Ekonomistyrningsverket

Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa.

Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften skall öka inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen skall svara mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan.

Myndigheter vars verksamhet skall bidra till målet är universitet och högskolor, Högskoleverket, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Verket för högskoleservice, Internationella programkontoret för utbildningsområdet samt Svenska institutet.

Mål 1

Universitet och högskolor skall bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete i syfte att säkra och utveckla kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Studenters och anställdas delaktighet i kvalitetsarbetet skall stärkas.

Kvalitetsarbetet skall i största möjliga utsträckning bygga på uppföljningsbara och lokalt uppsatta mål. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Återrapportering

Pedagogisk förnyelse

I syfte att förbättra kvaliteten skall universitet och högskolor särskilt arbeta med pedagogisk utveckling samt högskolepedagogisk utbildning av lärare inom såväl grund- som forskarutbildning. Av universitetens och högskolornas årsredovisning skall framgå antalet lärare som under 2005 har genomgått pedagogisk utbildning samt därav antalet lärare som deltagit i utbildning för handledare inom forskarutbildningen.

Övrigt kvalitetsarbete

Universitet och högskolor skall vartannat år och första gången i årsredovisningen för 2006 redovisa vilka mer omfattande egeninitierade utvärderingar som genomförts inom grundutbildning, forskarutbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete under åren 2005 och 2006. Universitet och högskolor skall i samband med årsredovisningen för 2006 redovisa vilka viktigare åtgärder som vidtagits med anledning av utvärderingarnas resultat.

Vetenskaplig publicering

Universitet och högskolor skall vart fjärde år och nästa gång i samband med årsredovisningen för 2007 redovisa lärosätets publicering i internationellt erkända tidskrifter eller andra publiceringsformer med s.k. referee-system. Redovisningen skall göras per vetenskapsområde med jämförelsedata för åren mellan redovisningarna. Redovisningen skall kompletteras med lärosätets analyser, kommentarer och åtgärder med anledning av utvecklingen jämfört med den redovisning som rapporterades till regeringen i årsredovisningen för 2003.

Mål 2

Universitet och högskolor skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.

Återrapportering

Universitet och högskolor skall vart fjärde år särskilt redovisa lärosätets samverkan med det omgivande samhället inom utbildning och forskning/forskarutbildning. Detta skall nästa gång ske i en separat redovisning i samband med årsredovisningen för 2007.

Av redovisningen skall framgå

- hur samverkan med det omgivande samhället ger effekt i olika delar av lärosätets verksamhet,

- vilken utveckling som skett efter redovisningen som rapporterades till regeringen för 2003,

- hur lärosätena informerar om sin verksamhet,

- på vilket sätt universitet och högskolor utformat sina utbildningar i samverkan med arbetslivet och hur utbildningarna tillgodoser såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov,

- hur samverkan med det omgivande samhället sker inom lärosätets forskning och forskarutbildning, och

- hur lärosätets samverkansaktiviteter följs upp och utvärderas.

Universitet och högskolor bör utifrån lärosätets särskilda ansvars- och kompetensområden medverka i arbetet med de regionala tillväxtprogrammen för att därmed bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås. Av redovisningen skall kortfattat framgå på vilket sätt lärosätet bidragit till måluppfyllelsen i denna del.

Mål 3

Universitet och högskolor skall bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja den grundläggande högskole- och forskarutbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena skall utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet.

I målet ingår att

- stärka den internationella dimensionen i lärosätets utbildningar, och

- öka den internationella rörligheten bland studenter, doktorander, lärare och annan personal vid lärosätet, och att i detta arbete särskilt beakta utbildningsprogram inom den Europeiska unionen.

Återrapportering

Universitet och högskolor skall i årsredovisningen för 2006 redovisa hur internationaliseringsarbetet inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning bedrivs och följs upp. Redovisningen skall analyseras och kommenteras.

Redovisningen skall särskilt visa hur internationaliseringsarbetet ingår i det reguljära kvalitets- och utvecklingsarbetet samt vilka uppföljningsmodeller som används. Eventuella mål för internationaliseringsarbetet, såväl kvantitativa som kvalitativa, skall också redovisas särskilt.

Mål 4

Universitet och högskolor skall i sin verksamhet främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Återrapportering

I årsredovisningen skall universitet och högskolor redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning

- i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska utbildningar,

- inom områden i forskarutbildningen med ojämn könsfördelning,

- vid rekrytering och befordran av lärare, och

- vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande.

Vidare skall lärosätena för perioden 2005-2008 fastställa mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier samt i årsredovisningen redovisa målen och utfallet. Även andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner skall redovisas.

Universitet och högskolor skall i årsredovisningen även redogöra för hur lärosätet stimulerar jämställdhetsarbetet och hur åtgärder för att främja jämställdhet följs upp.

Universitet och högskolor skall även rapportera hur jämställdhet och genusvetenskap ingår i utbildningen.

Mål 5

Universitetet och högskolor skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

Lärosätet skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, jämn könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå.

Lärosätet skall vart fjärde år med början den 1 mars 2006 redovisa vilka övergripande, långsiktiga mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning när det gäller kärnkompetens (lärare och forskare) under den närmaste tioårsperioden samt vilka mål som gäller för lednings- och stödkompetens under den närmaste femårsperioden. De långsiktiga målen avseende kärnkompetens skall ta hänsyn till bl.a. behovet av forskarutbildade, vetenskaplig och pedagogisk meritering efter doktorsexamen samt tydliga karriärvägar och anställningsvillkor.

Lärosätet skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits under 2005 för att uppnå myndighetens mål för kompetensförsörjningen, analysera och kommentera i vilken omfattning uppsatta mål har uppnåtts samt redovisa vilka åtgärder som planeras för 2006.

Lärosätet skall vidare redovisa det totala antalet forskarassistenter och biträdande lektorer (antalet individer) samt antalet nyanställda forskarassistenter och biträdande lektorer för budgetåren 2005, 2004 och 2003. Större förändringar mellan åren eller skillnader mellan vetenskapsområden skall kommenteras.

Övriga mål och återapporteringar som är gemensamma för verksamhetsgrenarna

Universitet och högskolor skall under 2005 upprätta en handlingsplan för hur lokalerna, verksamheterna och informationen skall bli tillgänglig för personer med funktionshinder enligt förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Dessa handlingsplaner skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 2006.

Mål 1

Som långsiktigt mål gäller att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder.

Återrapportering

Universitet och högskolor skall i årsredovisningen ange vilka åtgärder som vidtagits för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning.

Regeringen grundar bedömningen av måluppfyllelsen på uppgifter från Statistiska centralbyrån.

Mål 2

Universitet och högskolor skall aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.

Återrapportering

Universitet och högskolor skall redovisa resultat för detta mål vart tredje år och första gången i samband med årsredovisningen för 2005. Redovisningen skall innehålla kommentarer över vilka åtgärder som vidtagits för att främja och bredda rekryteringen.

Universitet och högskolor ålades i regleringsbrevet för budgetåret 2002 att senast den 31 december 2002 upprätta handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Handlingsplanerna skulle innehålla mätbara mål för arbetet. Av årsredovisningen för 2005 skall framgå vilka åtgärder respektive lärosäte vidtagit med anledning av dessa handlingsplaner och hur de uppställda målen uppnåtts under treårsperioden. Redovisningen skall kommenteras och analyseras. Handlingsplanerna skall vidare revideras utifrån resultaten och en ny handlingsplan med nya mätbara och uppföljningsbara mål skall upprättas för kommande treårsperiod och redovisas till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 31 december 2005.

Av årsredovisningen skall framgå antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom s.k. basårsutbildning enligt förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Vidare skall av redovisningen framgå till vilket högskoleprogram sådan utbildning anordnats.

I årsredovisningen skall också redovisas av i vilken omfattning utbildning anordnats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. Av redovisningen skall framgå vilka övriga utbildningsanordnare som medverkat i utbildningssamarbetet, vilket innehåll utbildningen haft, hur många som genomgått utbildningen med godkänt resultat samt hur många som har fortsatt att studera på lärosätet. Lärosätena skall analysera och kommentera redovisningen. Utbildningen skall utvärderas i sin helhet 2006.

I målet att bredda rekryteringen ingår uppdraget enligt förordning (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor. Av årsredovisningen skall universitet och högskolor redogöra för vilka kompletterande utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker som lärosätet anordnar, antalet studenter vid dessa utbildningar samt eventuella externa utbildningsfinansiärer.

Mål 3

Universitet och högskolor skall öka tillgängligheten till och omfattningen av antalet kurser i form av IT-stödd distansutbildning inom högre utbildning.

Återrapportering

Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa och kommentera hur de upprätthåller ett omfattande och brett utbud av kurser och program inom ramen för Sveriges nätuniversitet. Redovisningen skall avse endast kurser och program som under året registrerats hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Av redovisningen skall framgå antalet helårsstudenter som genomgått sådan utbildning.

Övriga mål och återrapporteringar avseende verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

1. I årsredovisningen skall det göras en redovisning av och kommentarer ges till

- väsentliga förändringar i förhållande till föregående år i utbildningsutbudet,

- efterfrågan på lärosätets utbildningar,

- avvägningen mellan kurser och program, samt

- antalet helårsstudenter och helårsprestationer, såväl totalt som uppdelat på grundutbildning inom utbildningsuppdraget och beställd utbildning. Se vidare avsnitt 1.2 Övriga mål och återrapporteringskrav, 1.2.1 Ekonomisk redovisning, Verksamhetsgren: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner punkterna 2 och 5.

2. Lärosäten som bedriver lärarutbildning skall efter hörande av Högskoleverket och Statens skolverk besluta om dimensionering av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar. Vidare skall lärosätena ta hänsyn till studenternas val av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar inom de lärarutbildningar som erbjuds. Åtgärder för att vägleda studenterna i detta val skall redovisas i årsredovisningen.

De lärosäten som bedriver lärarutbildning skall medverka i regionala centrum. Dessa centrum skall främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Av årsredovisningen skall i förekommande fall framgå antalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktiviteter vid de regionala centrum.

3. Lärosätena skall erbjuda uppdragsutbildning.

Av årsredovisningen skall framgå de totala intäkterna av all uppdragsutbildning, såväl den poänggivande som den icke poänggivande utbildningen, och antalet helårsstudenter i den poänggivande uppdragsutbildningen.

4. Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa hur bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om s.k. reell kompetens och alternativt urval tillämpats. För alternativt urval skall det dessutom framgå för vilka utbildningar detta tillämpats, vilka urvalsgrunder som fastställts och vilka kategorier av sökande som antagits. Lärosätena skall kommentera redovisningen.

Mål 1

Forskarutbildning av hög kvalitet skall erbjudas. Utbildningen skall förbereda för en karriär såväl inom som utanför högskolan. Effektiviteten skall öka i forskarutbildningen.

Återrapportering

Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa hur deras verksamhet bidragit till måluppfyllelsen, vilka särskilda åtgärder som vidtagits för att öka effektiviteten i forskarutbildningen samt bedöma behovet av ytterligare åtgärder. För att beskriva genomströmningen skall en redovisning göras av den genomsnittliga studietiden för licentiat- respektive doktorsexamen 2004. Redovisningen skall göras per vetenskapsområde för dem som under 2004 avlagt licentiat- respektive doktorsexamen. Denna redovisning skall jämföras med motsvarande uppgifter avseende budgetåret 2002. Större förändringar mellan åren och mellan vetenskapsområden skall kommenteras.

Vidare skall en redovisning göras och större förändringar kommenteras vad avser

- antalet personer som under 2005 har påbörjat forskarutbildning, och

- antalet personer som under 2005 har påbörjat en forskarutbildning och har som målsättning att avsluta denna med en licentiatexamen.

Universitet och högskolor skall redovisa samtliga uppgifter fördelade på vetenskapsområden och kön.

De lärosäten som erhållit särskilda mål för antalet examina inom forskarutbildningen skall lämna följande redovisning i årsredovisningen för 2005. Av redovisningen skall framgå dels antal examina för 2005, dels inom parantes en prognos av antalet examina som beräknas för hela fyraårsperioden.

^{1 Antal examina, utan omräkning.}

^{2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregås av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen.}

Mål 2

Universitet och högskolor skall i ökad utsträckning främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning.

Återrapportering

Av årsredovisningen skall kortfattat framgå vilka åtgärder som vidtagits för att främja mång- och tvärvetenskap.

I årsredovisningen skall universitet och högskolor redogöra för hur begreppen mång- respektive tvärvetenskap definierats i samband med redovisningen av vilka åtgärder som vidtagits för att främja detta mål.

Övrig återrapportering avseende verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner m.m.

1. Förändringar av antalet anställda professorer (heltidsekvivalenter) skall redovisas i årsredovisningen.

2. Av årsredovisningen skall framgå omfattningen av de medel som totalt avsätts för studiefinansiering i forskarutbildningen samt fördelningen av medlen i fråga om anställningar som doktorand, utbildningsbidrag för doktorander och eventuellt övriga finansieringsformer. Redovisningen skall göras fördelad på vetenskapsområden och finansieringskällor (direkta statsanslag respektive externa medel). Vidare skall framgå det totala antalet doktorander med angivande av studiefinansieringsform fördelat på vetenskapsområde och kön. Se vidare avsnittet 1.2 Övriga mål och återrapporteringskrav, 1.2.1 Ekonomisk redovisning för lärosätena, Verksamhetsgren: Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner punkt 2.

3. Universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stärka forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och pedagogisk yrkesverksamhet. De lärosäten som erbjuder forskning och forskarutbildning med denna inriktning skall i årsredovisningen redovisa omfattningen och genomförda insatser.

4. Av årsredovisningen skall universitet och högskolor vidare ange de EU-projekt lärosätet deltar i och andra medverkande lärosäten samt om möjligt ge en kortfattad beskrivning av projekten. Av redovisningen skall framgå antalet projekt finansierade från EU samt antalet projekt där lärosätet har ett koordineringsansvar. Även andra internationella samarbeten av formaliserad karaktär eller betydande omfattning skall redovisas.

1.2.1 Ekonomisk redovisning

Gemensam redovisning för verksamhetsgrenarna

1. För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelserna om avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret skall ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

2. Ersättning för kopiering inom högskoleområdet budgetåret 2005 skall enligt avtal mellan staten och Bonus Presskopia efter fakturering utbetalas till Bonus Presskopia. Ersättningen beräknas på antalet helårsstudenter budgetåret 2004. Underlaget för ersättningen beräknas av Högskoleverket enligt särskilt uppdrag.

3. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina skall beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder. Lärosätena kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd för de kostnader som överstiger 0,3 procent på anslaget för grundläggande högskoleutbildning. Dessa kostnader kan efter ansökan delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som särskilt åtagande under anslaget 25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning.

4. Utöver de lärosäten som nämns i förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. skall Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet följa förordningen med undantag av 3 § första meningen. Vid dessa universitet gäller att internrevisionen i sin helhet får organiseras genom köp av tjänster som utförs av auktoriserade revisorer eller genom inrättande av en intern revisionsorganisation med motsvarande kompetens.

För övriga högskolor, som inte finns nämnda i förordningen eller uppräknade ovan, gäller vid inrättande av internrevision att denna i sin helhet får organiseras genom köp av tjänster som utförs av auktoriserade revisorer eller genom inrättande av en intern revisionsorganisation med motsvarande kompetens.

5. Universitet och högskolor får, enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Personskadeskydd för studenter (prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94), belasta anslagen för grundutbildning, forskning och forskarutbildning samt anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor med kostnader hos Kammarkollegiet för personskadeförsäkringar för registrerade studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent.

6. Universitet och högskolor får vid sidan av inkomster från anslag på statsbudgeten disponera inkomster, såsom

1. bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, inklusive medel från EU, FN eller Nordiska ministerrådet,

2. avkastning från donationer, eller

3. avgifter för sådan verksamhet som återges nedan för vilken lärosätet som motprestation tillhandahåller uppdragsgivaren tjänster eller varor. Avgifternas storlek bestäms av lärosätet förutom avgifter enligt 15 § avgiftsförordningen (1992:191) och avgifter för högskoleprovet.

Universitet och högskolor får disponera inkomster som erhålls i form av avgifter och bidrag i den egna verksamheten. Inkomsterna skall tillföras lärosätets räntekonto. Samtliga kostnader för den verksamhet som finansieras på detta sätt inklusive verksamhetens andel av gemensamma kostnader skall täckas av dessa medel (full kostnadstäckning). En lägsta nivå för påslag för indirekta kostnader skall för lärosätet vara minst 18 procent av forskningsprojektens direkta kostnader exklusive lokalkostnader. Undantagna från kravet på full kostnadstäckning är endast EU-finansiärer och andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådana undantag.

Universitet och högskolor får bedriva följande verksamheter mot avgift och disponera inkomsterna.

A) Beställd utbildning

Med beställd utbildning avses utbildning enligt avtal med annat svenskt lärosäte samt utbildning enligt avtal med annan svensk statlig finansiär.

B) Uppdragsutbildning

Med uppdragsutbildning avses grundläggande högskoleutbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild och som uppdragsgivaren utser deltagarna till. Uppdragsutbildning ges enligt reglerna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.

C) Uppdragsforskning

D) Högskoleprov

För anmälan till högskoleprov får universitet och högskolor ta ut en avgift om 350 kronor enligt 7 kap. 18 § högskoleförordningen (1993:100). Inkomsterna får disponeras av lärosätet, förutom 165 kronor per anmälan som skall betalas in till Högskoleverket senast 30 dagar efter anmälningstidens utgång.

E) Biljett- eller programintäkter

De lärosäten som i samband med slutproduktioner för avgångsstudenter inom konstnärlig utbildning säljer biljetter eller program medges disponera eventuella avgiftsintäkter i verksamheten. Dessa avgifter skall bidra till att finansiera verksamheten, utan krav på full kostnadstäckning.

Vidare medges att Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet får ta ut avgifter från besökare för inträde till den museiverksamhet som lärosätet skall förvalta utan krav på full kostnadstäckning.

7. Intäkter från Centrala studiestödsnämnden avseende utbildning som avses genomföras i enlighet med förordning (2004:549) om vissa högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel, s.k. kombinationsutbildningar, skall redovisas som bidrag till verksamheten. Intäkterna skall redovisas inom ordinarie utbildning utan att ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer ingår i det som avräknas inom takbeloppet. Se även avsnittet 1.4 Uppdrag punkten 3.

8. I årsredovisningen skall den avgiftsbelagda verksamheten särredovisas. För respektive lärosäte finns i detta regleringsbrev uppfört en tabell 2.3 avseende budget för den avgiftsbelagda verksamheten. Redovisningen av avgiftsbelagd verksamhet skall följa den indelning och den struktur som framgår av tabell 2.3.

9. För avgiftsfinansierad verksamhet gäller 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Enligt denna bestämmelse skall en myndighet, om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, till regeringen lämna förslag till hur detta överskott skall disponeras.

10. Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar samt kommentera denna redovisning.

Intäkterna skall redovisas på verksamhetsgrenarna fördelade på anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet skall för respektive verksamhetsgren, i de fall det ekonomiska resultatet har sin grund i donationsmedelsförvaltningen, redovisa den påverkan detta innebär på verksamhetsgrenen.

Kostnaderna fördelade på verksamhetsgrenarna skall redovisas dels fördelade på personal, lokaler, övrig drift, finansiella kostnader som räntor och avskrivningar, dels för verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning uppdelade på vetenskapsområden.

För verksamhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning skall en uppdelning göras på grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev och uppdragsverksamhet. För verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete skall en uppdelning göras på forskning och uppdragsforskning.

Väsentliga förändringar i förhållande till den prognos som lärosätet lämnat i delårsrapporten skall redovisas och kommenteras.

11. Universitet och högskolor skall balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning. Samtliga lärosäten skall redovisa myndighetskapital och kapitalförändring enligt tabellerna 1 och 2. Under förutsättning att det ackumulerade överskottet i verksamheten överstiger tio procent av verksamhetens totala kostnader under det senast redovisade räkenskapsåret skall av redovisningen framgå hur hela det ackumulerade överskottet skall användas. Vidare skall en förklaring ges av hur överskottet uppstått.

Ett underskott i verksamheten för budgetåret enligt resultaträkningen skall förklaras och kommenteras med avseende på såväl hur det har uppstått som hur det skall täckas. När underskott inte kan täckas med för ändamålet balanserat överskott skall förslag till åtgärder lämnas. Förslagen skall redovisas i årsredovisningen tillsammans med beräkningsunderlaget i enlighet med tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.

Vidare skall samtliga universitet och högskolor redovisa kapitalförändring (balanserad och enligt resultaträkningen) per verksamhetsgren enligt tabell 2.

Tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.

Tabell 2 Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren

12. Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet, som har givits rätt enligt 12 § donationsförordningen (1998:140) att förvalta medel i aktier och andra värdepappersfonder, skall redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex.

13. Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall statliga myndigheter senast den 1 mars varje år till regeringen inkomma med ett budgetunderlag. Regeringen avser att för universitet och högskolor medge undantag från förordningens bestämmelser genom att besluta om särskilda anvisningar avseende redovisning av budgetunderlag. Redovisningen av detta underlag skall inte ske elektroniskt via datasystemet Hermes.

14. Universitets och högskolors delårsrapporter skall ha det innehåll som anges i 8 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

15. Delårsrapporten skall avse ett lärosätes totala verksamhet uppdelad på verksamhetsgrenar. Väsentliga förändringar i förhållande till tidigare lämnade redovisningar skall kommenteras.

Verksamhetsgren: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

1. Universitet och högskolor har rätt att bedriva verksamhet och avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområden enligt bilaga 1.

Med helårsstudenter avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40.

Om kursen sträcker sig över mer än ett budgetår, skall kursens poängtal fördelas på de aktuella budgetåren. Om kursen sträcker sig över mer än en termin, skall alla studenter som för första gången registrerats ingå i beräkningen men bara med studier under den första terminen. För varje termin krävs det att studenternas fortsatta deltagande i kursen bekräftas genom fortsatt registrering för att deras studier under denna period skall ingå i beräkningen.

De studenter som har avbrutit studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs och som under den tiden inte har blivit godkända på något prov skall inte ingå i beräkningen.

Med helårsprestation avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40.

2. Anslagsbelastning för grundutbildningsanslagen i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m.m. skall redovisas i årsredovisningen enligt beslut som regeringen avser att fatta. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisning i LADOK eller motsvarande. Eventuell skillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande.

Om lärosätet redovisar fler helårsprestationer än vad som kan ge rätt till ersättning inom takbeloppet, kan överskjutande helårsprestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. Med undantag av 11 § anslagsförordningen (1996:1189) får universitet och högskolor efter 2005 överföra såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan regeringens särskilda medgivande.

Ränteintäkter som erhållits på räntekonto och som hänför sig till anslagssparande för budgetåret 2005 skall senast den 15 mars 2006 betalas till Riksgäldskontoret. Ränteintäkter beräknas enligt den räntesats på räntekontot som gäller den 30 juni 2005 och på ett belopp som motsvarar halva anslagssparandet.

3. För flera lärosäten har det i regleringsbrevet angivits ett högsta antal helårsstudenter som får avräknas inom olika konstnärliga utbildningsområden. Det angivna högsta antalet helårsstudenter innebär även en övre gräns av antalet helårsprestationer som medges ersättning inom tilldelat takbelopp. Ett lärosäte kan inte avräkna helårsprestationer utöver det angivna antalet helårsstudenter inom nämnda konstnärliga utbildningsområden.

Om ett lärosäte redovisar fler helårsstudenter eller helårsprestationer än det antal som högst kan ersättas inom ett konstnärligt utbildningsområde, får lärosätet avräkna överskjutande helårsstudenter och helårsprestationer mot utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teknik eller naturvetenskap. Av fakturan skall framgå hur många helårsstudenter och helårsprestationer som på detta sätt avräknas mot ett annat utbildningsområde.

4. Universitet och högskolor skall senast den 3 mars, den 3 maj, den 2 augusti och den 21 oktober 2005 till regeringen lämna en prognos över beräknat utfall för budgetåren 2005 och 2006 på anslaget för grundläggande högskoleutbildning. Av redovisningen skall framgå en prognos över antalet helårsstudenter för respektive budgetår. I samband med prognosen skall även en kommentar om avvikelser lämnas i förhållande till den föregående inlämnade prognosen. Särskilda anvisningar för redovisning av prognoser framgår av bilaga 3.

5. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga eller enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd (beställd utbildning). Sådana kurser skall av det säljande lärosätet inte klassificeras som uppdragsutbildning. Sådana kurser får endast omfatta studenter som antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. Om ett statligt lärosäte erhåller bidrag från en enskild utbildningsanordnare, skall inte åtta procent av det belopp som tagits emot under månaden inlevereras till Skatteverket enligt förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.

6. Följande regler gäller för beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer.

A. Ersättning erhålls för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret vilka ryms inom takbeloppet, inklusive utlandsförlagd utbildning som lärosätena ansvarar för samt för helårsprestationer som hänförs till december månad föregående budgetår och som ej redovisats för detta budgetår.

B. Ersättning för helårsstudenter erhålls för studenter som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier på utbytesprogram vid utländskt universitet motsvarande högst 80 poäng. Studenterna skall före utlandsvistelsen ha fullgjort minst 40 poängs studier vid berört lärosäte.

C. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer erhålls inte för

- kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare,

- uppdragsutbildning, och

- tillgodoräknande av annan utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som godkänt resultat på en eller flera kurser, utöver vad som anges i punkt B ovan.

7. Följande ersättningsbelopp (kronor) skall tillämpas för budgetåret 2005.

^{1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning.}

^{2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar, praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.}

Verksamhetsgren: Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner

1. Universitet och högskolor får omfördela medel mellan anslagsposterna för respektive vetenskapsområde m.m. upp till ett belopp motsvarande tre procent av var och en av dessa poster. Medel under anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. får fördelas fritt mellan vetenskapsområdena. Denna anslagspost inkluderar även ersättning för kostnader för lånefinansierade anläggningstillgångar.

2. Minst 75 procent av de medel som universitet och högskolor totalt avsätter för studiefinansiering inom forsknings- och forskarutbildningsanslagen skall avse anställning som doktorand.

Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Med statsbudgeten avses såväl anslag för forskning och forskarutbildning som andra statliga medel som fördelas vidare via en statlig myndighet.

1. Högskolan på Gotland skall senast den 31 januari 2005 till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) dels inkomma med en budget för 2005 avseende respektive högskolas totala verksamhet, dels i förekommande fall redovisa hur eventuella ekonomiska underskott skall åtgärdas.

Vidare skall de nämnda lärosätena kvartalsvis inkomma till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) med uppföljningar av budget och kommentera dessa uppföljningar. För första och tredje kvartalet skall uppföljningen lämnas senast en månad efter periodens slut. För andra och fjärde kvartalet kan uppföljningen lämnas som en särskild bilaga till delårsrapporten respektive årsredovisningen. Detta skall ske under hela den tid som åtgärdsprogrammet gäller.

2. Universitet och högskolor, som har fått i uppdrag att införa och arbeta med ett miljöledningssystem, skall redovisa sina uppdrag enligt riktlinjer som beslutades av regeringen den 15 november 2001 (dnr M2001/4509/Kn).

Universitet och högskolor skall ha genomföra en miljöutredning, utarbeta en miljöpolicy samt sätta upp egna mål och upprättat ett handlingsprogram med anledning av uppdraget om miljöledningssystem. Uppdraget har under ett antal år redovisats till regeringen. Redovisningen till regeringen skall ske med jämna intervaller och nästa redovisning skall göras i en särskild skrivelse i samband med årsredovisningen för 2008. Av denna redovisning skall framgå analyser och kommentarer över vilka förändringar som skett efter den senaste inlämnade redovisningen (2004). Det bör också framgå hur och på vilket sätt målen både uppnåtts och eventuellt justerats under perioden. Den särskilda rapporten skall inlämnas till Regeringskansliet/Miljödepartementet med kopia till Utbildnings- och kulturdepartementet.

3. Regeringen har uppdragit åt universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) att anordna utbildning enligt förordning (2004:549) om vissa högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel. Universitet och högskolor skall lämna den information som Centrala studiestödsnämnden efterfrågar avseende utbetalning av ersättning för den tidsbegränsade utbildningssatsningen, den s.k. kombinationsutbildningen. Se även avsnittet 1.2 Övriga mål och återrapporteringskrav, 1.2.1 Ekonomisk redovisning punkten 7.

Av årsredovisningarna skall framgå antalet studenter som deltagit i utbildning som anordnas med särskilda medel och i hur många fall särskilda kurser har anordnats för sådan utbildning. Vidare skall en kortfattad redogörelse lämnas över vilka kurser som studenterna antagits till.

4. Universitet och högskolor ges möjlighet att senast den 30 september 2005 till regeringen inkomma med förslag till uppgifter som kan ersätta den sammanställning av väsentliga uppgifter som skall redovisas i årsredovisningen enligt 2 kap. 4 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

5. Universitet och högskolor skall i samband med att årsredovisningen och delårsrapporten redovisas till regeringen skicka en kopia av redovisningarna till Högskoleverket.