap och som finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap under 2005.

Tusental kronor	Anskaffat t.o.m. 2003	Prognos 2004	Budget 2005	Beräknat 2006	Beräknat 2007 -
So Teknisk infrastruktur	50	530	18 100	14 100	3 100
So Transporter	180 965	39 525	37 375	42 055	38 450
So Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen	295 776	61 250	161345	32 2501	30 150
So Ekonomisk säkerhet	0	0	5 605	4 300	4 300
So Områdesvis samordning, samverkan och information	114 203	24 900	22 800	24 300	22 300
So Skydd, undsättning och vård	375 320	69 260	29 435	26 340	22 340
Summa investeringar	966 314	195 465	274 660	143 345	120 640
Lån	505 200	98 670	161565	27 000	24 300
Anslag	461 114	96 795	112 095	116 345	96 340
Summa finansiering	966 314	195 465	273 660	143 345	120 640

7:6	Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (Ramanslag)
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten		321 062 tkr
7:6 ap.1	Driftskostnader (Ram)	46 718 tkr
7:6 ap.2	Investering i infrastruktur (Ram)	274 344 tkr

Disponeras av regeringen		1 938 tkr
7:6 ap.3	Gemensam radiokommun - Regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Ram)	1 938 tkr

Villkor

7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

1. Anslaget finansierar utbyggnad, driftsbidrag och förvaltning av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

2. Anslagsposter under detta anslag får inte användas förrän anslagsposter med motsvarande ändamål under anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet har förbrukats.

3. Av anslaget får Krisberedskapsmyndigheten under 2005 använda högst 120 834 000 kr.

7:6 ap.1 Driftskostnader

1. Anslagsposten finansierar förvaltning och marknadsföring av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

7:6 ap.2 Investering i infrastruktur

1. Anslagsposten skall finansiera utbyggnaden av infrastruktur i samband med utbyggnaden av etapperna ett t.o.m. tre av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

2.1.2

Äldre anslag som disponeras budgetår 2005

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:3	Funktionen Civil ledning (Ramanslag)
Disponeras av Regeringskansliet		0 tkr
6:3 ap.103	Avvecklingskommitten för civilbefälhavarna (Ram)	0 tkr

Villkor

6:3 ap.103 Avvecklingskommitten för civilbefälhavarna

Myndigheten får disponera 300 000 kronor av positivt överföringsbelopp från 2004 (anslagssparande). Resterande anslagssparande får ej disponeras av myndigheten utan särskilt beslut av regeringen.

6:9	Funktionen Telekommunikationer m.m. (Ramanslag)
Disponeras av Post- och telestyrelsen		0 tkr
6:9 ap.1	Åtgärder f att skydda telekommunikat. mot allvariga hot o påfrest. i fredstid (Ram)	0 tkr

Villkor

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

37:6	Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (Ramanslag)
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten		0 tkr
37:6 ap.1	Driftskostnader (Ram)	0 tkr
37:6 ap.2	Investering i infrastruktur (Ram)	0 tkr

Disponeras av regeringen		0 tkr
37:6 ap.3	Gemensam radiokommun - Regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Ram)	0 tkr

Villkor

37:6 ap.1 Driftskostnader

Anslagsposten skall finansiera förvaltning och marknadsföring av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

37:6 ap.2 Investering i infrastruktur

Anslagsposten skall finansiera investeringar i infrastruktur i samband med utbyggnaden av etapperna ett t.o.m. tre av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

2.1.3

Finansiella villkor för anslag

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:3 Krisberedskapsmyndigheten

Anslag/anslagspost	Anslagskredit (tkr)	Anslagsbehållning som disponeras 2005	Indrag av anslagsbelopp (tkr)
6:3 ap.1	0	Allt	0
6:3 ap.2	0	Allt	868

6:3 (2002) Funktionen Civil ledning

Anslag/anslagspost	Anslagskredit (tkr)	Anslagsbehållning som disponeras 2005	Indrag av anslagsbelopp (tkr)
6:3 ap.103 (2002)	0	Allt	0

6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret

Anslag/anslagspost	Anslagskredit (tkr)	Anslagsbehållning som disponeras 2005	Indrag av anslagsbelopp (tkr)
6:9 ap.2	0	Inget	0
6:9 ap.3	0	Inget	454

6:9 (2002) Funktionen Telekommunikationer m.m.

Anslag/anslagspost	Anslagskredit (tkr)	Anslagsbehållning som disponeras 2005	Indrag av anslagsbelopp (tkr)
6:9 ap.1 (2002)	0	Inget	0

7:5 Krisberedskap

Anslag/anslagspost	Anslagskredit (tkr)	Anslagsbehållning som disponeras 2005	Indrag av anslagsbelopp (tkr)
7:5 ap.2	0	Allt	0
7:5 ap.3	0	Allt	0
7:5 ap.1	0	Allt	0
7:5 ap.12	0	Allt	0
7:5 ap.13	0	Allt	11 785
7:5 ap.10	0	Allt	0
7:5 ap.11	0	Allt	0

7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Anslag/anslagspost	Anslagskredit (tkr)	Anslagsbehållning som disponeras 2005	Indrag av anslagsbelopp (tkr)
7:6 ap.1	0	Inget	0
7:6 ap.2	0	Inget	0
7:6 ap.3	0	Inget	1 938

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

37:6 (2004) Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Anslag/anslagspost	Anslagskredit (tkr)	Anslagsbehållning som disponeras 2005	Indrag av anslagsbelopp (tkr)
37:6 ap.1 (2004)	0	Allt	0
37:6 ap.2 (2004)	0	Allt	0
37:6 ap.3 (2004)	0	Allt	0

2.1.4

Finansiella villkor för omfördelning av anslagssparande

Omfördelning från anslag/ap¹	Omfördelning till anslag/ap²	Belopp (tkr)/andel (%)
6:3	6:3 ap.2	100 %
6:5 ap.2	7:5 ap.13	100 %
6:5 ap.3	7:5 ap.13	100 %
6:5 ap.4	7:5 ap.13	100 %
6:5 ap.5	7:5 ap.13	100 %
6:5 ap.6	7:5 ap.13	100 %
6:5 ap.7	7:5 ap.13	100 %
6:5 ap.8	7:5 ap.13	100 %
6:5 ap.9	7:5 ap.13	100 %
6:5 ap.10	7:5 ap.13	100 %

¹ Anslag och anslagsposter är angivna med 2004 års nomenklatur

² Anslag, anslagsposter och delposter är angivna med 2005 års nomenklatur

2.1.5

Avslutade anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Anslag/anslagspost	År	Anslagstyp
7:5 ap.4		Ram
7:5 ap.5		Ram
7:5 ap.6		Ram
7:5 ap.7		Ram
7:5 ap.8		Ram
7:5 ap.9		Ram

2.1.6

Medgivet överskridande

2.1.7

Bemyndiganden

Anslag/anslagspost	2005	2006	2007 -
	Bemyndiganderam	Infriade förpliktelser	Infriade förpliktelser	Slutår
7:5 ap.2	73 000	43 500	29 500	2007
7:5 ap.3	129 750	70 000	59 750	2007
7:5 ap.1	191 000	161 000	30 000	2007
7:5 ap.12	10 000	10 000	0	2007
7:6 ap.2		369 000	1 591 000	2007

Belopp angivna i tkr

Villkor

Krisberedskapsmyndigheten bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposterna 1 Svåra påfrestningar på samhället i fred och 12 Civilt försvar, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2005 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 201 000 000 kronor.

Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med berörd myndighet reglera rätten att ingå nya förpliktelser med betalningsutfall efter 2005. Bemyndigande skall redovisas per anslagspost, specificerat per åtgärd.

Post- och telestyrelsen bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 2 Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2005 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 73 000 000 kronor.

Affärsverket svenska kraftnät bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 3 Elberedskapsåtgärder, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2005 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 129 750 000 kronor.

I regleringsbrevet för 2004 bemyndigade regeringen Krisberedskapsmyndigheten att i fråga om anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (2004) ingå avtal om ekonomiska åtaganden för att anskaffa infrastrukturen för det gemensamma radiokommunikationssystemet så att behovet av anslagsmedel efter 2004 uppgår till högst 2 126 000 000 kronor. För 2005 finns anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet med motsvarande ändamål upptaget på statsbudgeten.

2.2	Övriga villkor

2.2.1

Låneram och krediter

Låneram (enl 20 § budgetlagen)	60 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen)	19 500
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)	0

Belopp angivna i tkr

2.2.2

Utbetalningsplan

Beslutsnr: 7 Datum: 2004-12-16

Till Affärsverket svenska kraftnäts räntekonto i Riksgäldskontoret överförs:

248 500 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Krisberedskap 7:5 ap.3.

Till Krisberedskapsmyndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs:

190 499 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Krisberedskapsmyndigheten 6:3 ap.1 och anslaget Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet 7:6 ap.1.

Beslutsnr: 4 Datum: 2005-06-30

Till Krisberedskapsmyndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs:

-8 000 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-07-28 t.o.m. 2005-12-28. Beloppet avser anslaget Krisberedskapsmyndigheten 6:3 ap.1.

2.3	Avgifter och bidrag

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

Under perioden 2004 t.o.m. 2007 medges Krisberedskapsmyndigheten undantag från kravet på full kostnadstäckning för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet. Därefter är det ekonomiska målet full kostnadstäckning. I full kostnadstäckning ingår dock inte avskrivningar på de anslagsfinansierade tillgångarna.

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

1. Krisberedskapsmyndigheten får mot avgift åta sig att utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting.

2. Krisberedskapsmyndigheten får mot avgift införa, förvalta och utveckla det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet.

3. Avgifternas storlek bestäms av Krisberedskapsmyndigheten, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras av Krisberedskapsmyndigheten.

2.4	Övriga intäkter

3	UNDANTAG FRÅN EA-REGLER

1. Med stöd av 5 § avgiftsförordningen (1992:191) medger regeringen undantag från att full kostnadstäckning skall gälla som ekonomiskt mål för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet. Undantaget gäller för perioden 2004 t.o.m. 2007.

2. Bestämmelsen i 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) att en myndighets investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret skall inte tillämpas vad gäller investeringar i det gemensamma radiokommunikationssystemet för utbyggnaden av etapperna ett t.o.m. tre. Dessa investeringar skall i stället finansieras från anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet.

3. Med undantag från 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) får anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap. Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga samverkansansvariga myndigheter anskaffar och som finansieras med bidrag från Krisberedskapsmyndigheten. Statens räddningsverks och Socialstyrelsens investeringar i räddningsmateriel respektive beredskapslager skall dock fortsatt lånefinansieras.

På regeringens vägnar

Leni Björklund

Finn Wallman

Kopia till

Riksdagens försvarsutskott

Riksrevisionen

Försvarsdepartementet/EPS, MIL

Socialdepartementet

Finansdepartementet

Förvaltningsavdelningen

Regeringskansliets revisionskontor

Försvarets materielverk