Ekonomistyrningsverket

Riksdagen har beslutat om Vägverkets verksamhet för budgetåret 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 22, bet. 2003/04:TU1, rskr. 2003/04:75, prop. 2003/04:100, utg.omr. 22, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274).

Regeringen beslutar följande ändringar av regleringsbrevet den 11 december 2003.

Målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

1. Målet är ett tillgängligt transportsystem, där vägtransportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

2. Målet är att vägtransportsystemets utformning och funktion medger en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

3. Målet är en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vägtransportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.

4. Målet är en god miljö, där vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. God hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas. Vägtransportsystemets utformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

5. Målet är en positiv regional utveckling, där vägtransportsystemet främjar en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.

6. Målet är ett jämställt vägtransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

Vägverket skall redovisa och kommentera måluppfyllelsen för respektive områdesmål inom verkets egen verksamhet. Av redovisningen skall framgå bl.a. tillstånd och utveckling inom området, viktiga insatser och effekterna av dessa. I avsnitt Övriga mål och återrapporteringskrav återfinns statistikuppgifter och nyckeltal som kan ligga till grund för redovisningen.

Vägverket skall i en sektorsredovisning för år 2004 redovisa och kommentera måluppfyllelsen mot angivna verksamhetsområdesmål och transportpolitiska etappmål som gäller för hela transportsektorn och som anges nedan. Även här kan de statistikuppgifter och nyckeltal som framgår av avsnitt Övrig mål och återrapporteringskrav utgöra grund för redovisningen. Vägverket skall redovisa och analysera eventuella skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter att utnyttja vägtransportsystemet.

I årsredovisningen och i sektorsredovisningen för år 2004 skall det ingå en analys av avvikelser från målen. Analysen skall beskriva

- orsaken till väsentliga avvikelser från målen,

- åtgärder som Vägverket (årsredovisning och sektorsredovisning) eller andra aktörer (sektorsredovisning) vidtagit och som i väsentlig grad har eller bedöms ha påverkat måluppfyllelsen,

- övriga omvärldsfaktorer som har eller bedöms ha påverkat måluppfyllelsen och

- åtgärder som Vägverket (årsredovisning och sektorsredovisning) eller andra aktörer (sektorsredovisning) vidtagit eller avser att vidta med anledning av redovisat resultat år 2004.

I såväl årsredovisningen för år 2004 som i sektorsredovisningen för år 2004 skall återrapporteringskrav i möjligaste mån redovisas i tidsserier om minst fem år och, där så är möjligt och relevant, i tidsserier om tio år. Där så är möjligt skall internationella jämförelser göras.

Beträffande årsredovisningen och sektorsredovisningen se vidare under rubrik Övrig rapportering i årsredovisningen samt Övriga mål och återrapporteringskrav.

Etappmål och återrapporteringskrav för verksamhetsområde Vägar

Nedan anges etappmål och krav på återrapportering för verksamhetsområde Vägar. Målen är ordnade efter de verksamhetsområdesmål som de i huvudsak är kopplade till. Under rubrikerna Övriga mål och återrapporteringskrav och Övrig rapportering i årsredovisningen återfinns mål och återrapporteringskrav som avser Produktion och Uppdragsverksamheten, där även övriga mål anges som inte passar in i verksamhetsområdesstrukturen.

Tillgängligt transportsystem

a) Målet är att tillgängligheten för medborgare och näringsliv successivt förbättras mellan glesbygd och centralorter samt mellan regioner och omvärlden.

b) Målet är en ökad tillgänglighet inom storstadsområden och mellan tätortsområden.

c) Målet är att andelen funktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive kollektivtrafik fortlöpande skall öka. Senast år 2010 bör kollektivtrafiken kunna användas av de flesta funktionshindrade.

d) Målet är att andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet fortlöpande skall öka.

e) Målet är att andelen gående, cyklister och bussresenärer fortlöpande skall öka jämfört med det totala persontransportarbetet.

Återrapportering: Restids- och reskostnadsutveckling för representativa typresor mellan glesbygd och centralorter, mellan regioner och omvärlden, inom storstadsområden samt mellan tätorter.

Andel funktionshindrade som kan nyttja vägtransportsystemet.

Andel barn som på egen hand kan nyttja vägtransportsystemet.

Andel gående, cyklister och bussresenärer av det totala persontransportarbetet.

Hög transportkvalitet

Långsiktigt mål

a) Målet är att kvaliteten i det svenska vägtransportsystemet successivt förbättras.

Mål för verksamhetsåret

b) Målet är att Vägverket genom sina samlade åtgärder under år 2004 skall förbättra tillståndet på det statliga vägnätet, jämfört med år 2003.

c) Målet är att restriktioner på det statliga vägnätet skall minska.

Återrapportering: Jämnhet på det statliga vägnätet, km och andel, uppdelad på skogslän, dvs. Värmlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län samt alla län norr om dessa, respektive övriga landet.

Nedsatt bärighet uppdelad på skogslän respektive övriga landet, km och dygnskilometer.

Säker trafik

Långsiktigt mål

a) Målet är att Vägverket genom sin verksamhet skall bidra till att antalet dödade och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor minskar och att antalet dödade i vägtrafikolyckor understiger 270 personer år 2007 inom hela vägtransportsektorn.

Mål för verksamhetsåret

b) Målet är att genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet så att antalet dödade minskas. Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras.

Återrapportering: Antal dödade och svårt skadade. Olyckor med barn inblandade skall särredovisas.

Beräknat antal färre dödade och färre svårt skadade till följd av Vägverkets åtgärder.

God miljö

Långsiktiga mål

a) Målet är att vägtrafikens utsläpp av koldioxid år 2010 skall uppgå till högst 1990 års nivå. Utsläppen skall ha minskat till år 2005 räknat från 1995 års nivå för kväveoxider med minst 40 procent, för svavel med minst 15 procent och för flyktiga organiska ämnen med minst 60 procent.

b) Målet är att halter av koloxid, kvävedioxid, svaveldioxid, sot och partiklar i tätorter skall ligga under gränsvärden och fastställda miljökvalitetsnormer. Utsläppen av cancerframkallande ämnen skall halveras till år 2005, jämfört med år 1998.

c) Målet är att inga boende skall utsättas för vägtrafikbuller överstigande 65 dBA ekvivalentnivå utomhus år 2007. Utmed statliga vägar skall detta vara uppnått år 2005. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras bör inriktningen vara att ekvivalentnivån inomhus inte överstiger 30 dBA.

d) Målet är att miljöfarligt material inte skall införas i infrastrukturen, att användningen av icke förnyelsebara material skall minimeras och att material skall återanvändas.

e) Målet är att nya vägtransportanläggningar skall lokaliseras så att de fungerar i samklang med sin omgivning och utformas med hänsyn till natur- och kulturvärden.

Mål för verksamhetsåret

a) Målet är att Vägverkets samlade åtgärder skall leda till en minskning av utsläppen av koldioxid från vägtransportsektorn.

b) Målet är att Vägverket under år 2004 skall åtgärda vägtrafikbullret för boende som utsätts för ljudnivåer överstigande 65 dBA utomhus. Antalet bullerstörda boende skall minska såväl längs det statliga vägnätet som utmed kommunernas vägnät där åtgärder utförs med hjälp av statliga bidrag.

c) Målet är att användningen av naturgrus i den statliga väghållningen fortlöpande skall minska anpassat till regionala förutsättningar.

d) Målet är att antalet stora vattentäkter som påverkas av vägsalt skall minska.

Återrapportering: Information om överskridanden av gränsvärden för kolmonoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, sot och partiklar i tätorter.

Beräknad effekt av Vägverkets åtgärder på koldioxidutsläpp i ton.

Antal boende längs statliga vägar som utsätts för vägtrafikbuller överstigande 65 dBA utomhus som fått minskat buller.

Dito för boende utmed kommunalt vägnät.

Användning av miljöfarliga material, naturgrus och vägsalt.

Antal åtgärdade stora vattentäkter.

Positiv regional utveckling

Mål och återrapportering finns upptaget tidigare i detta avsnitt under rubrikerna Tillgängligt transportsystem och Hög transportkvalitet.

Jämställt transportsystem

Mål för verksamhetsåret

a) Målet är ett jämställt vägtransportsystem, som är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka vägtransportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

b) Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom vägtransportområdet.

Återrapportering: Analys av kvinnors och mäns utnyttjande av vägtransportsystemet samt deras möjligheter att påverka dess utveckling och förvaltning med avseende på bl.a. resmönster, restider, transportslag och reskostnader, tillgång till aktuell trafikinformation, antal dödade och svårt skadade, samt rörlighet i olika delar av landet.

Andelen kvinnor och män som medverkar i arbetsgrupper eller andra samarbetsforum i myndighetens externa verksamhet skall redovisas.

Verksamhetsgrenar

Vägverkets verksamhet indelas i följande verksamhetsgrenar.

Kostnader för intäkter från Vägverkets verksamhet skall redovisas per verksamhetsgren. För varje verksamhetsgren skall administrationskostnader redovisas. Vägverket skall därutöver redovisa övriga väsentliga prestationer i ekonomiska termer som utförts under året. Kostnader per prestation skall redovisas.

Myndighetsutövning

a) Målet är att Vägverket successivt skall minska kötiderna för kunskapsprov och körprov för körkort så att kötiderna från och med den 31 december 2004 är högst tre veckor vid första och andra provtillfället för respektive prov. I övriga fall skall kötiden endast i undantagsfall överstiga sex veckor.

b) Målet är att à-priserna inom den offentligrättsliga verksamheten trendmässigt skall minska.

Statlig väghållning

c) Målet är att produktiviteten för drifts- och underhållsverksamheten skall öka.

Produktion

d) Målet är att Vägverket skall bedriva en egenregiverksamhet med en lönsamhet som är jämförbar med branschen i övrigt.

Återrapportering: Kostnad per ärende för varje offentligrättslig ärendegrupp.

Åtgärder som vidtagits för att minska kötiderna för kunskapsprov och körprov för körkort och vilka effekter dessa har haft.

Genomsnittlig kötid för kunskapsprov och körprov för körkort för hela landet och för varje uppkörningsort för åren 2002-2004.

Kostnader och à-priser för beläggningsunderhåll, grusvägsunderhåll och färjetransporter.

Redovisning av lönsamheten för resultatenheterna i förhållande till branschen i övrigt.

Nyckeltal/statistikuppgifter

Vägverket skall redovisa nedanstående statistikuppgifter och nyckeltal. Redovisningen skall ske i form av tidsserier på fem eller om möjligt tio år som möjliggör analys av utvecklingstrender. De olika uppgifterna kan utgöra grund för redovisningen av måluppfyllelse för delmålen.

1. Tillgängligt transportsystem,

2. Hög transportkvalitet,

3. Säker trafik,

4. God miljö,

5. Positiv regional utveckling och

6. Jämställt transportsystem.

Övrig rapportering i årsredovisningen

Redovisning av genomförda åtgärder i nationell väghållningsplan respektive regionala länsplaner för transportinfrastruktur, för de delar där Vägverket har genomförandeansvar. För de regionala planerna skall Vägverket också redovisa statsbidrag som utbetalats enligt förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. och vilka typer av åtgärder som i huvudsak erhållit bidrag.

En samlad redovisning av länsplanerna, av vilken det skall framgå hur stor andel av respektive länsplan som genomförts samt fördelningen inom landet totalt mellan olika väghållningsåtgärder respektive mellan statsbidrag till olika ändamål i länsplanerna.

En samlad redovisning av efterkalkyler, utifrån uppmätt trafikfördelning, för väginvesteringar större än 50 miljoner kronor skall redovisas för objekt som öppnats för trafik år 2001.

En samlad redovisning av väginvesteringar större än 5 miljoner kronor som öppnats för trafik under året skall göras. Slutlig kostnad skall jämföras med plankostnad. Objekt med en slutlig kostnad som överstiger 50 miljoner kronor skall redovisas separat.

Redogörelse för införandet av alkolås i egna och upphandlade fordon.

Redogörelse för Vägverkets kvalitetsarbete med att certifiera lednings- och styrsystem.

Redogörelse för kvalitetssäkringen av den s.k. fyrstegsprincipen och hur den har påverkat planeringsförslaget. Redogörelsen skall även omfatta en kvantitativ fördelning mellan de fyra olika principerna.

Redogörelse för åtgärder som vidtagits som del av verkets internationella arbete och som bedöms väsentligt ha bidragit eller väsentligt kan komma att bidra till uppfyllelsen av de transportpolitiska målen.

Redogörelse för bidrag som betalats inom ramen för storstadsöverenskommelserna i Stockholm och Göteborg i förhållande till plan i överenskommelserna.

Redogörelse för investeringsprojekt som förskotterats av kommun eller enskild samt den totala kostnaden och den totala aktuella förskotterade kostnaden för varje projekt.

Redovisning skall ske varje kvartal av resultatet för Vägverkets produktionsverksamhet i egen regi skiljt från Vägverkets övriga verksamhet. Kvartalsrapporterna skall redovisas senast 8 veckor efter utgången av varje kvartal.

För den avgiftsbelagda verksamheten skall redovisning i årsredovisningen för år 2004 ske i förhållande till tabellen Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras, i avsnitt Avgifter och bidrag i detta regleringsbrev. Väsentliga avvikelser mot budgeten skall analyseras och kommenteras, liksom väsentliga över- och underskott för året. Kostnaden för den del av verksamheten där avgift betalats i förskott till inkomsttitel före år 2004, skall redovisas separat.

Resultatet av avgiftsbelagd verksamhet skall jämföras med beräknat resultat i regleringsbrev.

Redovisning av de projekt som beviljats TEN-bidrag.

Redovisning av

· lån som tagits upp med fördelning på ändamål,

· ansvarsförbindelser i form av borgensåtaganden eller motsvarande fördelade på ändamål,

· kostnader för forskning, utveckling och demonstration,

· kostnader för representation och utrikes resor och

· ackumulerad betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB(SVEDAB) för att skydda bolagets egna kapital.

I de fall det är möjligt att jämföra resultat eller måluppfyllelse mellan Vägverkets verksamhet och andra relevanta myndigheters verksamheter skall Vägverket göra sådana jämförelser.

Rapportering i sektorsredovisningen

Vägverket skall redovisa och kommentera måluppfyllelsen mot ovan angivna långsiktiga mål och etappmål för hela vägtransportsektorn.

Redovisning av antalet och huvudsakligt innehåll i överenskommelser som träffats med aktörer som om de följs bedöms ge väsentligt bidrag till att de transportpolitiska målen uppfylls.

Vägverket skall inom sitt verksamhetsområde stimulera till svenskt deltagande i EU:s sjätte ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Vägverket skall också verka för att frågor med särskild relevans för Sverige ges prioritet inom detta program. Vägverkets skall redovisa sina aktiviteter.

Vägverket skall i samverkan med berörda myndigheter rapportera sina insatser i det fortsatta arbetet med dialogprojektet Framtida handel med dagligvaror.

Ekonomisk återrapportering

Vägverket skall redovisa utfall och utgiftsprognoser för åren 2004-2007 för samtliga anslag, anslagsposter och delposter som myndigheten disponerar, inklusive äldre anslag och från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Prognoserna skall kommenteras med avseende på avvikelser jämfört med tilldelat anslag och föregående prognos. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognosen skall också månadsfördelas för anslagen under innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. Osäkerheter i prognosen skall kommenteras. Redovisning skall ske senast

den 20 januari 2004,

den 8 mars 2004,

den 5 maj 2004,

den 9 augusti 2004 och

den 1 november 2004.

Rapportering utanför årsredovisningen

Vägverket skall senast den 1 april 2004 redovisa vilka investeringsprojekt som under året kommer att prioriteras med upplånade medel inom låneramen på 1 410 miljoner kronor med syfte att snabbare genomföra den nationella väghållningsplanen och de regionala planerna eller projekt som regeringen och riksdagen beslutat på annat sätt.

I syfte att säkerställa en hög kvalitet på handläggningen av vägutredningar och arbetsplaner skall Vägverkets redovisa nyckeltal rörande beredning av tillåtlighetsprövningar enligt 17 kap. miljöbalken respektive fastställande av arbetsplaner enligt väglagen. Vägverket skall kvartalsvis redovisa beredningsläget för tillåtlighetsärendena d.v.s. vilka ärenden som överlämnats till Regeringskansliet, vilka ärenden som bereds av Vägverket samt vilka ärenden som beräknas inkomma till huvudkontoret från regionerna.

Vägverket skall, med hänsyn till anvisade medel, fullfölja pågående investeringar och förbättringsåtgärder på det nationella stamvägnätet i enlighet med den nationella väghållningsplanen. På det statliga vägnätet i övrigt skall, med hänsyn till anvisade medel, investeringar och förbättringsåtgärder genomföras i enlighet med länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Regeringens handlingsprogram med 11 punkter för ökad trafiksäkerhet skall genomföras. Vägverkets del av detta program är att

· genomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder på hela det statliga vägnätet där flest svåra olyckor sker,

· genomföra demonstrationsprojekt av strategisk betydelse för trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet,

· verka för att efterlevnaden av gällande regler ökar bland alla trafikanter,

· verka för att användning av cykelhjälm ökar,

· Vägverkets egna och upphandlade transporter skall vara kvalitetssäkrade med avseende på trafiksäkerhet och miljöpåverkan,

· verka för att övriga aktörer inom vägtransportsektorn upphandlar sina egna transporter eller att transporter som utförs i egen regi skall vara kvalitetssäkrade med avseende på trafiksäkerhet och miljöpåverkan och

· stimulera och påskynda införandet och användning av ny teknik som hjälper föraren till trafiksäkrare beteende.

Särskilda fysiska trafiksäkerhetsåtgärder skall genomföras som planerat på hela det statliga vägnätet intill ett belopp av ca 400 miljoner kronor per år under perioden 1999-2004. För fysiska trafiksäkerhetsåtgärder skall Vägverket i första hand genomföra sådana åtgärder som är kostnadseffektiva från trafiksäkerhetssynpunkt oavsett hur de effektklassificerats i gällande investeringsplaner. Åtgärderna bör koncentreras till de avsnitt på det statliga vägnätet där flest dödas eller skadas svårt och särskilt beakta barns trafiksäkerhet.

Genomförandet av länsplanerna för regional transportinfrastruktur skall ske på sådant sätt att en lika stor andel av respektive länsplan har genomförts när en ny plan träder i kraft. Respektive åtgärd skall genomföras rationellt och effektivt.

Vid genomförandet av den nationella väghållningsplanen respektive länsplanerna för transportinfrastruktur gäller att fördyringar som överstiger 10 procent av ett objekts ursprungliga kostnad enligt plan, när hänsyn har tagits till eventuell inflation och deflation i enlighet med KPI, innebär att objektet skall omprövas och planen revideras.

Vägverkets offentligrättsliga avgiftsbelagda verksamhet skall över tiden uppvisa ett nollresultat.

I den transportpolitiska propositionen (prop. 1997/98:56), i propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem m.m. (prop. 2001/02:20) och i propositionen om handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117) anges etappmål för utvecklingen av transportsystemet. Dessa mål gäller i tillämpliga delar för Vägverket.

Vägverket skall senast den 1 mars 2004 överlämna NTF:s resultatredovisning för år 2003 med tillhörande revisorsintyg till regeringen. NTF skall i resultatredovisningen ha redovisat och kommenterat verksamhetens resultat i förhållande till de ovan angivna målen på trafiksäkerhetsområdet. Resultatredovisningen skall ha upprättats enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. NTF:s revisorer skall ha granskat resultatredovisningen. Utlåtande över granskningen skall ske i revisorsintyg (se nedan under anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag, anslagsposten 1, villkor för utbetalning av medel till NTF).

Vägverket skall eftersträva en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom myndigheten.

Vägverket skall med beaktande av de förändringar som skett under de senaste åren avseende den statliga FoU-finansieringen inom sitt verksamhetsområde stimulera forskning, teknisk utveckling och demonstrationsverksamhet. En del i detta arbete är att främja ett svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling.

Beträffande civilt försvar och svåra påfrestningar samt mål och återrapportering för denna verksamhet hänvisas till riktlinjebeslut för budgetåret 2004 avseende samverkansområdet Transporter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Vägverket skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens. Vägverket skall redovisa i vilken omfattning mål för kompetensförsörjning under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt arbetet för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling till Vägverkets mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

1. Vägverket skall bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag beträffande sitt deltagande och sina insatser i form av bl.a. analys-, metod-, och kompetensstöd vid uppföljning av regionala tillväxtprogram 2004. Uppdraget skall redovisas till NUTEK senast den 25 februari 2005.

2. Vägverket skall med utgångspunkt i mål på politikområdes-, och verksamhetsområdesnivå identifiera sin roll inom folkhälsoområdet och redogöra för insatser som vidtas och som avses att vidtagas för att nå det övergripande folkhälsomålet och för de elva målområdena. Vidare skall Vägverket redogöra för hur målen avses att följas upp och hur återrapporteringen skall ske. Val av effektredovisning skall ske i samråd med Statens folkhälsoinstitut. Redovisning skall ske till Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Statens folkhälsoinstitut senast den 31 augusti 2004.

3. Vägverket skall koordinera ett arbete med sikte på att införa alkolås i egna och upphandlade fordon för vissa myndigheter under Näringsdepartementet. Ett första steg är att studera förutsättningar för införande och föreslå en plan. I detta arbete ingår att identifiera relevanta myndigheter. Detta arbete bör vara genomfört i april 2004. Inriktningen bör vara att fordon som myndigheterna äger eller leasar börjar utrustas med alkolås fr.o.m. oktober 2004. Uppdraget skall redovisas senast 31 maj 2004.

4. Mot bakgrund av tidigare arbete inom området skall Vägverket, i samarbete med Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) redovisa aktuella beräkningar av avgiftsrelevanta marginella kostnader som trafiken ger upphov till. En delredovisning skall lämnas senast den 10 maj 2004 där resultat av verkets arbete inom området, under de senaste åren, sammanställs och analyseras.

5. Vägverket skall redovisa en bedömning av på vilket sätt myndigheten kan bidra till Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO), kostnad, bedömd nytta för den egna verksamheten samt på vilket sätt bidraget medför att NCO:s mål kan uppfyllas. Redovisning skall ske senast den 12 mars till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

6.Vägverket skall redovisa ett förslag till strategi, som åskådliggör förutsättningarna för vägtransportsektorn att på ett kostnadseffektivt sätt och med beaktande av andra samhällsmål bidra till att kortsiktiga och långsiktiga nationella klimatmål samt gällande etappmål inom området uppnås. I förslaget skall inte bara beaktas åtgärder som ligger inom Vägverkets direkta ansvarsområde utan också möjliga förändringar inom skatteområdet, ändrade regleringar, planlagstiftning, myndighetsorganisation, övervakning, kontroll, informationsinsatser. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2004.

Uppdrag som regeringen tidigare lämnat till Vägverket

1. Regeringen har uppdragit åt samtliga län att utarbeta förslag till regionala tillväxtprogram. Vägverket skall senast den 17 februari 2004 redovisa sitt deltagande och sina insatser i form av analys-, metod- och kompetensstöd i detta arbete. Den närmare utformningen av redovisningen kommer att framgå av särskilt underlag från Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Från anslagsposten 1 bekostas kostnader för ledning, ekonomiadministration, personaladministration, planering och uppföljning av verksamheten, expertstöd internt, intern utveckling samt övriga kostnader som inte är direkt hänförliga till Vägverkets prestationer.

Från anslagsposten 2 bekostas Vägtrafikinspektionens arbete. Anslagsposten disponeras av chefen för Vägtrafikinspektionen.

Anslagsposten 3 får användas av Regeringskansliet för att bekosta transportpolitiska utredningar.

Vägverket får använda medel från anslagsposten 1 för

a) samlande, stödjande och pådrivande insatser inom trafiksäkerhet och miljö, kollektivtrafik, handikappfrågor, fordon, yrkesmässig trafik, väginformatik, sektors-FoU och bidrag till ideella organisationer som utför sektorsuppgifter,

b) att bekosta informationsverksamhet inom ramen för Vägverkets sektorsansvar,

c) att bekosta ett samlat program för teknisk utveckling, demonstration och införande av nya lösningar som bidrar till att de transportpolitiska målen nås med beaktande av de näringspolitiska målen,

d) att finansiellt stödja utvecklings- och demonstrationsverksamhet som är av principiell eller strategisk betydelse för vägtransportsystemets utveckling,

e) att bekosta åtgärder som är av betydelse för vägtransportsystemets utveckling i de fall det inte finns någon annan huvudman som har ett entydigt ansvar och

f) att i vissa fall finansiellt stödja åtgärder inom vägtransportsystemet som är av betydande samhällsintresse även då annan huvudman finns.

Beslut om finansiering enligt punkt b) och d-f) ovan skall, om beslutet avser en kostnad på 5 miljoner kronor eller mer, underställas regeringens prövning.

Vägverket skall för år 2004 från anslagsposten 1 till NTF utbetala ett organisationsstöd på 25 miljoner kronor. Medlen för organisationsstöd skall utbetalas med 1/12 den 25:e varje månad. För att utbetalning skall ske skall NTF redovisa sin verksamhet enligt de krav som anges i avsnitt 1.3 Organisationsstyrning.

Vägverket får använda medel från anslagsposten 2 för kostnader till följd av sådan verksamhet som avses i 4 § förordningen (1997:652) med instruktion för Vägverket och som inte täcks av anslaget 36:1 Vägverket: Administration eller som avses täckas med avgifter i enlighet med avsnitt 2.3 Avgifter och bidrag i detta regleringsbrev.

Vägverket får disponera medel från anslagsposten 3 för statlig väghållning (vägplanering, byggande, drift, underhåll, fysiska trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det statliga vägnätet samt räntor och amortering på upptagna lån för byggande av broar som ersätter färjor, tidigarelagda väginvesteringar och anläggningstillgångar).

a) Vägverket skall från delposten 3.1 betala ut medel till Riksgäldskontoret för att täcka dels förluster vid infriande av kapitaltäckningsgarantin till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB), dels eventuella förluster i samband med Riksgäldskontorets utlåning till SVEDAB.

b) Delposten 3.1 får belastas vid infriandet av utställda statliga garantier i enlighet med vad riksdagen beslutat för vissa väginvesteringar i Stockholms län inklusive Södra länken (rskr. 1997/98:213 och 1998/99:44) samt för Göteborgsöverenskommelsen (rskr. 1997/98:104 och 1997/98:317).

c) Vägverket får i särskilda fall nyttja delposten 3.1 för förtida inlösen av fastigheter inom område med fastställd vägarbetsplan eller detaljplan med högst 10 miljoner kronor per år.

a) Vägverket får i särskilda fall nyttja delposten 3.2 för förtida inlösen av fastigheter inom område med fastställd vägarbetsplan eller detaljplan med högst 10 miljoner kronor per år.

b) Vägverket får, med anledning av överenskommelsen om trafik och miljö i Stockholm, överföra medel från delposten 3.2 till delposten 4.2 för utbetalning till Stockholms läns landsting i samband med att medel frigörs enligt gällande planer.

Från delposten 3.4 får Vägverket betala kostnader för ersättning enligt särskilda bestämmelser för vissa person- och sakskador som inträffar i samband med den statliga väghållningen samt statens kostnader för sådana förrättningar som påkallats med stöd av 20 a § och 25 § väglagen (1971:948).

Medel från delposten 3.5 får användas av Vägverket för att betala ränta och amorteringar på lån upptagna för väg E 6 delen Stenungsund-Ljungskile och Svinesundsförbindelsen (inkl. Hogdal-Nordby), väg E 18/20 delen Örebro-Arboga, väg E 4 delen Stora Åby-Väderstad, väg E 22 delen Söderåkra-Hossmo, väg E 4 trafikplats Hallunda, Södra länken, övriga lånefinansierade Stockholmsprojekt, lånefinansierade projekt inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen samt den lånefinansierade närtidssatsningen för ett snabbare genomförande av gällande investeringsplaner enligt villkor 3 i avsnitt 2.2 Övriga kreditramar.

Medel från anslagsposten 4 får användas för de statsbidrag som Vägverket administrerar (statsbidrag till kollektivtrafik inklusive handikappanpassningsbidrag och särskilda bidrag till storstädernas trafiksystem, enskilda vägar, bidrag till omprövningsförrättningar för enskilda vägar med statsbidrag, förbättring av miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar).

Från delposten 4.1 sker utbetalningar i enlighet med förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning.

Från delposten 4.2 utbetalas statsbidrag till investeringar i storstädernas trafiksystem i de fall någon annan än staten är huvudman för genomförandet. Utan hinder av vad som gäller enligt 5 § förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. får Vägverket från delposten 4.2 utbetala statsbidrag till Stockholms läns landsting för objekt som ingår i överenskommelsen om trafik och miljö i Stockholm även om det statliga byggnadsbidraget därmed överstiger 50 procent respektive 75 procent av byggkostnaden.

Från delposten 4.3 sker utbetalningar av statsbidrag till investeringar i enlighet med de prioriteringar som finns i de fastställda länsplaner för regional trafikinfrastruktur enligt förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. samt till utökad handikappanpassning av kollektivtrafiken utöver fastställda länsplaner för regional transportinfrastruktur. Under planperioden 1998-2004 skall 1 500 miljoner kronor användas för utökad handikappanpassning.

Medel från anslagsposten 5 kan betalas ut till följande: Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Arbetsdomstolen, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Jämställdhetsnämnden, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Patent- och registreringsverket, Patentbesvärsrätten samt Konkurrensverket. Medel betalas ut för

a) ersättning till parter, vittnen, tolkar m.fl. som föranleds av föreskrift i lag eller förordning,

b) kostnad, som föranleds av föreskrift i lag eller förordning, för syn, kungörelse och delgivning samt för bevisupptagning i utlandet,

c) kostnad med anledning av tillämpning av den europeiska konventionen av den 7 juni 1968 angående upplysningar om innehållet i utländsk rätt, enligt förordningen (1981:366) om rätt att i vissa fall begära upplysningar om innehållet i utländsk rätt,

d) kostnad med anledning av mål och ärenden enligt konkurrenslagen (1993:20) som avser överklagande av Konkurrensverkets beslut eller vari Konkurrensverket för talan,

e) kostnad med anledning av mål vid domstolen vari Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering eller Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning för talan,

f) ersättning som skall utges av staten enligt lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.,

g) rättegångskostnad, för vilken staten är skyldig att svara, i trafikmål även då staten inte är part, och

h) ersättning av det slag som anges i 5 § förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten.

Medel från anslagsposten 6 skall av Rikspolisstyrelsen i samråd med Vägverket användas för investeringar, drift och underhåll av kamerasystem för hastighetskontroll.

Medel från anslagspost 7 skall av Lantmäteriverket användas för omprövningsförättningar av enskilda vägar.

Medel från anslagsposten 8 skall användas av Verket för innovationssystem för samverkansprogrammet för miljöanpassad fordonsteknik.

1. Anslaget disponeras av Banverket, Vägverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket enligt nedan för av Europeiska gemenskapen beviljade bidrag för projekt inom ramen för transeuropeiska nätverk. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande Europeiska gemenskapens finansiering av svenska projekt inom området transeuropeiska nätverk.

2. Alla verken disponerar högst ett belopp under anslagsposten som motsvarar uppburet finansiellt stöd från Europeiska gemenskapen som av respektive myndighet redovisats mot inkomsttitel "6511 - Bidrag till transeuropeiska nätverk".

Underindelning av anslag

1. Banverket (ram) 100 000 000 kr

2. Vägverket (ram) 75 000 000 kr

3. Luftfartsverket (ram) 20 000 000 kr

4. Sjöfartsverket (ram) 5 000 000 kr

Summa 200 000 000 kr

Vägverket bemyndigas att under år 2004 i fråga om ramanslaget 36:2 ikläda sig ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter om högst 37 600 miljoner kronor efter år 2004. Bemyndigandet omfattar även förpliktelser med Vägverkets interna enheter. Fördelningen i tabellen på anslagspost- och delpostnivå är endast indikativ.

Vägverket disponerar under budgetåret 2004 en låneram om 1 500 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar.

Belopp som utbetalas till räntekonto uppgår till 15 496 202 000 kronor. Beloppet utbetalas med 1/12 varje månad.

Krediten på räntekontot uppgår till 1 284 620 000 kronor.

1. Från räntekontot verkställs samtliga betalningar för de ändamål som de aktuella anslagen/anslagsposterna anvisats för. I efterhand skall inbetalningar av anslagsmedel till Vägverkets räntekonto justeras så att årets inbetalningar uppgår till vad som faktiskt anslagsavräknats och så att ränteeffekten av tidsdifferensen mellan verkligt utbetalningsdatum och ränteneutralt utbetalningsdatum korrigeras. Årets ränta skall justeras med anledning av justeringen av inbetalda anslagsmedel. Justerad utgående balans på Vägverkets räntekonto disponeras av Vägverket. Resultatet av Vägverkets kassahållning skall särredovisas i Vägverkets årsredovisning.

I fråga om räntekonton i Riksgäldskontoret gäller att separata konton skall finnas för de projekt som finansieras med lån och där garanti har utfärdats av Riksgäldskontoret.

2. Utbetalningen från de räntekonton i Riksgäldskontoret som avser projekt inom ramen för de nya trafiklösningarna i Stockholm och Göteborg får inte överstiga inbetalningarna med mer än 100 miljoner kronor vardera. Verksamheterna skall redovisas var för sig.

Vägverket disponerar övriga krediter om 23 110,5 miljoner kronor.

1. Krediterna avser finansiering av Södra länken, övriga lånefinansierade Stockholmsprojekt samt Göteborgsöverenskommelsen med sammanlagt 14 825 miljoner kronor som finansieras med övriga lån.

2. Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för vägprojekten E 18/20 Örebro-Arboga, E 4 Stora Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt E 4 trafikplats Hallunda. Lån i Riksgäldskontoret för tidigareläggning av ovanstående vägprojekt får uppgå till högst 2 169 miljoner kronor.

3. Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret till ett belopp av högst 3 805 miljoner kronor med syfte att snabbare genomföra den nationella väghållningsplanen och de regionala planerna eller projekt som regering eller riksdag har beslutat på annat sätt. Upplåningen skall i första hand ske för investeringar i ett fåtal större objekt. Upplånade medel skall amorteras med start år 2005 och vara slutamorterade år 2015.

4. Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för utbyggnaden av E 6 delen Stenungsund-Ljungskile med högst 1 014 miljoner kronor, delen Hogdal-Nordby med högst 115 miljoner kronor som inkluderar räntekostnader för lånet och E6 delen Svinesundsförbindelsen med högst 785 miljoner kronor.

5. Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaltillskott till SVEDAB AB med högst 147,5 miljoner kronor.

6. Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för byggande av broar som ersätter färjor till ett belopp av högst 250 miljoner kronor. Varje sådant objekt skall underställas regeringens prövning. Eventuell samfinansieringslösning och avgiftsfinansiering skall övervägas om ordinarie driftmedel inte täcker kostnaderna för en bro.

Övrigt

1. Vägverket får tidigarelägga byggandet av allmänna vägar där förskottering (lån) sker från kommuner eller enskilda under förutsättning att avtalet inte innehåller sådana villkor som innebär indexuppräkning av eller räntor på förskotterat belopp. Den sammanlagda summan av de av Vägverket och regeringen godkända förskotteringarna får ej vid något tillfälle överstiga 30 procent av de under året beviljade anslagsposterna 3.1, 3.2, 3.3, 3.5 och 3.6 under anslag 36:2. Förskottering av objekt vars byggkostnad överstiger 20 miljoner kronor skall underställas regeringens prövning.

2. Vägverket får inom en ram av 500 miljoner kronor ställa borgen för lånefinansierade vägobjekt samt andra väganordningar i anslutning till dessa vilka skall finansieras med avgifter. För projekt för vilka det ekonomiska åtagandet överstiger 30 miljoner kronor skall regeringens bemyndigande inhämtas. Vägverket får disponera anslagsmedel för att teckna aktier i sådana bolag för avgiftsbelagda objekt. Eventuella förluster i dessa bolag skall betalas från Vägverkets anslagsmedel. Vägverket har även rätt att, efter regeringens godkännande, bilda helägda bolag i de fall en sådan verksamhetsform är mest ändamålsenlig för avgiftsfinansierade projekt.

3. Vägverket skall som en av förvaltarna av statens aktier i SVEDAB, tillsammans med Banverket, oåterkalleligen förbinda sig att vid behov lämna aktieägartillskott för att SVEDAB:s egna kapital vid varje tillfälle skall uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Vägverket och Banverket skall vidare årligen lämna erforderliga villkorade aktieägartillskott till SVEDAB jämte ränta i form av betalningsutfästelser. Aktieägartillskottet skall lämnas med 50 procent vardera av Vägverket och Banverket.

4. Vägverket har rätt att använda terminskontrakt för valutasäkring av framtida betalningar.

5. Vägverket disponerar angiven kredit beträffande anslagsposterna 3 respektive 4 under anslag 36:2 med den fördelning på delposter som Vägverket finner lämpligt, utan att den totala anslagskrediten för anslagsposten överskrids. Ingen delpost får dock nyttja en anslagskredit som är större än den som gäller för respektive anslagspost.

Villkor för offentligrättslig verksamhet

1. Vägverkets offentligrättsliga verksamhet skall finansieras med avgifter som bestäms av regeringen enligt förordningen (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. Inkomsterna får disponeras av Vägverket, utom dem från ansökningsavgifter för transportdispenser m.m.

2. Avgiftsintäkter avseende ansökningsavgifter för transportdispenser m.m. skall redovisas mot inkomsttitel Övriga offentligrättsliga avgifter.

3. Vägverket skall månadsvis till respektive länsstyrelse utbetala medel motsvarande den del av avgiftsintäkterna som hänför sig till ärendehandläggningen som länsstyrelserna utför. Utbetalningen skall grunda sig på antalet ärenden som länsstyrelserna handlagt den gångna månaden. Av nedanstående tabell framgår länsstyrelsernas del av avgiftsintäkterna för aktuella ärendetyper.

Villkor för uppdragsverksamhet

1.Vägverket får utföra uppdrag åt utomstående. För sådana uppdrag skall ersättning tas ut. Vägverket får, efter samråd med Ekonomistyrningsverket rörande beräkningsgrunderna, besluta om prissättning för den verksamhet där det ekonomiska målet full kostnadstäckning tillämpas. För uppdragsverksamhet med andra grunder för prissättning krävs regeringens ställningstagande.

Vägverket skall årligen i budgetunderlaget och årsredovisningen lämna en särskild redogörelse för omfattningen och det ekonomiska resultatet av uppdragsverksamheten där varje resultatområde särredovisas.

2. För försäljning av informationsuttag från Vägtrafikregistret gäller självkostnadsbaserad prissättning med pålägg upp till en nivå som bedöms som marknadsmässig i förhållande till jämförbara konkurrenter. Vägverkets resultat av denna verksamhet skall användas till trafiksäkerhetsåtgärder.

3. För Vägverkets produktionsverksamhet gäller särskilda föreskrifter enligt regeringens beslut den 18 januari 1996 (nr 2) om direktiv avseende Vägverkets produktion i egen regi m.m. Genom regeringsbeslut i form av 1997 års regleringsbrev för Vägverket ändrades beslutet den 18 januari 1996 på så sätt att andra meningen i punkten 5 första stycket inte längre skall gälla.

4. För försäljning av data ur den nationella vägdatabasen har regeringen den 27 juni 1996 beslutat om särskilda utgångspunkter för prissättningen.

5. Vägverket får för att täcka sina kostnader avräkna 14 kronor för varje redovisad felparkeringsavgift. Resterande del av statens intäkter skall kvartalsvis föras till inkomsttiteln Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter.

6. Inbetalningar avseende skyltavgifter för personliga skyltar skall föras till Vägverkets räntekonto i Riksgäldskontoret. Medlen disponeras av Vägverket för främst trafiksäkerhetsändamål. Intäkterna och deras användning skall särredovisas i årsredovisningen.

a) Vägverket får utan hinder av vad som anges i 16 § anslagsförordningen (1996:1189) avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs.

b) Vägverket får utan hinder av vad som anges i 6 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) själv välja lämpliga intervall för amortering av sina lån med beaktande av vad riksdagen beslutat för vissa projekt.

c) Vägverket medges undantag från 10 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) enligt de villkor som anges under 2.2 Övriga villkor i detta regleringsbrev.

d) Vägverket medges undantag från 5 § förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.