Ekonomistyrningsverket

  • English
  • Om webbplatsen
  • Start
  • Ämnesområden
  • Verktyg och stöd
  • Utbildningar och seminarier
  • Om ESV
  • Press
  • Kontakt

Regleringsbrev

  • 2008
    • Myndighet Krisberedskapsmyndigheten
      • Ändringsbeslut 2008-06-12
      • Ändringsbeslut 2008-07-03
      • Ändringsbeslut 2008-09-04
      • Ändringsbeslut 2008-12-11
      • Ändringsbeslut 2008-12-18
  • 2007
    • Myndighet Krisberedskapsmyndigheten
      • Ändringsbeslut 2007-03-22
      • Ändringsbeslut 2007-04-19
      • Ändringsbeslut 2007-06-20
  • 2006
    • Myndighet Krisberedskapsmyndigheten
      • Ändringsbeslut 2006-06-21
      • Ändringsbeslut 2006-06-29
  • 2005
    • Myndighet Krisberedskapsmyndigheten
      • Ändringsbeslut 2005-02-17
      • Ändringsbeslut 2005-03-23
      • Ändringsbeslut 2005-06-30
      • Ändringsbeslut 2005-11-24
  • 2004
    • Myndighet Krisberedskapsmyndigheten
      • Ändringsbeslut 2004-04-15
      • Ändringsbeslut 2004-06-03
      • Ändringsbeslut 2004-06-23
      • Ändringsbeslut 2004-09-30
      • Ändringsbeslut 2004-11-04
      • Ändringsbeslut 2004-12-09
    • Anslag 37:6 Näringsdepartementet
      • Ändringsbeslut 2004-03-11
      • Ändringsbeslut 2004-06-17
    • Anslag 6:3 (2002) och 6:4 (2002) Försvarsdepartementet
  • 2003
    • Myndighet Krisberedskapsmyndigheten
      • Ändringsbeslut 2003-04-03
      • Ändringsbeslut 2003-05-22
      • Ändringsbeslut 2003-07-01
      • Ändringsbeslut 2003-08-22
      • Ändringsbeslut 2003-10-09
      • Ändringsbeslut 2003-12-18
  • Start
  • Verktyg och stöd
  • Regleringsbrev
  • Regleringsbrev 2006 Myndighet Krisberedskapsmyndigheten
Ladda ner i pdf-format
Regeringens logotyp
Försvarsdepartementet


Regeringsbeslut
17

2005-12-15
Fö2005/228/EPS (delvis)
Fö2005/1401/CIV
Fö2005/2337/CIV m.fl.
Se bilaga 1
Krisberedskapsmyndigheten
Box 599
101 31 STOCKHOLM
Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Krisberedskapsmyndigheten
1 bilaga
Riksdagen har beslutat om Krisberedskapsmyndighetens verksamhet för budgetåret 2006 (prop. 2005/06:1, utg.omr. 06, bet. 2005/06:FöU1, rskr. 2005/06:82).
Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Krisberedskapsmyndigheten och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Uppgifter, verksamhet m.m. för Krisberedskapsmyndigheten framgår av förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten.

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren
Totalförsvar Det civila försvaret Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information
Övrig verksamhet inom ansvarsområdet
Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Skydd mot olyckor Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
Svåra påfrestningar Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur
Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information
Övrig verksamhet inom ansvarsområdet

1

Verksamhetsstyrning

1.1

Politikområde Totalförsvar

Mål

Målet för politikområdet Totalförsvar är att
- bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,
- hävda vår territoriella integritet,
- försvara Sverige mot väpnat angrepp och
- värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

1.1.1

Verksamhetsområde Det civila försvaret

Mål

Målet för verksamheten inom det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

1.1.1.1

Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information

Mål

Verksamheten skall bedrivas så att en betryggande försvarsförmåga kan säkerställas i verksamhetsledning, samordning, samverkan och information på lokal, regional och nationell nivå vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp. Verksamheten skall anpassas utifrån den hot- och riskbedömning samt inriktning som regeringen redovisar i proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar.

Återrapportering

1. Inom ramen för Krisberedskapsmyndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en bedömning av förmågan till anpassning vid ett förändrat omvärdsläge samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen.

1.1.1.2

Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet

Mål

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt skall verka för en grundläggande försvarsförmåga.

Återrapportering

2. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverksansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.

1.2

Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar

Mål

Målet för politikområdet är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

1.2.1

Verksamhetsområde Skydd mot olyckor

Mål

Målet är att skydda kvinnors, mäns och barns liv, säkerhet och hälsa mot olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö.

1.2.1.1

Verksamhetsgren Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

Mål

Målet är att bygga, förvalta och vidareutveckla det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel för att öka samhällets samlade effektivitet i arbetet med skydd, säkerhet och beredskap. Systemet skall uppfylla höga krav på integritet, tillförlitlighet och säkerhet.

Återrapportering

3. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa arbetsläget avseende utbyggnaden av systemet, kostnader för drift och investeringar samt användaranslutning. Redovisning skall ske såväl i delårsrapporten som i årsredovisningen.

1.2.2

Verksamhetsområde Svåra påfrestningar

Mål

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle inträffa skall kvinnors, mäns och barns liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

1.2.2.1

Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur

Mål

Målet är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad att risken för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Återrapportering

4. Inom ramen för Krisberedskapsmyndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas.

5. Myndigheten skall redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller i övrigt inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

1.2.2.2

Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information

Mål

Målet är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Återrapportering

6. Inom ramen för Krisberedskapsmyndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas.

Myndigheten skall redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller i övrigt inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Mål

Målet för den forskning som Krisberedskapsmyndigheten initierar är att erhålla kunskap som bidrar till att minska sårbarheten i samhället och att förbättra samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Återrapportering

7. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur arbetet med att bygga upp och kommunicera kunskap, inklusive den sektorsövergripande forskningen som myndigheten initierar, bedrivs för att ge största möjliga effekt för utvecklingen av krisberedskapen. Särskild vikt skall läggas vid en redogörelse för hur forskning och studier länkas till de omvärldsanalyser och de utredningar som genomförs vid myndigheten. Även kopplingen mellan kunskapsuppbyggnad, övningar och de program för kompetensförsörjning och -utveckling som myndigheten initierar för samhällets aktörer bör behandlas. Myndigheten skall även redovisa en sammanställning av pågående och under 2006 avslutade forskningsprojekt i bilaga till årsredovisningen. Redovisningen skall även innehålla de beviljade forskningsmedlen uppdelat på kvinnor och män.

1.2.2.3

Verksamhetsgren Övrig verksamhet inom ansvarsområdet

Mål

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt verkar för att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras.

Återrapportering

8. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.

2

Övriga mål och återrapporteringskrav

9. Utöver vad som anges i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall delårsrapporten bestå av;

- en sammanfattning av den verksamhet som bedrivits med tyngdpunkt på väsentliga prestationer och

- en bedömning av avvikelser i utfallet i förhållande till verksamhetsmål.

10. Krisberedskapsmyndigheten skall genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen skall om möjligt framgå en jämförelse med de två närmast föregående åren. Utvecklingen skall anlayseras och kommenteras.

11. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa utgiftsprognoser för 2006-2009 i Hermes vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognoserna lämnas i löpande priser.

Utgiftsprognoser lämnas senast:

19 januari

8 mars

2 maj

21 augusti

2 november

 

3

Organisationsstyrning

12. Inom ramen för sin kompetensförsörjning skall Krisberedskapsmyndigheten främja mångfald och jämställdhet, t.ex. genom att verka för en jämn könsfördelning.

Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det arbete som bedrivs för att motverka olika former av diskriminering. Av redovisningen skall framgå hur Krisberedskapsmyndigheten arbetar med frågor som rör diskriminering på grund av kön, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Redovisningen skall innehålla en särskild beskrivning av hur myndigheten omsatt existerande erfarenheter och kunskaper i praktisk handling och hur myndigheten levt upp till sina egna målsättningar avseende jämställdhet och sexuella trakasserier.

13. Krisberedskapsmyndigheten skall i samråd med Myndigheten för handikappolitisk samordning upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheterna och informationen vid myndigheten skall bli tillgänglig för personer med funktionshinder enligt förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Dessa handlingsplaner skall redovisas till Myndigheten för handikappolitisk samordning senast den 1 mars 2007.

14. Krisberedskapsmyndigheten skall vara Sveriges internationella kontaktpunkt för informationssäkerhetsfrågor inom myndighetens ansvarsområde.

15. Krisberedskapsmyndigheten skall delta i och lämna underlag i enlighet med regeringens beslut om inriktning för 2006 av Försvarsmaktens militärstrategiska planering m.m. och motsvarande planering inom det civila försvaret.

16. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur långt arbetet har fortskridit med att utveckla planeringsprocessen för anslaget 7:5 Krisberedskap så att den blir mindre administrativt tung. Redovisningen skall även innehålla förenklingar och förbättringar av processen och utnyttjandet av samverkansområdena som genomförts. Delrapportering skall ske den 1 april 2006 och slutredovisning skall ske i samband med årsredovisningen för 2006. Av rapporteringen den 1 april skall framgå hur myndigheterna i samverkansområdena ser på planeringsprocessen och de olika återrapporteringskrav som åläggs dem inom ramen för verksamhetsområdena Svåra påfrestningar och Civilt försvar samt en bedömning av hur verksamheten inom respektive samverkansområde kan bedrivas på ett mer kostnadseffektivt sätt. I arbetet skall hänsyn tas till den krisberedskapsproposition som regeringen kommer att lämna i mars 2006.

17. Krisberedskapsmyndigheten skall i samarbete med myndigheterna inom samverkansområdena, landsting och kommuner utarbeta former för rapportering och samordnad information mellan aktörerna vid kriser. Arbetet skall samordnas med myndighetens arbete med att utveckla ett skyddat webbaserat informationssystem och en nationell portal för krisinformation.

4

Uppdrag

18. Krisberedskapsmyndigheten skall lämna förslag till nya principer för redovisning av bedömd krisberedskapsförmåga i samhället. Dessa bör inbegripa en utvecklad bedömningsskala där redovisningen kan ske i flera steg som bättre återspeglar förmågan att hantera kriser. En koppling skall göras till begreppen krishanteringsförmåga, operativ förmåga och den samhällsviktiga infrastrukturens förmåga att motstå störningar. Krisberedskapsmyndigheten skall också pröva om befintliga omvärldsexempel kan användas som ett underlag vid bedömning av förmåga. Av redovisningen skall också framgå om samma bedömningsskala kan användas vid bedömning av förmåga i en operativ situation. En arbetslägesredovisning skall genomföras den 20 juni och uppdraget skall slutredovisas den 1 oktober. Syftet är att Krisberedskapsmyndigheten i den årliga uppföljningen för 2006 skall kunna tillämpa de nya bedömningarna.

19. Krisberedskapsmyndigheten skall göra en analys per samverkansområde av de risk- och sårbarhetsanalyser som myndigheterna i enlighet med bilaga till förordning (2002:472) har gjort under 2005. Redovisningen skall, så långt möjligt, innehålla en koppling till slutsatserna av Krisberedskapsmyndighetens årliga uppföljning. Resultatet av analysen skall redovisas senast den 1 september 2006.

20. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa en utvärdering av erfarenheterna från myndighetens genomförda aktiviteter inom ramen för EU, Nato/Partnerskap för fred och andra internationella samarbeten samt uppskattade kostnader för dessa. Redovisningen skall även innehålla vilka behov av anpassning och utveckling som bör ske för att få ut ett större mervärde av det internationella arbetet.

21. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa vilka åtgärder som genomförts eller påbörjats inom standardiseringsområdet. Redovisningen skall innehålla en analys avseende effekter på den svenska krisberedskapen. Myndigheten skall också göra en första bedömning avseende värdet av ett fortsatt engagemang i EU:s standardiseringsarbete och det internationella standardiseringsarbetet.

22. Uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna skall utformas i samverkan med berörda myndigheter och i enlighet med vad som uttalas i prop. 2001/02:159 Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret. Uppdragen skall t.o.m. 2007 successivt anpassas efter riktlinjerna i denna proposition.

Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och en bedömning av vilka effekter verksamheterna har för beredskapen inom svåra påfrestningar på samhället i fred samt för det civila försvaret. Jämförelse skall göras med föregående år. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur mycket respektive frivillig försvarsorganisation har erhållit i ersättning för uppdragsverksamhet samt ändamålet med ersättningen.

23. Krisberedskapsmyndigheten har medverkat till att de frivilliga försvarsorganisationerna gavs möjlighet att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Projekten skall samordnas med det övriga säkerhetsfrämjande samarbete som Sverige bedriver med nämnda länder. Det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland, Litauen och Polen skall vara ett samarbete EU-stater emellan, varför de frivilliga försvarsorganisationernas stödverksamhet i dessa länder skall vara helt avslutad 2006. När det gäller de frivilliga försvarsorganisationernas stödverksamhet till Ryssland och Ukraina är inriktningen att den skall börja avvecklas 2006 för att vara avslutad 2007.

Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den avslutande stödverksamheten i Ryssland och Ukraina.

24. Krisberedskapsmyndigheten skall göra en bedömning av kunskapsläge, efterfrågan och framtida anslutning till Rakelsystemet. Vidare skall myndigheten redovisa och bedöma utvecklingen av den Rakelverksamhet som är lokaliserad till Sollefteå. En redovisning skall lämnas till regeringen i samband med delårsrapporten.

25. Krisberedskapsmyndigheten skall, i samverkan med berörda samhällsaktörer, genomföra ett arbete med att identifiera och analysera kritiska beroendeförhållanden i samhället. Arbetet skall identifiera och ge kunskap om kritiska beroendeförhållanden i samhället. Den internationella dimensionen skall även beaktas. Arbetsläget skall redovisas i samband med årsredovisningen.

FINANSIERING

5

Anslag

5.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

6:3 Krisberedskapsmyndigheten (Ramanslag)
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten 146 692
ap.1 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 146 692

Villkor för anslag 6:3

ap.1 Krisberedskapsmyndigheten

1. Anslaget disponeras av Krisberedskapsmyndigheten för förvaltningsändamål.
6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret (Ramanslag)
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten 20 358
ap.2 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 20 358

Villkor för anslag 6:9

ap.2 Krisberedskapsmyndigheten

Anslaget disponeras av Försvarsmakten (anslagsposten 1) och Krisberedskapsmyndigheten (anslagsposten 2) för utgifter för att stödja den verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till förordningen, får bidrag för den del av deras verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärsutbildning för den egna organisationen samt ungdomsverksamhet. Utbetalning av organisationsstöd skall i samråd med Försvarsmakten ske till den verksamhet de frivilliga försvarsorganisationerna bedriver om denna verksamhet bidrar till politikområdet Totalförsvars måluppfyllelse.

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skall fördela organisationsstödet och skall som villkor för utbetalning till de frivilliga försvarsorganisationerna meddela föreskrifter om redovisning av utbetalda belopp. Riksrevisionen skall ges tillfälle att granska hur beloppen har använts.
7:5 Krisberedskap (Ramanslag)
Disponeras av Post- och telestyrelsen 99 400
ap.2 Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar (ram) 99 400
Disponeras av Affärsverket svenska kraftnät 248 501
ap.3 Elberedskapsåtgärder (ram) 248 501
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten 1 420 708
ap.1 Svåra påfrestningar på samhället i fred (ram) 1 304 768
ap.12 Civilt försvar (ram) 115 940
Disponeras av Regeringskansliet/Försvarsdepartementet 10 028
ap.10 Viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet (ram) 10 028
ap.11 Avvecklingskommittén för Överstyrelsen för civil beredskap (ram) 0

Villkor för anslag 7:5

ap.1 Svåra påfrestningar på samhället i fred

1. Krisberedskapsmyndigheten skall på sätt som närmare anges i det följande lämna bidrag från anslaget 7:5 Krisberedskap (anslagsposterna 1 och 12) till Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens fastighetsverk, Tullverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens jordbruksverk, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Lantmäteriverket, Kustbevakningen, Migrationsverket och länsstyrelserna. Bidragen skall betalas ut till icke räntebärande konton, inom flödet kopplat till Statens checkräkning, hos myndigheterna, som också har rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter inom dessa anslagsposter. Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med respektive betalningsmottagare reglera tidpunkter och villkor för att uppnå en kostnadseffektiv utbetalning av bidragen. Till affärsverken betalas bidragen ut till det konto som respektive affärsverk lämnat uppgift om i den skriftliga överenskommelsen med Krisberedskapsmyndigheten.

2. Av positivt överföringsbelopp från 2005 får Krisberedskapsmyndigheten först efter beslut av regeringen disponera 250 000 000 kronor .

3. Anslagsposten får användas till åtgärder som stärker förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred och som inte är direkt kopplade till att skapa en grundläggande försvarsförmåga (anslagsposten 12) eller till de avgiftsfinansierade verksamheterna (anslagsposterna 2 och 3).

Samverkansområdet Teknisk infrastruktur

4. Anslagsposten får användas för förbättringar i den kommunaltekniska försörjningen, övergripande samordning och omvärldsanalys av samhällets informationssäkerhet, hantering av uppgifter om IT-incidenter, teknikkompetens och system för certifiering och evaluering inom informationssäkerhetsområdet, vissa investeringar i etermedia, åtgärder för att tillgodose samhällets behov av elektroniska kommunikationer vid svåra påfrestningar och höjd beredskap, underhåll och modernisering av teleanläggningar för att tillgodose skydd av de elektroniska kommunikationerna vid svåra påfrestningar, åtgärder som syftar till att vidmakthålla och utveckla handlingsberedskapen i energiförsörjningen för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred och som minskar känsligheten för störningar inom elförsörjningsområdet, åtgärder för att säkerställa dricksvattenförsörjningen vid svåra påfrestningar på samhället i fred, utveckling och utredning om massmediernas tekniska utveckling kopplat till svåra påfrestningar på samhället i fred.

5. Högst 10 000 000 kronor får utbetalas till Statens fastighetsverk för vissa investeringar i etermedia.

6. Högst 14 500 000 kronor får utbetalas till Försvarets radioanstalt för att tillhandahålla teknikkompetens inom informationssäkerhetsområdet.

7. Högst 12 000 000 kronor får utbetalas till Försvarets materielverk för att bygga upp ett system för evaluering och certifiering av IT-säkerhets-produkter.

8. Högst 15 000 000 kronor får utbetalas till Post- och telestyrelsen för hantering av uppgifter om IT-incidenter.

Samverkansområdet Transporter

9. Anslagsposten får användas till åtgärder som minskar riskerna för störningar i viktiga transportsystem och att samhällsviktiga transporter som har betydelse för att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses. Det gäller väghållning och landsvägstransporter, järnvägstransporter och banhållning, sjötransporter samt flygtransporter.

Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

10. Anslagsposten får användas för åtgärder för att trygga försörjningen med dricksvatten och livsmedel mot B- och C-hot samt för planering, utbildning, utveckling och utrustning för att höja kompetensen och förmågan inom CBRN-området. Anslagsposten får även användas för att stödja beredskapen mot allvarlig smitta på människor och djur, för CBRN-verksamhet inom polisen, för att vidmakthålla och vidareutveckla beredskapen inom hälso- och sjukvårdens CBRN-beredskap, för räntor och amorteringar avseende lånefinansierade beredskapsinvesteringar, för CBRN-utbildning för tulltjänstemän och åtgärder för att initiera och bedriva samverkan inom CBRN-området.

11. Högst 30 000 000 kronor får användas för räntor och amorteringar inom Socialstyrelsens verksamhetsområde.

Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet

12. Anslagsposten får användas för kompetens- och säkerhetshöjande åtgärder mot s.k. informationsoperationer som kan riktas mot de större finansiella företagen, aktiviteter i syfte att säkerställa de åtaganden inom oljeområdet som följer av IEA-avtalet (International Energy Agency) och medlemskapet i EU, administrativa åtgärder vad avser strategisk lagring och oljedistribution samt utgifter i samband med omvärldsbevakning, beredskaps- och försörjningsanalyser.

Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information

13. Anslagsposten får användas för åtgärder avseende system för informationsförsörjning, ledningsplatser, telesäkerhet, materielförvaltning, samband och signalskydd, forskningssamordning, omvärldsbevakning, omvärldsanalys, samordning, planering och uppföljning, kriskommunikation, krishanteringsstöd, kompetensutveckling, geografisk information, massmedieberedskap, trossamfundens medverkan i krishanteringssystemet. Anslagsposten får användas även för ersättning till länsstyrelser, frivillig försvarsverksamhet, utbildningsverksamhet samt för den regionala försöksverksamheten avseende samverkan mellan myndigheter på Gotland (GotSam).

14. Högst 350 000 kronor får betalas ut för stöd till Baltic Defence College i Estland.

15. Högst 40 000 000 kronor får betalas ut för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. I detta belopp ingår inte åtgärder för att stärka den tekniska ledningsförmågan.

16. Högst 16 000 000 kronor får efter rekvisition utbetalas till Länsstyrelsen i Gotlands län för GotSam. Av dessa får 6 000 000 kronor användas för drift av försöksverksamheten och 10 000 000 kronor får utbetalas för att täcka kostnader förknippade med att flytta Försvarsmaktens sjöcentral, i enlighet med regeringsbeslut Fö2001/990/CIV.

17. Utbetalning av medel till kommunerna om högst 250 000 000 kronor skall utbetalas senast den 30 juni 2006 och avses gälla för hela den verksamhet som kommunerna förväntas bedriva under året.

Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård

18. Anslagsposten får användas för utveckling av sjukvårdens och socialtjänstens krishanteringsförmåga, beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel, förbättring av hälso- och sjukvårdens funktionssäkerhet och kompetensförsörjning av berörd hälso- och sjukvårdspersonal, förstärkning av räddningscentraler, anslutningar till försvarets telenät, internationellt säkerhetsfrämjande arbete. Anslagsposten får användas även för utbildning och övning för flygräddningstjänst och sjöräddningstjänst vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap samt ersättning till landstingen för katastrofplanering.

19. Högst 14 000 kronor skall betalas av Statens räddningsverk till Försäkringskassan enligt förordningen (1998:1512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m.

ap.2 Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar

1. Anslagsposten avser åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. Anslagsposten får även användas till upphandling av tjänster, utrustning, m.m. för att skydda samhället mot allvarliga hot och påfrestningar på elektroniska kommunikationer i fredstid.

ap.3 Elberedskapsåtgärder

1. Anslagsposten avser ersättning som beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288) och för att täcka kostnader för Affärsverket svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt nämnda lag. Vidare får anslagsposten användas för insatser som förbättrar den fredstida störningsberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan merutnyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen samt för dammsäkerhet. Högst 24 000 000 kronor får användas för att täcka förvaltningskostnader i verksamheten. Under anslagsposten har medel beräknats för arvoden åt ledamöter i Insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät.

 

ap.10 Viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet

 

ap.11 Avvecklingskommittén för Överstyrelsen för civil beredskap

 

ap.12 Civilt försvar

1. Krisberedskapsmyndigheten skall på sätt som närmare anges i det följande lämna bidrag från anslaget 7:5 Krisberedskap (anslagsposterna 1 och 12) till Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Vägverket, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens fastighetsverk, Tullverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens jordbruksverk, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Lantmäteriverket, Kustbevakningen, Migrationsverket och länsstyrelserna. Bidragen skall betalas ut till icke räntebärande konton, inom flödet kopplat till Statens checkräkning, hos myndigheterna, som också har rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter inom dessa anslagsposter. Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med respektive betalningsmottagare reglera tidpunkter och villkor för att uppnå en kostnadseffektiv utbetalning av bidragen. Till affärsverken betalas bidragen ut till det konto som respektive affärsverk lämnat uppgift om i den skriftliga överenskommelsen med Krisberedskapsmyndigheten.

2. Anslagsposten 12 får användas för förmåner till totalförsvarspliktiga som grundutbildas med civilplikt vid Affärsverket svenska kraftnät, Rikspolisstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten. Dessa förmåner skall utbetalas enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Vidare gäller att;

- medel för familjebidrag och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Försäkringskassan,

- medel för dagpenning och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Försäkringskassan,

- medel för ekonomiskt stöd enligt 8 kap. 3 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga utbetalas efter rekvisition från Totalförsvarets pliktverk,

- medel för annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör totalförsvarspliktiga inom det civila försvaret, utbetalas efter rekvisition från Statens räddningsverk.

3. Anslagsposten får användas för åtgärder som syftar till att skapa en grundläggande försvarsförmåga. Från anslagsposten får bidrag betalas ut som avser utbildning av totalförsvarspliktiga, utbildning och utrustning av den särskilda beredskapspolisen, utbildning av chefer för beredskapspolisen, uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer, avvecklingskostnader för utrustning och anläggningar, ersättning till Totalförsvarets pliktverk för informationssystemet PLIS, omvärldsbevakning, underhåll av skyddsrum, andningsskydd, samt minröjning. Anslagsposten får även användas för ersättning till kommunerna, förmånsmedel till totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt, Civilpliktsrådet, räntor och amorteringar för lånefinansierade beredskapsinvesteringar.

4. Krisberedskapsmyndigheten får betala ut högst 35 350 000 kronor för frivillig försvarsverksamhet. Utbetalningen skall ske efter dialog med och genom uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. Av dessa får högst 1 500 000 kronor betalas ut till frivilliga försvarsorganisationer efter rekvisition för deras stödjande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.

5. Högst 1 600 000 kronor får användas för Civilpliktsrådets medinflytandeverksamhet. I detta belopp ingår utgifter för förmåner, boende och administration.

Investeringsplan

Följande inriktning skall gälla för de investeringar som stärker samhällets krisberedskap och som finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap under 2006.

Tusental kronor

Anskaffat t.o.m. 2004

Prognos 2005

Budget 2006

Beräknat 2007

Beräknat 2008 -

So Teknisk infrastruktur

-

-

-

-

-

So Transporter

6 300

6 350

19 800

14 850

5 500

So Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

82 798

26 545

48 100

35 100

24 250

So Ekonomisk säkerhet

0

5 300

2 950

3 500

3 900

So Områdesvis samordning, samverkan och information

4 400

22 800

4 740

6 890

4 860

So Skydd, undsättning och vård

367 600

35 295

33 050

29 850

28 450

Summa investeringar

460 800

96 290

108 640

90 190

69 710

Lån

430 300

42 865

43 640

40 590

32 960

Anslag

30 500

53 425

65 000

49 600

34 050

Summa finansiering

460 800

96 290

108 640

90 190

69 710



7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (Ramanslag)
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten 219 000
ap.1 Driftskostnader (ram) 45 000
ap.2 Investering i infrastruktur (ram) 174 000

Villkor för anslag 7:6

ap.1 Driftskostnader

1. Anslagsposten finansierar förvaltning och marknadsföring av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

2. Anslagsposten får inte användas förrän anslagsposter med motsvarande ändamål under anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet har förbrukats.

ap.2 Investering i infrastruktur

1. Anslagsposten skall finansiera utbyggnaden av infrastruktur i samband med utbyggnaden av etapperna ett t.o.m. tre av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

2. Anslagsposten får inte användas förrän anslagsposter med motsvarande ändamål under anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet har förbrukats.

5.2

Äldre anslag/anslagsposter som disponeras (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Budgetåret 2002

6:9 Funktionen Telekommunikationer m.m. (Ramanslag)

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Budgetåret 2004

37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (Ramanslag)
Disponeras av Krisberedskapsmyndigheten 0
ap.1 Driftskostnader (ram) 0
ap.2 Investering i infrastruktur (ram) 0

Villkor för anslag 37:6

ap.1 Driftskostnader

Anslagsposten skall finansiera förvaltning och marknadsföring av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

ap.2 Investering i infrastruktur

Anslagsposten skall finansiera utbyggnaden av infrastruktur i samband med utbyggnaden av etapperna ett t.o.m. tre av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

5.3

Finansiella villkor

5.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Anslag/ap Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras 2006 Indrag av anslagsbelopp
6:3 Krisberedskapsmyndigheten
ap.1 4 401 3 % 0
6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
ap.2 0 Inget 0
6:9 (2002) Funktionen Telekommunikationer m.m.
ap (2002) 0 Inget 0
7:5 Krisberedskap
ap.1 39 143 Allt 0
ap.2 2 982 Allt 0
ap.3 7 455 Allt 0
ap.10 301 Allt 0
ap.11 0 Allt 0
ap.12 3 478 Allt 0
7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
ap.1 0 Allt 0
ap.2 0 Allt 0
Belopp angivna i tkr

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag/ap Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras 2006 Indrag av anslagsbelopp
37:6 (2004) Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
ap.1 (2004) 0 Allt 0
ap.2 (2004) 0 Allt 0
Belopp angivna i tkr

5.3.2

Omfördelning av anslagssparande

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Omfördelning från anslag/ap 1 Omfördelning till anslag/ap 2 Belopp (tkr) Belopp andel (%)
6:3 Krisberedskapsmyndigheten
6:3 ap.2 6:3 ap.1 100 %
7:5 Krisberedskap
7:5 ap.13 7:5 ap.1 100 %
7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
7:6 ap.3 7:6 ap.2 100 %
1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2005 års nomenklatur
2 Anslag och anslagsposter är angivna med 2006 års nomenklatur

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Omfördelning från anslag/ap 1 Omfördelning till anslag/ap 2 Belopp (tkr) Belopp andel (%)
37:6 (2004) Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
37:6 ap.3 (2004) 37:6 ap.1 (2004) 27 000
37:6 ap.3 (2004) 37:6 ap.2 (2004) 154 000
1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2005 års nomenklatur
2 Anslag och anslagsposter är angivna med 2006 års nomenklatur

5.3.3

Avslutade anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Anslag/ap År Anslagstyp
6:3 Krisberedskapsmyndigheten
ap.2 ram
6:3 (2002) Funktionen Civil ledning
ap.103 (2002) 2002 ram
6:9 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
ap.3 obetecknat
6:9 (2002) Funktionen Telekommunikationer m.m.
ap.1 (2002) 2002 ram
7:5 Krisberedskap
ap.13 ram
7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
ap.3 ram

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag/ap År Anslagstyp
37:6 (2004) Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
ap.3 (2004) 2004 ram

5.3.5

Bemyndiganden

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Anslag/ap/dp 2006 2007 2008 -
Bemyndiganderam Infriade förpliktelser Infriade förpliktelser Slutår
7:5 Krisberedskap
7:5 ap.1 273 200 198 707 74 171
7:5 ap.2 50 000 45 000 2 181
7:5 ap.3 178 200 178 200
7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
7:6 ap.2 1 460 000 634 656 482 400 2008
Belopp angivna i tkr

Villkor

Krisberedskapsmyndigheten bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 1 Svåra påfrestningar på samhället i fred, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2006 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 273 200 000 kronor.

Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med berörd myndighet reglera rätten att ingå nya förpliktelser med betalningsutfall efter 2006. Bemyndigande skall redovisas per anslagspost, specificerat per åtgärd.

Post- och telestyrelsen bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 2 Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2006 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 50 000 000 kronor.

Affärsverket svenska kraftnät bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 7:5 Krisberedskap anslagsposten 3 Elberedskapsåtgärder, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar som avser höjd beredskap och svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2006 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 178 200 000 kronor.

I regleringsbrevet för 2004 bemyndigade regeringen Krisberedskapsmyndigheten att i fråga om anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet (2004) ingå avtal om ekonomiska åtaganden för att anskaffa infrastrukturen för det gemensamma radiokommunikationssystemet så att behovet av anslagsmedel efter 2004 uppgår till högst 2 126 000 000 kronor. Från och med 2005 finns anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet med motsvarande ändamål upptaget på statsbudgeten

6

Övriga villkor

6.1

Låneram och krediter
Låneram (enl 20 § budgetlagen) 250 000
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen) 14 400
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen)
Belopp angivna i tkr

6.2

Utbetalningsplan
Till Affärsverket svenska kraftnäts räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
Utbetalningsdatum Belopp
2006-01-25 20 708
2006-02-25 20 708
2006-03-25 20 708
2006-04-25 20 708
2006-05-25 20 708
2006-06-25 20 708
2006-07-25 20 708
2006-08-25 20 708
2006-09-25 20 708
2006-10-25 20 708
2006-11-25 20 708
2006-12-25 20 713
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Affärsverket svenska kraftnäts disposition enligt detta regleringsbrev är:
7:5 ap.3 Elberedskapsåtgärder
Till Krisberedskapsmyndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
Utbetalningsdatum Belopp
2006-01-25 15 974
2006-02-25 15 974
2006-03-25 15 974
2006-04-25 15 974
2006-05-25 15 974
2006-06-25 15 974
2006-07-25 15 974
2006-08-25 15 974
2006-09-25 15 974
2006-10-25 15 974
2006-11-25 15 974
2006-12-25 15 978
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Krisberedskapsmyndighetens disposition enligt detta regleringsbrev är:
6:3 ap.1 Krisberedskapsmyndigheten
7:6 ap.1 Driftskostnader

7

Avgifter och bidrag

7.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

Under perioden 2004 t.o.m. 2007 medges Krisberedskapsmyndigheten undantag från kravet på full kostnadstäckning för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet. Därefter är det ekonomiska målet full kostnadstäckning. I full kostnadstäckning ingår dock inte avskrivningar på de anslagsfinansierade tillgångarna.

7.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

1. Krisberedskapsmyndigheten får mot avgift åta sig att utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting.

2. Krisberedskapsmyndigheten får mot avgift införa, förvalta och utveckla det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet.

3. Avgifternas storlek bestäms av Krisberedskapsmyndigheten, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras av Krisberedskapsmyndigheten

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

1. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet att anläggningstillgångar som används i verksamheten skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Undantaget gäller för utbyggnaden av de tre första etapperna av Rakelsystemet som istället finansieras från anslagen 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet och 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet.

2. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet på full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Undantaget gäller kravet på full kostnadstäckning som ekonomiskt mål för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Undantaget medger att avskrivningar på de anslagsfinansierade tillgångarna inte skall ingå i underlaget för beräknande av avgifter för Rakel.

3. Krisberedskapsmyndigheten beviljas undantag från kravet att lämna förslag till regeringen på hur ett ackumulerat överskott, överstigande 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, skall disponeras enligt 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Ett eventuellt ackumulerat överskott under de tidiga utbyggnadsåren får nyttjas för att hålla avgiftsnivån fortsatt låg under utbyggnaden av Rakelsystemet.

4. Med undantag från 5 § kapitlaförsörjningsförodrningen (1996:1188) får anläggningstillgångar som används i verksamheten finansieras från anslaget 7:5 Krisberedskap. Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga myndigheter anskaffar och som finansieras med bidrag från Krisberedskapsmyndigheten. Statens räddningsverks och Socialstyrelsens investeringar i räddningsmateriel respektive beredskapslager skall dock fortsatt lånefinansieras.

På regeringens vägnar
Leni Björklund
Finn Wallman
Likalydande till
Rikspolisstyrelsen
Migrationsverket
Försvarsmakten
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Statens räddningsverk
Styrelsen för psykologiskt försvar
Kustbevakningen
Försäkringskassan
Socialstyrelsen
Smittskyddsinstitutet
Riksgäldskontoret
Tullverket
Statens fastighetsverk
Finansinspektionen
Ekonomistyrningsverket
Skatteverket
Statistiska centralbyrån
Länsstyrelserna
Statens jordbruksverk
Statens veterinärmedicinska anstalt
Livsmedelsverket
Statens strålskyddsinstitut
Statens kärnkraftinspektion
Lantmäteriverket
Post- och telestyrelsen
Banverket
Vägverket
Sjöfartsverket
Luftfartsstyrelsen
Arbetsmarknadsstyrelsen
Affärsverket svenska kraftnät
Elsäkerhetsverket
Statens energimyndighet
Verket för näringslivsutveckling

Kopia till
Riksdagens försvarsutskott
Riksrevisionen
Statsrådsberedningen/POL SEKR
Statsrådsberedningen/REV
Försvarsdepartementet/EPS, MIL
Finansdepartementet/BA
Samtliga övriga departement
Förvaltningsavdelningen/RK Ekonomi
Regeringskansliets revisionskontor
Riksgäldskontoret
Ekonomistyrningsverket

Bilaga 1 till Regeringsbeslut 17, 2005-12-15

Diarienummerförteckning

Fö2005/228/EPS (delvis)
Fö2005/1401/CIV
Fö2005/2337/CIV
Fö2005/2971/EPS (delvis)

Senast uppdaterad: 2006-01-18

  • Ekonomistyrningsverket

    • Tel: 08-690 43 00 Fax: 08-690 43 50
    • Besöksadress: Drottninggatan 89
    • Postadress: Box 45316, 104 30 Stockholm
  • E-post: registrator@esv.se

ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för regeringen, Regeringskansliet och andra statliga myndigheter samt gör analyser och prognoser av statens ekonomi. ESV är också Sveriges nationella revisionsorgan för EU-medel.