Fallet i svensk BNP i slutet av förra året resulterar i nolltillväxt i år även om BNP börjar stiga under året. Svensk ekonomi växer snabbare 2013 men tillväxten blir endast måttlig, 1,7 procent. Den svaga konjunkturen medför att de offentliga finanserna visar underskott i år, 25 miljarder kronor motsvarande 0,7 procent av BNP. Trots en bättre tillväxt blir det underskott även 2013, motsvarande 0,4 procent av BNP.
Osäkerheten kring skuldkrisen i Europa har minskat och framtidsförväntningarna bland svenska hushåll och företag har vänt uppåt, men återhämtningen sker långsamt och från en låg nivå. Den svaga tillväxten 2013 är en följd av en fortsatt måttlig efterfrågan från Europa och en stigande arbetslöshet som dämpar hushållens konsumtion.
Försämringen av de offentliga finanserna i år beror främst på ökade utgifter och minskade kapitalinkomster. Förbättringen av de offentliga finanserna nästa år beror främst på att de offentliga utgifterna minskar som andel av BNP.
Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till -13 miljarder kronor. Jämfört med 2011 försvagas saldot påtagligt, med cirka 80 miljarder kronor. Försvagningen 2012 beror framför allt på att statens inkomster blir 55 miljarder kronor lägre i år. Denna minskning beror på den svaga konjunkturen men också på att tillfälliga försäljningsinkomster förstärkte saldot 2011. Högre utgifter bidrar också till det svagare saldot. Främst är det en ökning av Riksgäldskontorets nettoutlåning som höjer utgifterna 2012.
Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor – Maastrichtskulden – beräknas i år uppgå till 36 procent av BNP, en betydande marginal till Maastrichtvillkoret, och sjunker därefter allt snabbare.
Avmattningen i ekonomin, med svaga skatteintäkter som följd, innebär en utmaning för kommunerna. Det är inkomsterna som sätter gränsen för hur mycket verksamheterna i sektorn kan tillåtas öka. Balanskravet måste hållas varje enskilt år. Det medför att konsumtionstillväxten blir måttlig de kommande åren, med en ökning på mindre än 0,5 procent per år i genomsnitt.
Osäkerheten om effekterna av skuldkrisen i Europa har minskat åtminstone på kort sikt. Skulle det däremot visa sig att beslutade skuldsaneringar inte går att genomföra eller att effekterna blir betydligt mindre än man räknat med, kan krisen och osäkerheten blossa upp igen.
Prognostabell över statens budget, mars 2012
Dela med dig av innehållet