Ekonomistyrningsverket

Riksdagen har beslutat om Riksgäldskontorets verksamhet för budgetåret 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 2, bet. 2003/04:FiU2, rskr. 2003/04:125, utg.omr. 26, bet. 2003/04:FiU4, rskr. 2003/04:130).

Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Riksgäldskontoret (RGK) och nedan angivna anslag.

Följande gäller för verksamheten inom Riksgäldskontorets ansvarsområde.

Målet för politikområdet är att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen skall bedrivas effektivt, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas, samt att statens finansförvaltning bedrivs effektivt.

RGK skall lämna en samlad bedömning av hur myndighetens verksamhet bidragit till att uppnå målen för verksamhetsområdena och politikområdet samt hur verksamheten påverkat tillståndet och utvecklingen inom de områden som målen omfattar.

Målet för delområdet anges i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet är att statens skuld skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Därtill skall förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

RGK skall förbättra styrningen och utvärderingen av statsskuldsförvaltningen.

RGK:s förslag till riktlinjer för statskuldens förvaltning 2005 skall bl.a. innehålla en mer ingående analys av valutaskuldens andel av statsskulden på lång sikt. I samband med riktlinjeförslaget för 2005 skall genomfört utvecklingsarbete under året redovisas.

1. RGK skall, med beaktande av risken i förvaltningen, minimera kostnaden för statsskulden inom ramen för de av regeringen fastställda riktlinjerna. RGK skall genom marknadsvårdande åtgärder bidra till att förbättra marknadens funktion. Sådana åtgärder får inte medföra att målet om kostnadsminimering åsidosätts. Prognoserna över statens lånebehov skall ske i samarbete med Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket.

2. Upplåningen i instrument riktade direkt till privatmarknaden skall uppnå största möjliga kostnadsbesparing i förhållande till RGK:s alternativa upplåningsformer på kapitalmarknaden. Målet avser såväl den samlade upplåningen från privatmarknaden som, i rimlig omfattning, de enskilda låneinstrumenten.

1. Underlag till utvärdering av statsskuldens förvaltning enligt vad som fastställts i regeringens riktlinjebeslut för 2004 skall lämnas.

2. Kostnadsbesparingen i upplåningen från privatmarknaden jämfört med alternativa upplåningsformer under 2004 och perioden 2000-2004 skall analyseras och redovisas såväl för de enskilda upplåningsformerna som för upplåningen totalt. RGK:s position på marknaden för sparprodukter skall belysas.

3. Statspapper för alla skiljer sig åt från produkter som Premieobligationer och RiksgäldsSpar, vilka är direkt riktade och utformade för privatmarknaden. Statspapper för alla är främst tänkt som en brygga mellan institutionsmarknad och den direkta privatmarknadsupplåningen. Kostnadsuppföljning och redovisning av erfarenheter från Statspapper för alla skall därför ske genom särskild redovisning i RGK:s årsredovisning.

Målet för Statens internbank är att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och finansförvaltning i staten.

1. RGK skall sätta marknadsmässiga villkor på lån och placeringar (baserat på upplåningskostnaderna på kapitalmarknaden) till statliga myndigheter och vissa bolag.

2. RGK skall verka för att det statliga betalningssystemet möjliggör effektiva betalningar, håller en hög säkerhet, är anpassat till statens redovisningssystem, tillgodoser statens informationsbehov och är konkurrensneutralt.

3. RGK skall verka för minskade räntekostnader i staten.

4. Myndigheterna skall erbjudas en god service.

5. RGK skall vidareutveckla statens betalningssystem.

1. Principerna för räntesättning skall redovisas.

2. Redovisning av uppnådda förbättringar skall ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.

3. Kundernas uppfattning om verksamhetens kvalitet och service skall redovisas.

4. Större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder skall redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.

RGK skall bedriva garanti- och kreditverksamhet på ett effektivt sätt och verka för att andra statliga myndigheters garanti- och kreditverksamhet bedrivs effektivt. Garantier skall hanteras inom ramen för garantimodellen.

En särskild garanti- och kreditrapport skall lämnas till Finansdepartementet som innehåller en övergripande riskbedömning och redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att begränsa statens risk och kostnader. Följande uppgifter redovisas;

1. Ramar för enskilda garanti- och kreditåtaganden och grupper av åtaganden.

2. Utestående garantiåtaganden och lån med kreditrisk.

3. Riskredovisning och utestående subventioner.

Rapporten skall lämnas i anslutning till årsredovisningen.

1. Genom att bedöma och värdera ekonomiska risker, sätta avgifter och bestämma villkor, bevaka och driva in fordringar och annan hantering skall RGK tillse att statens risk i samband med garantier begränsas, att statens rätt med anledning av garantier tryggas och att uppföljning och redovisning sker.

2. Prissättningen av garantier skall ske enligt försäkringsmässiga principer så att statens ekonomiska resurser utnyttjas effektivt. Risken i hanteringen av garantier skall begränsas och kostnaderna för garantiverksamheten skall över en längre tidsperiod motsvaras av dess intäkter (inklusive anvisade anslagsmedel). Hanteringen av statens risktagande genom garantier skall även i fortsättningen utvecklas och effektiviseras.

Verksamhetens ekonomiska resultat skall redovisas och faktorer som påverkat utfallet skall analyseras. Följande uppgifter redovisas i årsredovisning och delårsrapport:

1. Totala åtaganden.

2. Garantireserv i förhållande till reservering för framtida garantiförluster.

3. Utgifter till följd av infrianden.

4. Garantiavgifter.

5. Anslagsmedel motsvarande subventionerade avgifter.

6. Återvinningar.

7. Administrativa kostnader.

8. Saldo på garantireserverna.

RGK skall övervaka riskerna i de garantier som inte bevakas av andra garantimyndigheter och utan fördröjning till Finansdepartementet rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvariga departements försorg.

RGK skall verka för att kreditverksamhet i myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt.

Utestående lån där det utgår kreditriskavgift skall rapporteras i årsredovisning och delårsrapport.

Mål

RGK skall i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå bästa marknadspraxis ("best practice"). RGK skall se till att hanteringen av finansiella och administrativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapportering

Graden av måluppfyllelse skall redovisas. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål skall orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Mål

Målet för verksamheten inom verksamhetsområdena Svåra påfrestningar respektive Det civila försvaret (politikområdena Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar respektive Totalförsvaret) är att samhällets grundläggande behov skall kunna upprätthållas även vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Återrapportering

RGK skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred och en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för ovan nämnda förmågor.

Mål

Myndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

RGK skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjning under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

1. RGK skall halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen skall indelas efter vilken paragraf (20 och 21 §§ alternativt 23 §) i lagen (1996:1059) om statsbudgeten som riksdagen och regeringen har bemyndigat finansieringen. Redovisningarna lämnas senast den 15 februari respektive den 15 augusti 2004.

2. RGK skall redovisa utgiftsprognoser för 2004 till och med 2007 för samtliga anslag och avgiftsintäkter som disponeras. Prognoserna skall kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, i förhållande till statsbudgeten, samt i förhållande till utfallet för 2003. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Redovisningarna lämnas till Finansdepartementet senast nedanstående datum under 2004;

• 20 januari,

• 8 mars,

• 5 maj,

• 9 augusti,

• 1 november.

3. RGK skall på begäran av Finansdepartementet redovisa utfall och utgiftsprognoser för posterna Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden. RGK skall vidare tillhandahålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Prognos avseende posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt uppdaterade känslighetsberäkningar skall lämnas senast en vecka efter det att RGK lämnar sina anslagsprognoser. Övriga prognoser lämnas inför vårpropositionen och budgetpropositionen eller efter särskild förfrågan från Regeringskansliet. Samtliga prognoser skall innehålla kommentar där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år analyseras.

4. RGK skall till Finansdepartementet lämna underlag till årsredovisningen för staten avseende statliga garantier. Redovisningen skall även omfatta garantierna för de internationella finansiella institutionerna. Underlaget skall lämnas senast den 15 mars 2004.

5. RGK skall fortlöpande vidta de åtgärder som behövs för att bibehålla de nuvarande ledtiderna vid ett euroinförande (en förvarningsperiod på upp till sex månader följt av en kvalificerad förberedelseperiod på 24-27 månader). Ett led i ett sådant arbete är att bevara den kunskapsnivå som erhållits genom att uppnådda resultat och erfarenheter dokumenteras på ett sätt som medger god sökbarhet och tillgänglighet inför framtiden. Vidare skall RGK i den planerade och pågående IT-utvecklingen fortsatt beakta att nya system, eller nya versioner av befintliga system, i berörda delar med enkelhet kan uppgraderas till erforderlig eurofunktionalitet. Med eurofunktionalitet avses att berörda system vid behov kan hantera decimaler i beräkningar, i in- och utdata samt vid lagring av data. Vid beaktandet skall hänsyn tas till kostnaden för utökad funktionalitet samt IT-systemens beräknade livslängd.

6. AB Svenska Spel skall, enligt regeringsbeslut om tillstånd att anordna lotterier, i den mån det lämpligen kan ske placera vinstmedel på räntelöst konto i RGK. När bolagsstämman beslutat om dispositionen av årets resultat skall utdelningen i första hand utbetalas från AB Svenska Spels räntekonto. Utbetalningen görs till inkomsttitel 2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel av RGK efter rekvisition av AB Svenska Spel. Utbetalningen får inte överstiga behållningen på kontot.

1. För att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden har RGK rätt att överskrida anslaget.

2. RGK skall föra bort ej utnyttjat anslagsbelopp som indragning av anslagsbelopp.

1. För att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden har RGK rätt att överskrida anslaget.

2. RGK skall föra bort ej utnyttjat anslagsbelopp som indragning av anslagsbelopp.

För garantiverksamheten gäller följande krediter.

1. En kredit på 22 000 000 tkr för garantier till Venantius AB.

2. En obegränsad kredit för den ordinarie garantireserven.

3. En obegränsad kredit för internationella finansiella institutioner.

1. RGK:s garantiverksamhet skall finansieras med avgifter och de anslagsmedel som anvisas som ersättning för avgifter. Garantiavgifter, anslagsmedel och återvinningar skall reserveras på räntebärande konton avseende garantiverksamheten i RGK. Reserverade medel på räntebärande konton disponeras av RGK för att täcka förvaltningskostnader och infrianden i garantiverksamheten.

2. RGK:s arbete med lån med kreditrisker skall finansieras av administrativa avgifter som täcker de administrativa kostnaderna. För externa lån där kreditriskavgift tas ut skall avgiften föras till inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet. För externa lån där kreditriskavgift inte tas ut skall den administrativa betalas av den som betalar statens upplåningskostnad.

RGK:s avgifter i statens internbank (omfattande verksamheterna in- och utlåning och statens betalningssystem) skall föras till inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret.

1. Förutom vad som anges av 8 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall RGK lämna en finansieringsanalys i delårsrapporten för budgetåret 2004.

2. Garantiverksamheten omfattas inte av 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) vad gäller bestämmelser om förfarande vid mer än 10 procents ackumulerat överskott i avgiftsbelagda verksamhetens omsättning.

3. Garantiverksamheten och statens internbank omfattas inte av 7 § avgiftsförordningen (1992:191) om samrådsskyldighet om avgifter.